Tillbaka

Ta med barnet i köket!

Ge uppgifter till barnen enligt ålder och kunskap. Det är viktigt att barnet kan utföra uppgiften den får med rätt redskap. Ge till exempel inte en ovass kniv om barnet ska skära morot för det går inte och då kan barnet känna sig misslyckat.

Låt barnet bekanta sig med livsmedel. Detta gäller både mindre och större barn. För de allra minsta räcker det att sitta med i köket, se på och bekanta sig med t.ex. en morot. De äldre barnen kan hjälpa till och samtidigt bekanta sig med livsmedel som kommer i maten.

Tips på uppgifter man kan ge barnet:

  • Plocka fram ingredienser och tillbehör
  • Skölja frukt och grönsaker
  • Skala grönsaker och frukt med potatisskalare
  • Skära grönsaker och frukt, små barn kan ha en ovass kniv och skära mjuka livsmedel, t.ex. banan
  • Blanda och röra om, t.ex. röra om i kastrullen, blanda smet/dressing
  • Vispa, t.ex. grädde, kaksmet
  • Krydda maten, låt barnen välja kryddor
  • Mäta och hälla i
  • Smula jäst
  • Knåda vetedeg, degen blir bara bättre ju längre den knådas
  • Kavla/platta ut deg
  • Skala ägg
  • Knäcka ägg
  • Riva sallatsblad
  • Rulla och pensla bullar
  • Dekorera bullar och semlor/bröd
  • Duka bordet och duka av
  • Diska

Mat på rätt sätt! Tips till daghemspersonal

  • Sitt gärna i mindre grupper, men dock så att det finns minst en vuxen vid varje bord.
  • Diskutera reglerna kring måltiden med barnen. Ni kan även göra upp reglerna tillsammans med barnen.
  • Gör måltiden till en trygg miljö där barnet vågar bearbeta sina känslor kring mat. Låt även de negativa tankarna ha en plats.
  • Håll måltiden som en positiv upplevelse. Det tar tid att lära sig att äta.
  • Låt måltiden ta tid och diskutera saker kring matbordet. Måltiden skapar gemenskap och kan öka till förståelse och respekt för varandra.
  • Uppmuntra barnen till att dela med sig av sina erfarenheter och åsikter.
  • Ät samma mat som barnen. Ifall det finns en orsak (allergi, vegetarism) att äta annan mat, förklara då detta för barnen.
  • Serva inte barnen. Låt dem öva på att till exempel hälla upp mjölk, ta mat och använda bestick.
  • Lär barnet uppskatta mängden de äter, så mat inte slängs.
  • Tvinga inte barnen äta upp ifall de tagit för mycket eller inte tycker om efter att de smakat.
  • Ifall barnet vägrar smaka. Ge inte upp! Det tar tid att vänja sig vid nya smaker.

Måltidsfokus/ Tips för måltisdpedagogik

Dagens smak
Introducera dagens smak före måltiden (ca 10 minuter). Det kan t.ex. vara en grönsak eller krydda. Fundera med barnen hur dagens smak ser ut. Låt barnen känna, dofta och smaka på dagens smak. Samtidigt kan det vara bra att berätta om vad barnen blir serverade idag. Metoden har visat sig vara bra för att barnen skall bli intresserade av maten de skall äta. Om ni även vill involvera föräldrarna kan dagens smak ställas ut någonstans så att föräldrarna kan se när de hämtar barnen.

Mysteriepåsen
En variant av dagens smak. Detta går att genomföra till exempel vid samlingen. Välj en ingrediens i dagens måltid som sätts i en påse. Barnen får försöka lista ut vad som finns i påsen genom att känna och dofta på livsmedlet. Då barnen listat ut det kan man med fördel smaka på livsmedlet.

 

 

Pyssel av mjölkburken
Gör en komask, mjölkburksbåt eller odlingslåda av tomma mjölkburkar. Instruktioner finns i mjölksagan Varifrån kommer mjölken?.

Skapa grönsaker och bär av trolldeg
Tillverka egna grönsaker och bär av t.ex. trolldeg. Under tiden ni skapar grönsakerna övar ni också på livsmedelskännedom och utforskar dem med syn- och känselsinnet. Livsmedlen passar bra att ha med i butik- och matlekar under barnens lekstunder.

Följ groddarnas väg från jord till bord
Groddar passar bra att odla på fönsterbrädet och är dessutom en passande aktivitet för barn. Lägg torkade ärter i vatten ett dygn före sådd. Så dem på ett tidningspapper, i mylla eller i torv tätt intill varandra, täck dem gärna med 1 cm torv eller mylla. Vattna ordentligt och håll jämn fukt under groningstiden och täck ev. med plastfolie. Lämplig temperatur för groddodling är rumstemperatur. Håll odlingen fuktig under hela odlingstiden. Efter ungefär två veckor är de redo att ätas. Klipp eller bryt av ärtskotten så växer det snart fram nya skott. Ärtskotten är goda på smörgåsen och i salladen. Testa också att odla rödbets- och solrosskott av rödbetsfrön och solrosfrön med skal.

Odla potatis i tunna
Potatis går att odla i en stor hink med hål i botten. Du kan själv borra hål i tunnan. Välj helst en svart tunna så blir det varmt och skönt för potatisen. Lägg ett lager mull i botten på hinken och sätt i ett par sättpotatisar. Då blasten kommer upp fyller man vartefter på mull tills den kommer till kanten på tunnan. Sedan väntar man tills blasten blommar. Då ska potatisen vara klar att skördas. Då man odlar på detta sätt bildar potatisen knölar (potatisar) på höjden.

Vitaminpiller på daghemsgården
Bärbuskar sköter sig så gott som själva och kan därför vara passande på daghemmets gård. Vinbär och krusbär är mogna då daghemmets verksamhet har kommit igång på hösten. Skörda bären tillsammans med barnen och ät dem som sådana eller servera till mellanmål. Ni kan bl.a. koka saft, laga vispgröt, kräm och smoothie av bären. Låt barnen hjälpa till så mycket som möjligt så att de får vara med i hela matkedjan från början till slut.

Odla i odlingslådor
Att odla tillsammans med daghemsbarnen är inte svårt eller tidskrävande. Det är givande för barnen att få följa med odlingarna från sådd till bord. Be att få pallkragar av ett företag eller snickra ihop egna odlingslådor i trä. Ställ odlingslådorna på ett bra ställe på gräsmattan. Täck marken i odlingslådan med tidningspapper och fyll på med mull. Så ex. sallat, zucchini, rädisor med barnen. Kom ihåg att vattna och njut på sensommaren av skörden!


TEMAVECKOR
 

Grönsaksveckan
Under temaveckan får barnen ta med varsin favoritgrönsak som alla får smaka på. Låt barnet berätta om grönsaken och vad den heter. Ni kan tillsammans fundera på färg, form, konsistens, doft, ljud i munnen och smak.

Svinnveckan
Under svinnveckan försöker ni minska på svinnet i daghemmet. Försök vara noga med att inte barnen tar mer mat än vad de äter upp. Bespisningen får gärna vara delaktig med egna knep för att minska på svinnet. Läs tips för mindre matsvinn.

Skördevecka
Låt barnen hämta med sig av sin favorit grönsak eller något som barnen odlat hemma. Duka upp av allas vegetabilier som plock till mellanmålet. På samlingen kan man låta barnen berätta vad de haft med sig och varför.




 

UTFÄRDER

Besök en producent i närregionen
Boka ett studiebesök hos t.ex. en grönsaksodlare, fiskare, ägg- eller mjölkproducent i närregionen.

Från skog till bord
Plocka bär med barnen i skogen/trädgården. Låt barnen hjälpa till även att rensa. Låt även barnen vara med och tillreda något av bären t.ex. vispgröt, kräm eller saft. Avsmaka och njut!

Från jord till bord
Om ni har möjlighet att skörda morötter eller andra grönsaker är det bra att bekanta sig med hur grönsaken växer, hur den ser ut, hur den doftar etc. Ta in grönsaken och smaka av. Fundera också vad ni skall göra med blast och skal.

 

Tipsen bygger på boken Måltidspedagogik – mat och måltidskunskap i förskolan och Lasten ruokakasvatus varhaiskasvatuksessa – ruokailoa ja terveyttä lapsille.