Ann serverar inga sockrade sanningar

Det har snart gått tre år sedan den svenska journalisten Ann Fernholm med boken Ett sötare blod gav sig in i kostdebatten. Hennes första bok i ämnet, som fokuserar på hälsoeffekterna efter ett sekel med socker, blev en ögonöppnare för många. Ann utmanar 1970-talets kostråd som lärt oss äta mindre fett och mer kolhydrater, och menar att de kan ha förvärrat den globala epidemin av fetma, metabolt syndrom och diabetes.

I uppföljaren Det sötaste vi har ligger fokus på överkonsumtion av socker bland barn och på hur de skadas av sötsaker och livsmedel.

– Det finns mycket mer pengar i läkemedelsforskning än i kostforskning, säger Ann. Kost är inte kommersiellt intressant, och det är inte heller antibiotika eller användning av gamla läkemedel. Om koststudier kan få 5 miljoner svenska kronor för forskning, så kan ett läkemedelsföretag lägga ner 500 miljoner på att visa att ett läkemedel har effekt.

Granskningen i fokus

Sedan Ann Fernholm disputerade i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet år 2001 har hon arbetat som vetenskapsjournalist med målsättning att granska vetenskapen.

– Jag vill granska forskarvärlden för jag tycker att forskare behöver granskas på samma vis som politiker, säger hon. Många forskare överdriver sina resultat och marknadsför sina teser.

Under ett arbete för teveprogrammet Vetenskapens värld i Sveriges Television kom Ann att granska de kostråd som länge getts typ 2-diabetiker, råd som aldrig vilat på någon vetenskaplig grund.

Intresset för kostråden vaknade när hon kom i kontakt med en kvinna som gått ned 40 kilo i vikt efter att ha ätit strikt lågkolhydratkost i två år. Kvinnan kallade sig själv typ 0-diabetiker, eftersom det inte längre gick att se något spår av hennes sjukdom i hennes blod; blodsocker och blodfetter var normala.

– Det ledde till att jag började granska kostforskningen och min slutsats är att kostråden till typ 2-diabetiker vilar på en bräcklig grund, mycket talar för att de är direkt felaktiga och orsakar mycket lidande, säger hon.

Socker och snabba kolhydrater

I Anns första bok om socker kan vi lära oss att det inte bara är fett som rubbar blodfetterna, även socker och snabba kolhydrater gör det. Och aldrig tidigare har vi ätit sådana mängder rent socker som i dag.

Dessutom har vi börjat konsumera nya sockerarter som glukos- och fruktossirap, samtidigt som vi rör på oss allt mindre. En förödande kombination, eftersom mindre socker bränns i musklerna, blodsockret stiger, känsliga system i kroppen rubbas och kroppens tillväxtsystem stimuleras.

Ett sött blod gör också att kroppen blir inflammerad, vilket eldar på åderförkalkningen som i sin tur gör att blodkärlen täpps igen.

En gemensam faktor för många som drabbas av cancer, alzheimer, stroke och hjärtinfarkt är att de har metabolt syndrom och problem med högt blodsocker.

Söt mat säljer

Efter att andra boken kommit ut svarade branschorganisationen Livsmedelsföretagen snabbt genom att publicera en debattartikel i Aftonbladet. De ansåg att hennes bok var fullständigt överdriven.

– Men de tjänar enorma summor på all söt mat de säljer, konstaterar hon. Socker har ett världsmarknadspris på två till tre kronor per kilo och sedan säljer de sötade flingor för 90 kronor kilot.

Det som upprör Ann Fernholm allra mest är att företagen sätter glada gubbar på den sötaste maten och marknadsför den till barn.

– Industrin säger att vi inte äter mer socker i dag, jämfört med 1930-talet, men då räknar de inte in alla nya sockerformer som glukos-fruktossirap och invertsockersirap, säger Ann.

Sättet att äta socker har också ändrats, och förr fick vi kanske i oss socker med sylt, men bären i sylten gav även lite vitaminer och antioxidanter. Det godis vi äter i dag innehåller ingen näring och via en godispåse kan ett barn få en tredjedel av dagens energibehov stillat helt utan att få i sig någon som helst näring. Då kräver man av sin kropp att den ska fungera utan sitt smörjmedel.

Kollektivt sockerberoende

Problemet med det vita sockret är att det innehåller sockerarten fruktos, som kroppen har svårt att ta hand om. När vi äter ett överskott behöver levern omvandla fruktos till fett och i längden verkar det kunna orsaka fettlever. Tidigare var det något som främst drabbade alkoholister, men numera har över ett av tio amerikanska barn fettlever, som är starkt kopplat till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

– Jag tror att vi i framtiden kommer se tillbaka på 1900-talet och början av 2000-talet som tiden då vi gick in i ett kollektivt sockerberoende och levde väldigt sjuka, säger Ann och fortsätter:

– Redan William Banting (1797–1878) varnade för sockret och T.L. Cleave som 1974 gav ut The Saccharine Disease tyckte det var fullständigt rubbat att ta bort fett ur maten.

Andra forskare och författare Ann Fernholm hänvisar till under intervjun är John Yudkin som skrivit Pure, white and deadly (1972) och Robert Lustigs Fat Chance: Beating the Odds Against Sugar (2013) om varför socker är farligt för magen och som även behandlar fruktosens skadliga inverkan.

– Ibland när jag ser föräldrar köpa enorma påsar godis till sina barn kan jag tänka: va-fasen-är-det-vi-håller-på-med?

Piller och insulin

Att ekonomiska drivkrafter ligger bakom dagens läkarvetenskap leder fel, menar Ann.

– Systemet bygger på att läkemedelsföretagen måste kunna ta patent på en ny behandling, förklarar hon. Företagen kan därför i princip bara tjäna pengar om de tar fram ett nytt piller. Men det är inte alltid ett piller som är den bästa boten för en patient. Vi skulle behöva förändra systemet i grunden.

Faktum är att vi lever längre i dag än tidigare, men om vi tog bort läkarvården, hur länge skulle vi leva då?

Läkare måste ha bättre vetenskap som grund, anser Ann. Det är inte läkarna själva som utvecklar behandlingarna, utan läkemedelsföretagen och det är ett globalt marknadsföringsmaskineri. Enskilda forskare, som tar fram icke-kommersiella behandlingar, får inte samma genomslag.

Upptäckter och äventyr

Ungefär samtidigt som Ann Fernholm kommer att föreläsa i Helsingfors i november ges hennes nya bok Smakäventyret ut där hon skriver om vikten av att ge barn riktig mat redan under det första året i livet.

– Det är den bok jag själv hade velat ha när jag blev förälder, säger hon. Att ge barnen riktig mat från början minskar risken att hamna i sötsaksträsket.

Om bebisar spottar och fräser vid nya smakupplevelser visar forskning att man bara ska tänka: ”Oj, det här var ovant!”

Det är bara bra att träna sura och beska smaker och barn är nyfikna på vad vuxna äter.

– I vissa kulturer tuggar vuxna maten först och ger den sedan direkt åt barnet, säger hon. Det är en tydlig signal till barnet att det är något som man kan äta.

Många föräldrar är rädda för att ge för mycket salt åt sina barn eller oroar sig för eventuell allergi. Och visst ska man undvika att salta extra, men annars är det bara att testa och ge, tycker Ann. Även konstiga konsistenser som ägg är det bra att träna i tid.

– Vi borde ha större förväntningar på vad barn klarar av att äta, säger hon. Och jag vill att de ska få leva friska, barn ska inte vara sjuka.

Text: Cia Hemming