Bekväm på obekväm sits

Det har då och då varit aktuellt, men nu kan jag bara inte säga nej mera. Kommunalpolitiken är ju en viktig del av politiken, konstaterar minister Astrid Thors om beslutet att ställa upp i höstens val.

När hon blickar tillbaka i karriären är det vissa saker som varit avgörande.

– Jag skulle knappast någonsin ha blivit politiskt aktiv om det inte hade funnits en regel om könsbalans inom Svensk Ungdom, berättar hon. Men det är klart att det jag lärde mig som specialmedarbetare för Ole Norrback och Christoffer Taxell också var värdefullt.

Medarbetarjobbet ser hon som en slags gesällskola. Det stöd, den utbildning och det förtroende som man får i det jobbet bygger grunden för ens framtida politiska karriär, menar ministern.

– Jag har själv också gjort aktiva val. Som nybakad jurist gick jag inte den traditionella vägen med att jobba på en bank på Alexandersgatan. Det vanliga var då att pojkarna började på advokatbyråer och flickorna på banker.

Thors gick mot strömmen och valde en samhällsinriktad post på SLC, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund.

– Jag har haft sådana jobb som har gett kontakt med verkligheten, i kommunerna och bland jordbrukarna.

Det kan till och med vara lättare att ta sig fram som kvinna inom politiken än inom med näringslivet. Där kan glastaket snabbare komma emot.

– Kvinnorna har egentligen spräckt alla glastak inom politiken, se bara på vår kvinnliga president. Det räcker inte bara med de vanliga mekanismerna, eller med att skapa egna gäng. Därtill måste man ständigt slå vakt om att kvinnor har nätverk och också mentorer, poängterar ministern.

– Och man ska försöka stödja nya generationer.

– Speciellt migrationsfrågorna är annorlunda jämfört med EU-frågorna och jag är tvungen att vara en lite annorlunda minister, eftersom det handlar om att försöka bygga något nytt och att anpassa Finland till en ny situation.

I vissa delar av landet finns det till exempel alldeles för få kommuner som är villiga att ta emot flyktingar. Situationen är enligt ministern akut. Därtill framhåller hon vikten av att påverka attityderna. Plus de attityder som råder på hela arbetsmarknaden.

– De kommuner som redan tagit emot flyktingar har en klart bättre beredskap att möta arbetskraftsbristen som vi står inför.

Det förutsätter också utbildning som hjälper nyfinländarna ut på arbetsmarknaden. Integrationen sker alltså trappstegsvis. Hon ser det som ytterst positivt att Finland i dag har starka invandrare som själva vill föra en dialog med beslutsfattarna.

– Det är svårt att säga. Det beror ju mycket på den ekonomiska aktiviteten och hur lång arbetskarriär finländarna gör. Vi kan kanske fylla en del av arbetskraftsbehovet den vägen. Men flera människor skapar också större ekonomisk aktivitet. Det talas om ett arbetskraftsbehov på cirka 100 000 personer under de närmaste 20 åren, berättar minister Thors.

I fjol var nettoinvandringen till Finland större än någonsin. Flyttningen har ökat, och även finländare söker arbetsmöjligheter utomlands.

– Jag hoppas att Finland också i framtiden ska uppfattas som ett attraktivt land. Till våra styrkor hör bland annat vårt goda utbildningssystem och lugna förhållanden.

Flyktingströmmarna ser inte ut att sina. Och de är enligt ministern omöjliga att styra.

– Vi lever i en situation där antalet flyktingar runt om i världen var rekordhögt i fjol, medan antalet som kom till Europa var rekordlågt. Också bland nya EU-medlemsländer som ännu inte har tagit emot kvotflyktingar, finns en växande insikt att ansvaret måste bäras också av dem.

Det kan vara till fördel med organiserat samarbete kring arbetskraft med vissa länder.

– Vietnam har varit på tal och myndigheterna säger själva att de inte kan skapa arbetsplatser för alla. Vi har ju också en egen emigranttradition, och inte var det någon som sade att man inte fick åka härifrån.

Finlands linje i frågan har klart varit den att det är personerna själva som avgör. Enligt minister Thors är det viktigt att man garanterar att det inte sker en dumpning på vår arbetsmarknad. Det finns alltför många exempel på att personer har jobbat och troligen jobbar under en godtagbar lönenivå i Finland i dag.

– I vissa medelhavsländer bidrar invandrarna väldigt mycket till den lokala ekonomin, men man erkänner inte deras status, konstaterar Thors.

EU har däremot försökt informera och samarbeta med ursprungsländerna så att man inte lockar med orealistiska förhållanden.

– Det finns så kallade fotbollsakademier i Västafrika som värvar pojkar till fotbollsskolor i Europa, men i själva verket handlar det om barnslaveri. Europeiska fotbollsförbundet har vädjat till EU om att reglerna ska ändras så att inga transferavtal ska kunna göras för barn under 18 år. Det sorgliga är att det finns hur många barn som helst som hamnat ut för slavliknande förhållanden här i Europa, konstaterar ministern.

– Ibland kan det förstås kännas jobbigt när man inte kan göra något i ett enskilt fall, säger minister Thors om de flyktinghistorier och rätt gripande mänskoöden som figurerar i medierna. Det som man däremot kan göra är att påverka systemet. Vi får inte utvisa någon om personens liv är i fara, och den principen måste följas.

Minister Thors kör hårt på en förvaltnings- och mageförnyelse.

– Ole Norrbacks rapport ger möjligheter för att migrationsverket ska bli ett modernt serviceinriktat verk, där kunden kan följa med hanteringen av sitt ärende som vid vilken myndighet som helst. Ytterligare har Utlänningsverket bytt namn till Migrationsverket, berättar hon.

Lite bekymrad är Thors dock över att ministerierna upplever gränserna mellan varandra som heliga.

– Det som har väckt diskussion är om flyktingscentralerna ska lyda under Migrationsverket. Det är klart att det måste särskiljas på något sätt om det blir så här.

Rapporten ger hopp om att den arbetsrelaterade invandringen ska göras smidigare, men också integrationen av dem som kommer hit, oavsett om det är för att studera eller arbeta.

Efter remissrundan sammanställs resultaten och de bästa förslagen förverkligas. Snabba åtgärder vidtas redan i höst.

Text: Marie Sandberg