Att festa utan alkohol ? går det?

För mig är att festa och att supa två olika saker. Jag älskar att festa! I betydelsen att ha roligt med en större grupp, dansa och umgås i lite andra former än till vardags. Det står jag starkt för, även om jag är medveten om att det inte finns många som delar den åsikten.

Jag vill inte döma ut sådana som dricker, jag är inte den typen. Men jag har svårt, verkligt svårt, att förstå dem. Själv dricker jag inte alkohol, det har bara fallit bort. Jag tycker att det smakar illa, vilket jag brukar använda som orsak då jag är med andra människor än mina närmaste vänner.

Egentligen dricker jag inte för att jag avskyr tanken på att förlora kontrollen över mig själv och situationen. Som tur är har jag trevliga förstående vänner som inte har något emot det, eftersom få av dem heller dricker. Jag är väl medveten om hur ovanligt det kan vara att ha vänner med den åsikten, och om jag inte hade dem skulle min alkoholkonsumtion kanske vara annorlunda. Å andra sidan, kanske inte. Faktum kvarstår ändå: vi kan utmärkt väl ha roligt utan alkohol! För utomstående kan vi visserligen verka berusade, men det betyder inte att vi är det.

Hade jag inte haft mina vänner hade jag antagligen skytt större fester med andra i min ålder. De som inte ingår i min inre krets ser inte med hemskt blida ögon på att jag inte dricker. Jag är lite konstig, annorlunda, ibland till och med högfärdig för att jag inte har någon lust att supa mig full.

Mer än en gång har jag hamnat utanför för att jag inte dricker. Knappast bara för att jag inte dricker men det har klart påverkat saken. Det gör mig ledsen, och ganska besviken. Sen när ska man mätas i procent alkohol? För mig får de som dricker supa skallen i bitar om de vill, och jag tar gärna del av deras argument till det eftersom det intresserar mig. Fast i så fall ska jag också få låta bli att dricka utan att bli stämplad som torrboll.

Men tyvärr fungerar det inte så i ungdomarnas universum. Minoriteterna får oftast vika undan, och be lite om ursäkt för att de följer sin övertygelse. Personer med annorlunda klädstil måste också ofta förklara och stå ut med sneda blickar. Lyckligtvis håller annorlunda stilar på att få mera förståelse, och jag kan bara hoppas på att samma förståelse i något skede når även dryckesvanor.

Och nästa gång någon kommer och pikar mej för att jag inte dricker eller i fyllan och villan vill supa mig full, ska jag inte bara mumla något om huvudvärk eller något lika fånigt, nej, då ska jag stå på mej och klara av den fjant som inte respekterar mina åsikter! Så det så.

Ellen p. 17 år