Civilsamhällets nyckelroll i beredskapsfrågor – 5 sätt att bidra till trygghet i byn
På Landsbygdsparlamentet i Nurmes arrangerade Marthaförbundet i samarbete med andra parter en workshop med fokus på hur civilsamhället kan bidra till beredskapsfrågor.
På Landsbygdsparlamentet i Nurmes den 27 september arrangerade Svenskfinlands Byar och Landsbygdsnätverket, i samarbete med Marthaförbundet, SILMU-byar och Korsnäs kommun, en workshop med fokus på hur civilsamhället kan bidra till beredskapsfrågor. Under workshopen diskuterade deltagarna hur vi tillsammans kan stärka beredskapen i våra lokalsamhällen, med särskild tonvikt på trygghet i vardagen och i byarna.
Fem centrala områden identifierades som nycklar till civilsamhällets bidrag till beredskapen:
- Kommunikation – Civilsamhället kan agera som viktiga informationsförmedlare vid kriser, sprida viktig information och underlätta kommunikation mellan myndigheter och invånare.
- Resurser – Föreningar och byar har tillgång till kritiska resurser såsom samlingsplatser, vattenresurser, energikällor och stormkök som kan användas i krissituationer.
- Utbildning – Det är viktigt att stärka allmän kunskap om krisberedskap och kartlägga vilken expertis som redan finns inom byarna, så att den kan användas effektivt vid behov.
- Resiliens – Mental och psykosocial beredskap är avgörande i en kris. Civilsamhället kan bidra med stödinsatser som välmåendecheckar (”knacka dörr”) och psykosocialt stöd.
- Nätverk – Lokalkännedom, organiserad verksamhet och tillgång till resurspersoner i byarna skapar robusta nätverk som är avgörande vid krishantering.
En viktig slutsats från workshopen: för att civilsamhällets värdefulla insatser ska integreras i kommunernas och samhällets beredskap, krävs formella överenskommelser och avtal. Det är genom sådana strukturer vi kan säkra att resurser, nätverk och kompetens nyttjas på bästa sätt när det verkligen behövs.
Workshopen visade tydligt att civilsamhället är en ovärderlig aktör i arbetet med att stärka beredskapen i vårt samhälle. Tillsammans kan vi skapa tryggare och mer motståndskraftiga byar och lokalsamhällen.
I workshopen väcktes även diskussion om hur dialogen mellan kommun och civilsamhället ser ut idag. Känner föreningarna till kommunens beredskapsplaner? Och å andra sidan, är civilsamhällets resurser och möjligheter tillräckligt beaktade i dessa planer? En ökad samverkan och förståelse mellan parterna kan bidra till ett mer robust och förberett samhälle.
