35 år i Marthaförbundets tjänst
Ivriga händer sträcks snabbt upp i luften då arbetsuppgifterna ska fördelas mellan fisksoppa, rieska och blåbärspaj.
– Syftet med kursen är att de utländska deltagarna på ett praktiskt sätt ska få öva sina kunskaper i svenska samt få en inblick i hur det finländska köket fungerar, berättar Solveig Backström.
I år firar Solveig 35 år på Marthaförbundet. Efter studierna till hushållslärare vid Högvalla seminarium i Borgå och en kort tid av vikariat var Solveig inte sen att nappa på en tidningsannons där en ledig tjänst utlystes. Våren 1980 började hon arbeta som marthakonsulent på förbundet.
Reste runt
Konsulenterna besökte till en början nästan uteslutande marthaföreningar och marthakretsar. Dessutom hade konsulenterna separata ansvarsområden: Österbotten, Åboland och Nyland – som var Solveigs område. Flera kvällar i veckan reste konsulenterna runt till olika föreningar och kretsar och höll matdemonstrationer. På programmet stod ofta en presentation av olika livsmedel som nyligen kommit ut i handeln. På 80-talet introducerades bland annat gräddfil och crème fraiche, och även exotiska frukter var mycket populära.
– Deltagarna ville ha smakprover på bland annat kumquat, carambola och litchi, minns Solveig.
Dessutom kommer hon ihåg hur användningen av halvfabrikat formligen exploderade på 80-talet, efter att kvinnorna i årtionden i allt högre utsträckning hade sökt sig ut i arbetslivet. Då blev det trendigt att piffa upp dessa produkter på olika sätt.
Lurad av gps:en
Efter trettiofem yrkesverksamma år som hushållsrådgivare har Solveig många stora och små minnen att blicka tillbaka på.
– I höstas tänkte det gå lite tokigt då jag skrev in ”Ängsvägen” i gps:en och inte märkte att den började föra mig mot Pernå i stället för mot Lappträsk, som jag egentligen skulle till, berättar hon.
Under årens gång har konsulenternas arbete förändrats. I dag kallas de för rådgivare och arbetet är främst projektbaserat. I och med detta har också besöken i föreningarna och kretsarna minskat för Solveigs del, eftersom den huvudsakliga finansieringen kommer från projektpengar.
Mellan konsulenttiden och projekten fanns en period som präglades av telefonrådgivning. Det var tiden före användningen av datorer och innan internet hade slagit igenom. Då tog rådgivarna emot samtal tre dagar i veckan.
– I början av 90-talet fick vi en dator till kansliet som vi alla turades om att använda, berättar Solveig.
Stor hjälp
Dagens arbetsliv kräver väldigt mycket och orken ska räcka till en hel del. Att förbereda den kommande arbetsdagen kvällen innan kan vara till stor hjälp. Morgondagens kläder kan färdigt plockas fram för att undvika kaos följande morgon, och grönsaksstavar att knapra på i väntan på middagen kan skäras upp. Solveig förespråkar även att man att inkluderar hela familjen i matlagningen.
– I familjen är allas insats värdefull, understryker hon. Och så väcks ett intresse för matlagning tidigt hos barnen, tillägger hon.
I dag arbetar Solveig bland annat med Marthaförbundets projekt Hantera vardagen. Målsättningen med projektet är att öka målgruppernas kunskaper i huslig ekonomi, förebygga utslagning och ohälsa samt att främja integration av sådana grupper i samhället som riskerar utslagning. Till målgrupperna hör flykting- och invandrarfamiljer, barnfamiljer, arbetslösa, studerande samt personer med funktionsnedsättning.
Ibland kan små kulturkrockar inträffa mellan kursdeltagare med olika bakgrund. Solveig minns bland annat en gång då hon skulle baka med en grupp invandrare och männen satte sig på golvet med bunken i famnen för att måtta upp ingredienserna och knåda degen.
– Det fungerade ju också bra, men vi försöker lära ut finländska vanor ifall kursdeltagarna skulle börja arbeta som exempelvis kökshjälp.
Brokig bakgrund
Inte heller den matlagningskurs som Marthas utsända är med på löper helt utan huvudbry. Deltagarna kommer från bland annat Irak, Polen, Sydafrika och Italien och har en brokig bakgrund, vilket stundom skapar små kommunikationssvårigheter. En god stund går åt till att reda ut vilka de olika sädesslagen är samt skillnaden mellan majs och korn och begreppet ”ett korn”. När de olika mjölpåsarna har skickats runt i gruppen, och alla har koll på vilken som hör ihop med vilket recept, är det dags att börja kocka.
– Jag har gjort en dylik fisksoppa bara en gång tidigare, och den här blir nog mycket godare, konstaterar amerikanske Anthony van Cleave. Att använda sig av två olika fisksorter, fänkål och färska örter ger en fin smak till soppan, fortsätter han.
Under årens lopp har Solveig blivit bättre på att vara spontan i köket. Som oerfaren kock bland grytor och kastruller kan det vara skrämmande att inte ha några exakta mått eller recept att följa.
– Genom erfarenhet lär man sig i vilka maträtter det går bra att byta ut livsmedel och var man bör vara försiktigare, konstaterar Solveig. Soppor och grytor kan man med fördel experimentera med, medan bakverk kan vara känsligare.
Slutligen lyfter Solveig fram alla människomöten hon varit med om under sina år på Marthaförbundet.
– Arbetet har gjort mig vidsynt och mindre inskränkt, det mår jag bra av, avslutar Solveig Backström.
Text: Emilia Nyberg
