Ät upp och ät rätt

Maten står för ungefär en fjärdedel av de finländska hushållens klimatpåverkan.

De finländska hushållens påverkan på miljön. Boendet och matkonsumtionen belastar miljön mest. (På basen av data från Seppälä, J. m.fl. Suomen Ympäristö 20/2009.)

Klimatpåverkan uppstår under olika skeden av matens livscykel. Den största delen av matens klimatpåverkan står djuruppfödningen och odlingen av växter för. Dessutom uppstår utsläpp av växthusgaser då råvarorna förädlas i fabriker, då maten förvaras, då den transporteras och då den tillagas. Avfallshanteringen ger också upphov till utsläpp.

En portion broilersås med pasta ger upphov till de här utsläppen av växthusgaser. (På basen av data från Saarinen, M. m.fl. Suomen Ympäristö 14/2011.)

Olika livsmedel och maträtter påverkar klimatet olika mycket, främst för att de produceras på olika sätt. Två exemplar av samma vara kan produceras på olika sätt. Därför är det vanskligt att säga exakt hur stora utsläpp av växthusgaser produktionen av en viss vara ger upphov till. Däremot kan man märka vilka varor som har stor klimatpåverkan och vilka varors påverkan som är mindre.

Livsmedel med stor klimatpåverkan:

• Nötkött och ost
• Övriga kött- och mjölk-, samt äggprodukter
• Ris
• Växthusgrönsaker

Livsmedel med liten klimatpåverkan:

• Potatis
• Rotsaker
• Frilandsgrönsaker
• Spannmålsprodukter (andra än ris)
• Bär och frukt
• Vild fisk fångad lokalt

Klimatpåverkan av en portion mat (kg koldioxidekvivalenter per portion). (På basen av data från Saarinen, M. m.fl. Suomen Ympäristö 14/2011.)

Produktionen av kött och andra animaliska produkter har stor klimatpåverkan. Det bildas växthusgaser vid husdjurens matsmältning och vid hanteringen av stallgödsel. Foderproduktionen ger också upphov till utsläpp av växthusgaser. På ungefär 80 procent av åkrarna i Finland odlas foder. Då jorden bearbetas och gödslas bildas utsläpp av växthusgaser. Det är fråga om biologiska processer som är svåra att påverka.

Foto: Magnus Östman

Produktionen av ris påverkar klimatet mer än produktionen av andra spannmål. Det beror på att ris ofta odlas på fält översvämmade av vatten. Då organiskt material bryts ner under syrefattiga förhållanden i den vattendränkta marken bildas växthusgasen metan.

Grönsaker som odlas i växthus om vintern när det är kallt och mörkt har stor klimatpåverkan eftersom det går åt mycket energi till uppvärmning av växthusen och belysning. Under varmare och ljusare årstider är växthusgrönsakernas klimatpåverkan mindre. Om ett växthus värms upp med förnybart bränsle, om belysningen är energieffektiv och man använder grön el minskar klimatpåverkan.

Transporten av en vara påverkar klimatet i mindre utsträckning. Men ibland transporteras känsliga produkter, till exempel färska jordgubbar och andra bär, med flygplan. Då är utsläppen av växthusgaser större än om transporten sker med fartyg.

Djupfryst fisk som forslas långa vägar har större klimatpåverkan än vild fisk som fångats lokalt. Djupfrysning kräver mycket energi. Odlad fisk har större klimatpåverkan än vild fångad fisk.

Genom att undvika matsvinn kan du spara pengar för du behöver inte köpa lika mycket mat. Dessutom minskar du på den klimatpåverkan ditt hemhushåll har. Om du vill gå ett steg längre, kan du ändra på din diet. Ät mindre kött, ost, mjölkprodukter, ägg och ris. Ät mera grönsaker, rotsaker, bär och frukt som odlats på friland.

Om vi är många som deltar i kampen mot matsvinnet kan en mindre mängd mat produceras och ändå täcker det våra behov. Då minskar miljöproblemen som hör ihop med matproduktionen.

Fakta om växthusgaser

• Metan (CH?) bildas då organiskt material bryts ner under syrefattiga förhållanden, såsom vid matsmältningen hos kor och andra husdjur och under lagring av stallgödsel.
• Lustgas (N?O) bildas när kväveföreningar bryts ner, bland annat i stallgödsellager och i marken till exempel när stallgödsel eller konstgödsel sprids ut på åkern.
• Koldioxid (CO?) bildas vid förbräddning av olja och andra fossila bränslen. Dessutom frigörs koldioxid bland annat vid avskogning och odling av torvjordar.

Text: Anne Antman, Miljövårdschef, Natur och Miljö

www.naturochmiljo.fi

Marthaförbundets tips för klimatsmart mat: grundregeln är att inte handla mera än du äter! I övrigt, följ vår matvision:

S större andel vegetabilier
M mindre mängd tomma kalorier
A andelen ekologiska alternativ ökas
R rejält gott
T transportsnålt
H hemlagat