Anita Storm: Jag vill ha en garderob som håller i längden
Hur ser en hållbar garderob ut och hur gör man för att tänka hållbart när det gäller kläder? Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm ger sin syn på saken.
Vem är du och hur lever du? Utgående från din vardag och dina hobbyer kan du tänka ut vad du behöver i garderoben. Om du är en skogsnisse behöver du kanske inte ha så många långklänningar och tvärtom. Skapa en bild av din stil och dina behov och planera din garderob utgående från det.
De hållbaraste plaggen är de som redan finns i din garderob. Hur kan du uppdatera eller fixa dem så att du fortfarande trivs med dem och kan använda dem? Sy om dem, lappa, laga och piffa upp dem eller gör om dem, så att de blir intressanta igen.
Men det är inte bara du som klädkonsument som behöver ändra ditt sätt att köpa och välja kläder. Också den som planerar och designar kläder ska tänka hållbart, för hållbarhet och cirkulär ekonomi börjar på designerns ritbord. Där bestäms det hur plagget ska se ut, vilket material som ska användas och hur mönstret tas ut från tyget.
Hur kan man göra ett plagg så att det får en bra hållbarhet och längre livslängd samtidigt som det ser bra ut? Vilka fibrer ingår i tyget? Är det jungfrufibrer, återvunna fibrer eller handlar det om vardera. Genom att tänka på återvinning redan i planeringsskedet ser man till att materialet kan återvinnas när plagget inte längre går att använda. När man klipper ut plagget ur tyget uppstår klipprester, och beroende på hur bra man planerar mönsterplaceringen på tyget kan man minska tygåtgången för en klädkollektion.
För att det ska finnas genomtänkta produkter som är hållbara på alla sätt, behövs en förändring av hela kedjan från fiberproduktion till färdig produkt. Också kläddesignerna bör gå igenom en process där de tar till sig håll-bara lösningar och förstår hur de kan stödja hela kedjan vid sitt planeringsbord. Vid ritbordet ställs kraven och görs valen för det material som blir det slutgiltiga plagget och som sedan går vidare till butiken och köparen.
Om inte hela kedjan förändras kommer de flesta val vi gör i butiken att vara måttligt bra. Vi kan inte göra val som är bäst både för oss själva och för miljön om det vi borde köpa inte existerar. Men hur ska vi veta att det plagg vi suktar efter uppfyller de krav vi ställer? Också här finns en lång väg att gå för att hela kedjan ska bli transparent och vi får den information som vi behöver för att kunna göra hållbara val.
Det vi har att gå efter i dag är tredjepartsmärkning, det vill säga att en oberoende part har certifierat delar av produktionen. Det lönar sig att stifta bekantskap med kraven för olika miljöcertifieringar för att se vad som motsvarar det du vill stödja.
Ett problem som lätt kan uppstå är att det står ekologisk på ett plagg som inte alltigenom är ekologiskt. Fibern är kanske ekologiskt framtagen, men fram-tagningen eller färgningen följer inte ekologiska eller hållbara principer. Ibland kan vi luras att tänka att vi gör ett bra val. Vi kanske jämför kläder med livsmedel, där lagstiftningen och regelverket för vad som får kallas ekologiskt är mycket mer utvecklade.
