”Alla odlare behövs”

Tobias och Erica Dahlblom bor på Kvarnfors gård i Pörtom. På gården odlar de spannmål och sockerbetor, dessutom har de höns för äggproduktion. Jordbruket sköts med konventionella metoder.

Tobias Dahlblom tog över gården efter sin far år 2002. Fadern är fortfarande med och arbetar i jordbruket. En heltidsanställd har huvudansvaret för det dagliga arbetet med värphönsen. Erica Dahlblom driver bybutiken i Pörtom, men hjälper också till på gården.

Hönsen har funnits på Kvarnfors gård i bara två år. Före det hade Tobias kalkoner, men lönsamheten var så dålig att han ville ändra inriktning. Det stora hönshuset rymmer som mest 24 000 höns som går fritt på golvströ med tillgång till värpreden och sittpinnar.

Mindre bränsle

Då Tobias tog över gården hade han egentligen inget annat alternativ än att odla konventionellt.

– Då vi började med hönsen övervägde vi däremot att göra det ekologiskt. Men det visade sig att byråkratin förhindrar ekologisk och konventionell produktion på samma gård, säger han.

Enligt Tobias är den största skillnaden mellan en konventionell och en ekologisk odlare den att den konventionella odlaren kan använda konstgödsel och bekämpningsmedel.

– Vi strävar ändå efter att använda så litet som möjligt av bådadera, om inte annat för att de är dyra, konstaterar Tobias.

Han framhåller att en konventionell odlare förbrukar mycket mindre bränsle i förhållande till åkerarealen än en ekoodlare.

– Odlar man ekologiskt håller man efter ogräset mekaniskt. Det betyder att man kör runt på åkrarna i större utsträckning än i en konventionell odling, förklarar han. Samtidigt får en konventionell odlare större skördar. Ur min synvinkel är det mera klimatsmart att odla konventionellt, och det finns färsk forskning från Sveriges lantbruksuniversitet SLU som tyder på samma sak.

Svart och vitt

Tobias tycker att jämförelserna mellan ekologisk och konventionell produktion ofta blir alltför svartvita.

– Alla odlare behövs. Någon har sagt att det största hotet mot mänskligheten inte är att vi blir utan mat, utan att vi blir utan bönder. Det tål att tänkas på. Konventionell odling är mycket effektivare än ekologisk. Det är avgörande vid en livsmedelskris – och en sådan kommer att komma, frågan är bara när, säger Tobias.

Tobias stöder hellre den inhemska konventionella produktionen än köper ekologiska produkter som har fraktats över halva jordklotet. Köper man närproducerat undviker man dessutom att stödja långa transporter till olika centrallager i Finland, säger han.

Familjen Dahlblom försöker sälja så många ägg som möjligt via sin gårdsbutik och via de så kallade REKO-ringarna i trakten. Resten går till ett äggpackeri.

Tobias lyfter fram att en bra växtföljd också prioriteras av konventionella odlare.

– Växtföljden är en sak som oftast nämns enbart i ekosammanhang, men den är viktig för alla odlare, säger han.

Växtföljd innebär att man låter olika grödor avlösa varandra på samma åker från år till år. Man väljer olika arter i en följd som påverkar varandra positivt.

Går inte ihop

Som Tobias ser det är det omöjligt att gå tillbaka i tiden då det kommer till jordbruksbranschen.

– Om alla fortfarande bodde på landet och odlade för eget bruk skulle det kanske gå att använda traditionella metoder, men i dag ska de flesta bo i stan och ha ett kontorsjobb. Samtidigt vill folk att maten bara ska bli billigare. Det är en ekvation som helt enkelt inte stämmer.

På Kvarnfors gård handlar framtidsplanerna mycket om att klara vardagen och försöka få ekonomin att gå ihop.

– Det har varit ansträngt i hela jordbrukssektorn i många år. På lång sikt hoppas jag ändå att kunna utveckla både odlingen och äggproduktionen, avslutar Tobias.

Sjunde generationen

Bjarne och Camilla Mara i Vikby driver en gård med ekologisk mjölkproduktion. På åkrarna odlar familjen spannmål, bönor, ärter, ryps och vall. Bjarne och Camilla är den sjunde generationen på gården.

Då Bjarne tog över lade han om till ekologisk drift och skaffade mjölkkor, fadern hade enbart odlat spannmål. I dag har Bjarne och Camilla strax över fyrtio mjölkkor plus kalvar och ungdjur. Under sommarhalvåret går korna ute på bete, vintertid hålls de i en lösdriftshall. Bjarne och Camilla sköter gården tillsammans med hjälp av barnen och Bjarnes far.

Enligt Bjarne ligger den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk produktion i långsiktigheten. Ekoodlare använder varken konstgödsel eller bekämpningsmedel, vilka båda är snabbverkande.

– Jag jobbar på ett litet annat sätt än en konventionell odlare. Jag måste tänka längre in i framtiden så att växtföljden blir rätt. Om ett skifte får problem med ogräs, kan jag inte bara spruta bekämpningsmedel och bli av med det. I stället måste jag vänta till nästa säsong för att kunna ta itu med problemet. Inom ekoodlingen finns det inga genvägar, säger han.

Ekoodlare får, utöver gödsel från djur, också gödsla med fosfor i form av apatit och kalium i form av biotit, som båda löser sig långsammare än konstgödsel.

Berikar jorden

Bjarne lyfter fram att det inom ekoodlingen är viktigt att berika jorden på lång sikt genom att tillföra organiskt material.

– Genom att ha vall i växtföljden binder man både kväve och organiskt material till marken. Det ger jorden bättre odlingsegenskaper.

Vall består av olika gräs och kvävefixerande klöver. Vallen skördas ofta som hö eller ensilage åt djuren, men den lämnar också efter sig stora rotsystem och växtrester som bryts ner till mull.

– Undersökningar från södra Finland, där det finns flera konventionella gårdar som odlar monokulturer utan vall och inte har några djur, visar att mullhalten minskat på åkrarna. I förlängningen ställer det till med problem. På sikt går det inte att lämna bort vallen och enbart använda konstgödsel, menar Bjarne.

Många konventionella odlare har trots allt vall i växtföljden och de flesta konventionella gårdar som har djur använder gödsel från djuren.

Energi från gödsel

En viktig aspekt inom ekologisk produktion är att minska på användningen av fossilt bränsle och maximera gårdens egen energiproduktion. Själv har Bjarne planer på att bygga en biogasreaktor för att kunna ta tillvara energi från kogödseln.

– Det är en dröm att kunna värma huset och torka spannmål med energi som vi själva har producerat, säger han.

Bjarne tycker det är viktigt att minimera transportsträckorna för livsmedlen. Han säger också att man borde fundera på livscykeln bakom olika matvaror.

– Det behövs mycket spannmål för att föda upp köttdjur. Nu menar jag inte att vi bara borde äta vegetariskt, men det är bra att vara medveten om hur mycket energi som går åt till olika produkter.

Själv väljer han och Camilla ofta ekologiskt i matbutiken. Men de köper också livsmedel av konventionella råvaror, till exempel bröd.

Biologisk mångfald

Närmiljön är enligt Bjarne den stora vinnaren på att det finns ekologisk odling.

– En ekogård är ett litet system. Vi undviker att köpa foder eller gödsel utifrån så långt det går. Mångfalden är en annan aspekt. Den gynnas av ekogårdarnas större ogrästolerans. Det här är bra för bin och humlor och bidrar till mer stabila ekosystem.

Han uppmanar konsumenterna att stödja det inhemska jordbruket, både det ekologiska och det konventionella.

– Vi kan inte konkurrera på den internationella marknaden, men om vi fick en större andel av den inhemska marknaden skulle vi producenter kunna ha det bra, också ekonomiskt.

Under de närmaste åren tänker Bjarne fortsätta med gårdsdriften ungefär som tidigare. Den viktigaste satsningen är att få i gång biogasreaktorn.

Text: Johanna Granlund