Börja placera i aktier och fonder!
Är du nyfiken på att börja placera i aktier och fonder? Lär dig grundbegreppen och börja placera.
Aktie
Som aktieägare äger du en andel i ett företag. Som aktieägare kan du göra vinst på aktien, eftersom den stiger i värde över tid. Aktien kan också sjunka, i värsta fall går företaget i konkurs. Om ett företag går i konkurs kan du maximalt förlora lika mycket pengar som du har investerat.
Dividend
Dividend betalas oftast en gång om året till aktieägare. Ett företag kan också välja att låta bli att betala ut dividend, exempelvis om företaget går dåligt eller om de vill använda pengarna till investeringar i företagsverksamheten.
Det “vanliga” är att företag betalar ut cirka 2–6 procent i dividend. Som ett exempel: Om du äger aktier för 100 euro får du tillbaka uppskattningsvis 4 euro per år i dividend. På dividenden betalas 30 procent skatt på den beskattningsbara delen av dividenden, vilket betyder att skatteprocenten blir 25,5 procent. Om man får mera än 30 000 euro i kapitalinkomster är skatteprocenten 34 procent av den beskattningsbara delen (28,9 procent av dividenden). Skatterna dras av automatisk om du köper finländska aktier.
Du kan kolla upp information om aktien exempelvis på Kauppalehti eller på företagets hemsida. Dividenden kommuniceras i summa. Exempelvis kan ett företag vars aktie är värderad till 24,52 euro meddela att de betalar 1,40 euro i dividend per aktie.
Exempel
Företag Ab OY: Aktiekurs: 24,52, Dividend 1.40€, handlas utan dividend: 20.4.2019, Utdelningsdag 25.4.2019
Börsen
Börsen är en modern form av ett torg där köpare och försäljare möts och kommer överens om ett pris som passar båda. Ett aktieföretag kan vara börsnoterat, men alla är inte börsnoterade. Ett börsnoterat företags aktier kan du köpa och sälja på börsen. Dock finns det inga färdiga strukturer för hur du säljer vidare en aktie i ett företag som inte är börsnoterat.
Börsen öppnar klockan 10 på vardagar och stänger klockan 18, du kan köpa och sälja under börsens öppettider. För att köpa och sälja på börsen behöver du ett värdeandelskonto. Vissa banker tar betalt för värdeandelskontot, hos andra är det gratis.
Det uppstår kostnader när du handlar aktier. Vissa banker tar cirka 7–10 euro för varje inköp och försäljning, medan andra tar till exempel 1 procent av köpesumman. Om du säljer aktier med vinst skattar du på vinsten om säljsumman överskrider 1 000 euro per år. Skatten är då 30 procent.
Exempel
Du säljer aktier till ett värde av 1 200 euro. Du har köpt dem för 900 euro. Vinsten är 300 euro, säljsumman överskrider 1 000 euro, därmed betalar du 30 procent skatt på vinsten.
Köpa och sälja aktier
Vissa köper aktier för att köpa och sälja aktivt. Exempelvis kan man köpa en aktie på morgonen och sälja den med en liten vinst på kvällen. Detta kallas trading. Det är tidskrävande, och i själva verket sällan lönsamt.
Vanligare är att köpa en aktie och hålla den på lång sikt. Då kanske vi inte bryr oss i om den på kort sikt minskar i värde – vi hoppas på att aktien om tio år ska gå bättre igen. Endast om vi nås av oroande nyheter att företaget börjar gå riktig dåligt, eller att vi behöver komma åt pengarna, säljer vi. Även om aktiens värde sjunker eller stiger, har vi inte vunnit eller förlorat något innan vi säljer. Men vi kommer att se värdeandelskontots saldo förändras i takt med att aktiens värde stiger och sjunker.
Spridning
Om du köper aktier kan det löna sig att fundera på spridningen. Köper du aktier i endast ett företag är du sårbar, samma gäller om du köper endast inom en enda industri. Det samma gäller om du köper endast finska aktier, även om många finländska företag är globala aktörer.
Det är också viktigt att tänka på tidsaspekten. Genom att köpa aktier en gång i månaden för mindre summor, istället för att köpa för en större summa en gång i året, minimerar du risken att köpa för ett högre pris än medeltalet under året.
Fond
En fond består av olika placeringsinstrument. Den kan till exempel bestå av 100 procent aktier, eller en blandning av till exempel aktier och räntor. Genom att äga i en fond får du en spridning, och behöver inte fundera på vilken bransch eller vilka aktier du vill äga, en fondförvaltare gör det jobbet åt dig. Fondförvaltaren tar oftast betalt genom löpande kostnader (upp till 3 procent av fondens värde, oftast runt 1–2 procent). De löpande kostnaderna påverkar hur mycket vinst du får.
Det finns passivt och aktivt förvaltade fonder. I en aktiv fond försöker fondförvaltaren optimera din vinst genom att sälja och köpa vid rätt tillfälle. De aktivt förvaltade fonderna kostar också mera för dig, och då borde du få tillbaka åtminstone samma i vinst. Det är dock svårt att slå marknaden och det är därför sällan som aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiva.
En passiv fond försöker däremot inte köpa eller sälja, utan återspeglar marknaden. En passiv fond kan vara till exempel Finlands 25 mest omsatta aktieföretag. I en passiv fond försöker ingen köpa eller sälja av Nokia om Nokia går bra, utan den är sammansatt enligt marknadsstorleken. En passiv fond är billig att driva, och kostnaderna för placeraren är därför mindre än för de aktiva fonderna. Du kan köpa fonder via din bank, eller via skilda placeringsbanker.
Du betalar skatt på vinsten när du säljer av en fond. Däremot betalas dividender rakt in till fonden. Om du äger en aktie betalas dividenden in till ditt konto, men om du äger samma aktie i en fond betalas dividenden in till fonden. Det betyder att du inte skattar på den genast, utan först när du säljer av fonden. Detta är en avsevärd skillnad mellan aktier och en aktiefond och påverkar ränta på ränta-effekten.
Risk
Placeringsinstrument ökar och minskar i värde, men under de senaste 300 åren har aktiemarknaden i snitt gått uppåt. Om du behöver pengarna inom kort rekommenderas inte aktier, eftersom de kan gå ner i värde. Om du behöver pengarna om 10–20 år är däremot aktier ett alternativ, eventuellt i kombination med instrument som innebär mindre risker (exempelvis räntor).
Tiden är relevant för hur du placerar. Mycket tid – du kan ta hög risk. Lite tid – du kan inte ta risk. Med risk kan du också förvänta dig avkastning. Den finska marknaden har avkastat i snitt 7 procent per år de senaste 10 åren. Det betyder att det något år har gått mycket bättre, och något år mycket sämre. Att ta för lite risker betyder också att du kommer att få en lägre avkastning.
Risk i relation till tid
a) Sparsumma 100€/månad under 30 år med 3 % avkastning | Totalsumma 58 665€ (placeringsinstrument med medelhög risk och lägre förväntad avkastning) |
b) Sparsumma 50€/månad under 30 år med 7 % avkastning | Totalsumma 61 760€ (placeringsinstrument med hög risk och högre förväntad avkastning) |
I placeringsportfölj a) har placeraren satt in eget kapital, totalt 36 000€, och i portfölj b) 18 000€. Slutsumman är ändå nästan densamma, eftersom placeraren i portfölj b) har tagit en större risk och därmed också fått högre avkastning.
Ränta på ränta-effekten
När du har en aktie eller del i en aktiefond och får dels en värdeökning men också en dividend stiger dina placeringar i värde.
Tänk att du har 100 euro. De stiger i värde med 10 procent, dels med värdeökning, dels med dividend. Nästa år har du 110 euro och får då också 10 procent i ökning. Summan blir då inte 120 euro, utan 121 euro.
Detta kallas ränta på ränta-effekten, och den bli mycket tydlig när du har placerat under en lång tid. I början är effekten obetydlig. Det brukar sägas att tiden är din bästa vän inom placerandet. Med det avses att ju längre tid du har på dig, desto mera drar du nytta av ränta på ränta-effekten. Tiden ger dig också möjlighet att ta risker och få mera avkastning.
Fråga och ta reda på om något känns osäkert
Investera inte dina pengar om du inte förstår vad det innebär. Börja med att ta reda på och var nyfiken, men kom ihåg att ifrågasätta. Investera aldrig alla dina pengar i ett enda placeringsinstrument. Kom också ihåg att alla placeringsformer innebär en risk och om något erbjuder dig hög avkastning utan risk gäller det att ifrågasätta. Det finns ingen hög avkastning utan risk.