Nyheter

65585_t.jpg

Utforska en kålrabbi med alla sinnen

Saperemetoden är ett konkret, enkelt och roligt sätt att väcka barns nyfikenhet kring olika råvaror. Testa hemma, i skolan, på eftis eller daghemmet. Läs mera »
16.10.2018 kl. 08:00
65717_t.jpg

Leif Blomqvist årets matkulturstipendiat

Marthaförbundet firade den finlandsvenska matkulturdagen den 9 oktober på Bock's Corner Brewery i Vasa. Årets matkulturtema är inhemska fruktträd, och årets matkulturstipendiat Leif Blomqvist. Läs mera »
09.10.2018 kl. 19:00
65704_t.jpg

Fruktträdgården – en kvinnohistoria

Varje fruktträdgård bär på sin alldeles egen historia färgad av levnadsvillkor, lokala traditioner och i synnerhet klimatet. Många gånger är fruktträdgården skapad av kvinnohänder. Läs mera »
08.10.2018 kl. 17:07
65703_t.jpg

Fyll fruktskålarna med inhemskt

Våra inhemska frukter är lite styvmoderligt behandlade. Såväl i handeln som i trädgårdarna. Ett gott äppelår dignar träden i trädgården av frukt. Men samtidigt serveras importerad och oftast besprutad frukt som mötestraktering, i hemmen, skolorna och till och med som mellanmål på daghemmen Det finns utrymme för förbättring. Läs mera »
08.10.2018 kl. 16:35
65701_t.jpg

Dags för garderobsrensning

Djupdyk i garderoben, rensa ut gammalt och kom på klädbytardag och byt till dig nytt. Hållbart, gratis och kul!Läs mera »
08.10.2018 kl. 15:31

Evenemang

21.03
Kristinestad: Kurs i smarthfisk Smarthfisk (skräpfisk), så som mört, braxen och id, lämpar sig väl i matlagning, och har också traditionellt använts inom husmanskosten. På vårens kurs lär vi oss mer om smarthfisken och kockar tillsammans.
23.03
Min väg mot självständighet Familjedag med FDUV och Finlands svenska Marthaförbund.
01.04
Helsingfors: Unga & ekonomi Jobbar du med ungdomar? Kom med på en föreläsning om ungas ekonomihantering, konsumentkunskap, skuldsättning och ekonomiverktyg.
02.04
JAKOBSTAD: KURS I SMARTHFISK Smarthfisk (skräpfisk), så som mört, braxen och id, lämpar sig väl i matlagning, och har också traditionellt använts inom husmanskosten. På vårens smarthfiskkurs i Kristinestad llär vi oss mer om smarthfisken och kockar tillsammans. Målgruppen
08.04
Kristinestad: Kurs i smarthfisk Smarthfisk (skräpfisk), så som mört, braxen och id, lämpar sig väl i matlagning, och har också traditionellt använts inom husmanskosten. På vårens kurs lär vi oss mer om smarthfisken och kockar tillsammans.
16.04
JAKOBSTAD: KURS I SMARTHFISK Smarthfisk (skräpfisk), så som mört, braxen och id, lämpar sig väl i matlagning, och har också traditionellt använts inom husmanskosten. På vårens smarthfiskkurs i Kristinestad llär vi oss mer om smarthfisken och kockar tillsammans. Målgruppen
17.04
Åbo arbis: Vilda ätbara växter Kom och lär dig mer om vilda växter.
24.04
Helsingfors: Hur får jag pengarna att växa? Ekonomirådgivare Marina Nygård ger en introduktion till sparande och placering.
27.04
Helsingfors: Marthaförbundets vårmöte Marthaförbundets och Marttaliittos gemensamma vårmöte
04.05
Kristinestad: Kurs i smarthfisk Smarthfisk (skräpfisk), så som mört, braxen och id, lämpar sig väl i matlagning, och har också traditionellt använts inom husmanskosten. På vårens kurs lär vi oss mer om smarthfisken och kockar tillsammans.
07.05
JAKOBSTAD: KURS I SMARTHFISK Smarthfisk (skräpfisk), så som mört, braxen och id, lämpar sig väl i matlagning, och har också traditionellt använts inom husmanskosten. På vårens smarthfiskkurs i Kristinestad llär vi oss mer om smarthfisken och kockar tillsammans. Målgruppen
14.05
Marthaköket: Vilda välgörande växter Kom till Marthaköket för att lära dig mer om vilda örter och grönsaker. Vi fokuserar på artkännedom och matlagning.
28.05
Kronoby MI: Kallrörd tvål Gör din egen tvål.
05.06
Kronoby MI: Örtvandring & örtapotek Kom med och plocka vilda örter och gör ett eget örtapotek.
14.06
Nordens Kvinnoförbunds konferens & 100-årsjubileum Välkommen med på en konferens om hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv.

Råd & tips

Text

Konservera betyder att förhindra förstörelse, alltså att bevara. I dagens läge har vi många sätt att bevara skörden. Från att förr ha saltat och torkat livsmedel har djupfrysningen i dag blivit den allmännaste konserveringsmetoden. I dag har vi ändå en boom av torkning igen. Främst örter och svamp. Att ta tillvara sommarens skörd är både roligt och nyttigt. Svårt är det inte och sällan behövs det heller någon specialutrustning. Lycka är egen jordgubbsylt till plättarna en mörk novemberkväll. Ångande het vinbärssaft tröstar i förkylningstid.

En god hygien, prima råvaror noggrannhet ger bästa slutresultat. Genom att jobba snabbt undviker du att luftens mikrober kommer i kontakt och förstör konserverna.

Viktiga mått!

Socker och syltsocker

1 dl = 85 g
100 g = 1,2 dl

Salt

1 dl = 110 g
100 g = 0,9 dl

Grovt salt

1 dl = ca 120 g
100 g = ca 0,8 dl

Hur mycket väger 1 tsk = 5 ml?

Askorbinsyra 4 g
Pektin 3 g
Natriumbensoat 2,5 g
Citronsyra 5 g
Vinsyra 5 g

Hur mycket väger 1 liter bär eller frukt?

Vinbär ca 500 g / ½ kg
Krusbär ca 600 g
Körsbär ca 750 g
Hjortron ca 500 g
Jordgubbar ca 500 g
Blåbär ca 700 g
Rönnbär ca 500 g
Lingon ca 600 g
Hallon ca 500 g

Torkning

Lufttorkning är ganska ovanligt i dagens hem. Fabriksmässigt är det ofta frågan om vakuumtorkning, då vattnet avdunstar vid låg temperatur utan lufttillträde. Mikroorganismer kan inte leva utan vatten.

Konservering med socker och salt

Både salt och socker binder vätskan i livsmedlet och mikroorganismerna kan inte utvecklas.

Sura konserver

I sur miljö kan inte mikroorganismer utvecklas. Man lägger in i ättika, tillsats av bensoesyra, gör surkål etc.

Hermetisk inkokning, rexning

Hettan dödar mikroorganismerna och burken sluts lufttätt och nya mikroorganismer kan inte ta sig in.

Frysning

Djupfrysning är i dag den vanligaste konserveringsmetoden i våra hem. Mikroorganismerna dör inte, utan verksamheten stannar av.

Rökning

Rökning förlänger hållbarheten hos livsmedel. Kemiska ämnen i röken förhindrar angrepp av mikroorganismer. Sker oftast industriellt och i en kombination av saltning.

Konserveringsmedel

Salt: Koksalt, natriumklorid. Lätt saltat vatten, 2 tsk salt / liter vatten

Socker: Tillsätt minst ½ kg socker per kg bär, om man minskar sockret måste även andra konserveringsmedel tillsättas.

Syltsocker: En produkt som till 98 % består av socker. För övrigt innehåller det fruktpektin (förtjockningsmedel), citronsyra (surhetsreglerande medel), kaliumsorbat (konserveringsmedel).

Gelésocker: Består av socker, stärkelsesirap, pektin, citronsyra. Används för gelérätter och garneringsgelé på tårtor och pajer. Inte för konservering eller för gelé som innehåller mjölk.

Askorbinsyra: Är C-vitamin och ökar således vitaminhalten i konserven. Förhindrar oxidation, det vill säga att ljusa frukter mörknar. Färgade bär, exempelvis jordgubbar, bleks om man tillsätter askorbinsyra. Räkna med ½–1 g / kg eller liter konserv. 1 g är ett rågat kryddmått.

Citronsyra: Ger konserven rätt syrlighet, används speciellt vid gelé och marmeladkokning. Förhöjer den syrliga smaken, har en viss konserverande effekt. Tillsammans med pektin och socker ger citronsyra fin konsistens åt konserven. Vinsyra har samma effekt, men sägs vara skadligt i större mängder.

Kaliumsorbat: Skyddar konserven mot mögel. 1 rågat kryddmått / kg färdig konserv. Får inte koka. Ta upp en kopp av den färdiga sylten, rör ut kaliumsorbatet i koppen och blanda sedan ner det i den övriga sylten.

Bensoat: Skyddar konserven från att jäsa. 1 rågat kryddmått / kg färdig konserv. Får inte koka. Överdosering kan ge bismak. Ta upp en kopp av den färdiga sylten, rör ut bensoatet i koppen och blanda sedan ner det i den övriga sylten. Man kan skölja ur burkar och flaskor med ett sköljvatten som består av 2 tsk bensoat i 2 dl varmt vatten.

Bensoesyra: Vissa bär, exempelvis lingon och hjortron, innehåller detta naturliga skydd mot jäsning, varefter natriumbensoatet som är det vanligaste inte behöver tillsättas.

Pektin: Ett gelébildande ämne i frukt och bär. Sura bär innehåller rikligt med pektin (lingon). Om man har övermogna bär eller pektinfattiga sådana måste pektin i pulverform tillsättas, det finns att få från apoteket. Räkna med ¾  tsk pektin, ¾ tsk citronsyra och 2 tsk socker / kg eller liter konserv. Rör ut i lite av den blivande konserven, rör i och låt sjuda några minuter under omrörning. Det finns också andra pektinhaltiga preparat i butikerna, följ då anvisningen. Ett annat geléämne heter ”röd melatin”

Ättika: Är syra i koncentrerad form. Framställs genom jäsning av sprit, vår ättika har en koncentration på 10 %-ig ättikssprit. Kallas också för matättika. Recept på ättikslag: 2–3 msk ättika, 1 dl vatten och 2–3 tsk socker.

Vi brukar skilja på ångad saft, kokt saft och råsaft          

Här kommer tips och recept på goda ”blandsafter”. Använd enbart prima varor.

Jordgubbar och rabarber          
Jordgubbe och krusbär
Jordgubbe och vinbär                
Hallon och vinbär                               
Hallon och rabarber     
Röda vinbär och blåbär
Svarta vinbär och blåbär
Körsbär och krusbär
Aronia och vinbär
Söta körsbär och vinbär
Äppel och aronia

Recept på sylt och saft finns här

Rådgivning

Solveig Backström och Elisabeth Eriksson är våra hushållsrådgivare. De svarar på frågor om mat och matlagning, kost och näring, konservering samt råd i konsumentfrågor.

Telefon 044 402 6883 (ti–to, 13–15)

E-post hushall(at)martha.fi (svar inom tre arbetsdagar)

Ekonomirådgivare Marina Nygård svarar på frågor gällande konsumtionsutgifter, budgetering och planering av privatekonomin, skötseln av penningärenden, handledning i privathushållets bokföring och olika alternativ för att lösa skuldproblem.

Telefon 043 820 0073 (vardagar, 9–15)

E-post marina.nygard(at)martha.fi
(svar inom tre arbetsdagar)

Ekologirådgivare Anita Storm svarar på frågor gällande miljövänlig konsumtion och ekologiska alternativ.

Telefon 044 735 4975

E-post anita.storm(at)martha.fi
(svar inom tre arbetsdagar)

 

Projekt / Kampanjer

#jojagkan2018

Frivilligkampanjen #jojagkan2018 uppmuntrar att lära unga en vardagsfärdighet. Det kan vara matlagning, renovering, handarbete eller ekonomihantering.

Familjekompet

Familjekompet (kompet = kost, miljö, pengar) stärker småbarnsfamiljers kunskap och färdigheter samt främjar deras välmående i vardagen. 

Bli fisksmarth!

I vårt nya fiskeprojekt får nyanlända finländare och marthor i Österbotten lära sig mera om smarthfisk (braxen, id, mört, gädda). Tillsammans lär vi oss hantera och tillaga fisk, lägger nät och använder kastspö. Alla kvällar avslutas med en gemensam måltid. Kontakta ekologirådgivare Anita Storm för mera information. 

Alla projekt

Vi på marthaförbundet

Annika Jansson, verksamhetsledare

Annika Jansson, Marthaförbundets verksamhetsledare, har testat på att kemikaliebanta vardagen under några veckor. Läs mer om hennes upplevelser här

Solveig Backström, hushållsrådgivare

Solveig är hushållsrådgivare här på Marthaförbundet och ansvarig för projektet Familjekompet. Håll utkik efter kurser med fokus på familjematlagning och vardagshantering. 

Marika Danielsson, administrativ assistent

Har du frågor till Marthaförbundet är det ofta Marika som har svaret. Marika är spindeln i nätet på Marthaförbundet, kan bland annat allt om medlemsregistret och är den som svarar dig i chatten här på martha.fi. 

 

Hör av dig!

TIDSKRIFTEN

67943_t.jpg

Bivaxduk för köksbruk

En bivaxduk är ett miljövänligt alternativ till plastfolie. Med en bit tyg, bivax och strykjärn kan du göra den själv.
28.02.2019 kl. 18:53
67714_t.jpg

Kvinnor & pengar – en självklarhet!

Att uppmuntra kvinnor att bli ekonomiskt oberoende har alltid varit en viktig grundpelare för Marthorna. – Det är viktigt att vi kvinnor talar om pengar, informerar och sprider kunskap, säger ekonomirådgivare Marina Nygård
15.02.2019 kl. 14:29
 

Broschyrer

Våra broschyrer är gratis! Du kan ladda ner dem som pdf, läsa dem via Issuu eller beställa lådvis. 

Sköna böna

Garderoben

Proteiner från växtriket

Vardagsfix

Potatis

Fisk året om

Alla broschyrer