Budgetnedskärningarna hotar familjens vardag

De organisationer som tillhandahåller rådgivning stärker samhällsmedlemmarnas förmåga att hantera sitt liv och ger dem redskap att bestående förbättra sin livskvalitet. För att förhindra samhällelig ojämlikhet har organisationerna även ett ansvar för att förebygga marginalisering. Om detta arbete körs ned genom finansiella nedskärningar, kommer problemen i familjerna och i samhället att öka; de kostnader som krävs för att råda bot på detta kommer att mångfaldigas. Det lönar sig att kanalisera resurser för den förebyggande verksamheten till rådgivningsorganisationerna.

De nedskärningar som regeringen planerar med avseende på aktörerna inom rådgivningssektorn innebär en minskning på mer än 16 procent, vilket skulle resultera i att den omfattande rådgivning som täcker hela landet avsevärt begränsas och att målgrupperna blir tvungna att utnyttja andra statliga stödserviceformer, något som skulle bli dyrare för samhället. Rådgivningssystemets styrka, dvs. den landsomfattande verksamheten, skulle försvagas, och det skulle bli svårare att konkurrera om yrkeskunniga rådgivare. Realvärdet på statsstödet till rådgivningsorganisationerna har hela tiden minskat utan justeringar som beaktar inflationen. Organisationerna har lyckats möta den negativa trenden genom att utveckla sina funktioner, men de nu föreslagna nedskärningarna utgör ett hot mot verksamhetens hela framtid vid en tidpunkt då man samtidigt lyfter fram det civila samhällets betydelse för att öka samhällsmedlemmarnas välfärd.

Genom att ge hushållsrådgivning och stärka praktiska färdigheter och skapande verksamhet hjälper man familjerna att hantera sin vardag, hindrar utslagning och ökar livskvaliteten. Välbefinnande främjar stabiliteten i samhället, vilket har samhällsekonomisk betydelse särskilt i ekonomiskt svåra tider. Det är speciellt barnfamiljer med ensamförsörjare, familjer med många barn, småbarnsfamiljer och invandrarfamiljer med barn som drabbas av fattigdom. Den åldrande befolkningen utgör en utmaning för utvecklingen av innovativa lösningar för att trygga de äldres livskvalitet. Barnfamiljerna och även de unga behöver hjälp för att förbättra sina praktiska färdigheter och skapande verksamhet.

Med stödgrupper och upplevelsen av samhörighet ökar rådgivningsorganisationerna toleransen i samhället. Man ser invandrare som en positiv resurs och erbjuder dem stöd för integration i vardagen. Även rådgivning riktad till specialgrupper har en viktig samhällelig betydelse.

• De rådgivande organisationernas arbete för att stödja vardagen är förebyggande, öppet och effektivt.
• Hushållsfärdigheter och skapande verksamhet utgör grunden för en god vardag och inlärs genom praktisk övning och konkret utförande, inte bara via webben och litteraturen.
• Med rådgivningen stöds individens och familjens välbefinnande.
• Med företagsrådgivning ökas beredskapen för entreprenörskap och uppkomsten av nya arbetstillfäl-len.

En god sak med regeringsprogrammet är enligt rådgivningsorganisationerna att man där förbinder sig att utjämna klyftorna i fråga om inkomster, välfärd och hälsa. Dessutom vill man hejda den ökade ojämlikheten både socialt och i fråga om levnadsvanor. Alltför snabba förändringar och nedskärningar i budgeten i syfte att minska rådgivningen påverkar avsevärt finländarnas förmåga att hantera sin vardag och vara motiverade. Råd som ges just när de behövs hindrar problemen från att hopa sig.

Inom organisationerna arbetar kunniga personer med yrkesutbildning inom hushåll och praktiska färdigheter. De utvecklar och producerar rådgivningstjänster som alla har tillgång till. Verksamheten som gäller både finsk- och svenskspråkiga når hundratusentals deltagare årligen. Finlands svenska Marthaförbund rf, Käsi- ja taideteollisuusliitto Taito ry, Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry och Marttaliitto ry utgör tillsammans med sina region- och lokalorganisationer rådgivningssystemet för hushåll och praktiska färdigheter. Vi är beredda att ge alla finländare inom detta nätverk möjligheter att framgångsrikt hantera sin vardag och leva ett gott liv.

Marthaförbundet rf
förbundsdirektör Christel Raunio, christel.raunioATmartha.fi, 050 911 2050

Marttaliitto
verksamhetsledare Marianne Heikkilä, marianne.heikkilaATmartat.fi, 050 375 1195

Maa- ja kotitalousnaisten Keskus ry
verksamhetsledare Liisa Niilola, liisa.niilolaATmaajakotitalousnaiset.fi, 040 555 5035

Käsi- ja taideteollisuusliitto Taito ry
verksamhetsledare Marketta Luutonen, marketta.luutonenATtaito.fi, 040 708 4447

Pressmeddelande 26.8.2011