Det är dags att tänka stort

I festtal – speciellt när någon uppnår en aktningsvärd ålder – brukar man oftast blicka bakåt och minnas. Man brukar tala om speciella händelser, om viktiga milstolpar och om saker som har uträttats.

Men jag tänkte inte göra det i dag, trots att vi har uträttat massor under 120 år, trots att vi har otroligt mycket positiva saker att minnas och trots att vi har åstadkommit enormt mycket i det finländska samhället sedan 1899.

Jag tänkte i stället passa på och blicka framåt. Jag kommer att tala om hur Marthaförbundet passar in i det nya samhället som växer fram och om hur vi sannolikt behöver förändra vår verksamhet för att vara relevanta i det finländska samhället också under de kommande decennierna.

Eller för att citera journalisten Magnus Londén i Yle Vegas Eftersnack: “Marthaförbundet är den största auktoriteten i Svenskfinland”. Magnus ord gör mig förstås både glad och stolt. Men frågan är hur vi kan använda den här positionen på bästa tänkbara sätt? Och frågan är hur vi kan behålla den här positionen och också förstärka den i framtiden?

Jag kommer i det här talet att lyfta fram några av de största trenderna som vi nu ser i den finländska samhällsutvecklingen. Och så ska jag försöka ge mina tankar och svar på hur vi marthor passar in i den här bilden.

Informationssamhället

Det första jag vill lyfta fram är det nya informationssamhället vi lever i. Aldrig tidigare har det producerats lika mycket information som det görs i dag. 90 procent av all information som har producerats av människor har producerats under de två senaste åren! Vi blir översköljda av information, tankar och åsikter. Efter internets och de sociala mediernas genombrott kan man idag via ett knapptryck eller ett sökord hitta det mesta. Och det sannolika är att den här utvecklingen fortsätter.

Men det finns många avigsidor med den här utvecklingen också. Skillnaden mellan fakta och åsikter har suddats ut. Skillnaden mellan kunskap och tyckande har blivit svårare att skilja åt. Till exempel artiklar som presenterar “alternativ fakta” om klimatförändringen är uppbyggda på samma sätt som vetenskapliga artiklar om samma ämne. Och när de här artiklarna ser likadana ut och dyker upp på samma ställen på din skärm blir det svårt för många att skilja mellan fakta och fiktion.

Vad betyder det nya informationssamhället för oss marthor då? Som jag ser det ger det här oss stora möjligheter – om vi spelar våra kort rätt. De nya arenorna ger oss möjligheter att lyfta fram vad vi gör och vad vi står för. Jag tycker att det till exempel är intressant hur mycket det nu talas och skrivs om den så kallade 72 timmars-modellen, alltså om vår beredskap att klara av olika störningssituationer i 72 timmar. Det kan handla om elavbrott, cyberattacker eller naturkatastrofer. Det talas och skrivs om den här modellen som om det vore en nyhet. Men vi marthor har ju kört med den här modellen i 120 år!

Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och föra fram att vi på många plan är en föregångare. Vi ska göra det här genom att betona och odla de styrkor som Marthaförbundet alltid har haft. Marthaförbundet bygger på kunskap och vi är trovärdiga. Vi ska komma med en kvalitetsstämpel som gör att finländarna vet att vi står för fakta. Med den här kvalitetsstämpeln kan vi i framtiden spela en ännu större roll som trovärdig samhällsbyggare. 

Delaktighet

En annan stor trend i vårt samhälle idag handlar om kravet på delaktighet. Det här hänger ihop med den digitala utvecklingen och med explosionen av nya kanaler och påverkningsmöjligheter. Vi människor vill bli hörda, sedda och bekräftade. De här dragen förstärks i och med att det nu finns ett rekordantal kanaler att få utlopp för den här bekräftelsen.

Den nya digitala samhället ger oss också helt nya möjligheter att vara delaktiga. Vi engagerar oss i kampanjer, i rörelser och i att driva en viss fråga. Utmaningen ligger i att allt fler väljer att engagera sig enbart i ensaksfrågor eller ensaksrörelser. Vi kan se ett stort engagemang i till exempel att förbättra kvaliteten på en vägstump i en by eller i att bevara en liten skola. Men det blir samtidigt allt svårare att locka människor till att bli aktiva i en förening eller att engagera sig i samhället i stort.

Det som utvecklingen också har lett till är att vi inte längre är lika trogna. Om vi upplever att vi inte får valuta för pengarna eller om servicen är dålig kan vi med ett knapptryck byta tjänst. Vi kan till exempel byta elbolag, telefonoperatör, försäkringsbolag eller bank flera gånger per år om vi inte är nöjda med det vi får.

Men vad betyder det här för Marthaförbundet? Som jag ser det finns här stor potential för oss. Vi är en gräsrotsrörelse, det har vi alltid varit och det ska vi förbli. Vi har alltid jobbat inkluderande. Marthaförbundets cirka 10 000 medlemmar är vår kärna, vår ryggrad och vårt existensberättigande. I en inkluderande gräsrotsrörelse vill vi därför att ni, bästa medlemmar, ska höras och vara delaktiga när vi ritar vägkartan för det framtida Marthaförbundet.

Vi vet också att en aldrig tidigare skådad globalisering pågår. Vi kommer därför under de närmaste åren att få möta kvinnor och familjer med en annan bakgrund än vår. Människor med en annan religion, med en annan hudfärg och med en annan kultur i bagaget. Marthaförbundet är som jag nämnde tidigare en inkluderande rörelse. Vi ska vara det också när det gäller de nyanlända. Marthaförbundet ska jobba kvinna till kvinna – oberoende av ursprung, språk, religion eller hudfärg.

Vi ska därför vara aktiva i att söka nya samarbeten. Jag vill i det här sammanhanget lyfta fram att vi redan nu har många fungerande samarbeten, inte minst med vår systerorganisation Marttaliitto som vi till exempel ordnar jubileumsåret med. Men som jag ser det bör vi i framtiden bli ännu bättre på att hitta nya samarbetsformer för att snappa upp också alla de nya finländare som anländer. Vi ska modigt bjuda in, bjuda med och ta emot. Vi ska också dela marthornas budskap i de forum där de nyanlända finns.

Vi ska helt enkelt sänka tröskeln för nya medlemmar att komma med i vår rörelse. Vi ska erbjuda fler möjligheter att engagera sig i just den del av Martharörelsen som upplevs intressant. Om du har ett specialintresse för exempelvis ekologi eller för matlagning så ska du hitta din plats hos oss.

Jag skulle här vilja passa på och plantera ett nytt ord som jag tycker att vi kan börja använda: Hantverksaktivism.

En definition av hantverksaktivism kan vara “En engagerad och inkluderande kvinnokraft som värnar om vardagskunskap.” Men för att det här ska lyckas måste vi parallellt med våra traditionella medel på riktigt ta steget in en värld som kanske känns främmande för en del av oss. Vi måste våga använda de nya kanalerna och de nya sätten att kommunicera och påverka för att inkludera våra medlemmar – både nuvarande och potentiella nya medlemmar.

I den här världen är rekommendationens makt stor. Om vi lyckas få fler ambassadörer som talar gott om oss kan vi samtidigt locka med nya medlemmar i vår verksamhet. Då kan vi dela vår hantverksaktivism.

Värderingarnas frammarsch 

Den tredje stora trenden jag vill säga några ord om är värderingarnas frammarsch. När forskarkåren undersöker hur värderingar styr våra val i livet är de eniga om att de yngre generationerna idag är de som allra tydligast styr sina val utifrån värderingar.

Forskare i både Finland och i hela världen konstaterar med en mun att de generationer som idag är under 35 år allt oftare väljer vad de ska äta, konsumera och var de ska jobba på basis av grundläggande värden och värderingar.

Det är speciellt några värderingar som växer kraftigt just nu: Kravet på det ekologiskt hållbara och självklarheten att det är jämställt mellan könen.

Vi ser till exempel en kraftig tillväxt inom den delade ekonomin. Det blir allt mer populärt att återvinna, att återanvända och att tänka klimatsmart i sina val.

Bästa marthor: det här är lysande nyheter för oss! Det här är ju våra trumfkort. Det här har varit våra trumfkort i 120 år – och de värderingar vi står för blir alltså allt viktigare enligt de unga generationerna.

Marthaförbundet står för ett ekologiskt hållbart tänkande och för jämställdhet. Det vet vi. Men nu gäller det för oss att bli ännu bättre på att nå ut med det här till allt fler – speciellt till unga, potentiellt nya marthor.

Vi vet samtidigt att samhällets resurser kommer att vara knappa under de närmaste åren. Det betyder i sin tur att den tredje sektorns roll kommer att växa.

Speciellt unga vill alltså ha ett tydligare svar på frågan: Varför?  Varför ska jag ge av min tid till något? Vi marthor har ju svaret! Och svaret är att vi har ett livsviktigt samhällsuppdrag som ligger i tiden.

Snabb takt

Den sista trenden jag vill lyfta fram är något som alla de andra sakerna jag har lyft fram har gemensamt, nämligen den snabba takten!

Takten på förändringen i vårt samhälle tycks bli snabbare och snabbare. För tio år sedan fanns inte en ipad. För tio år sedan använde nästan ingen sociala medier. För tio år sedan talade nästan ingen om klimatförändringen.

I takt med att det digitala informationssamhället har exploderat så skruvas också tempot upp. Den snabba takten och den enorma förändringen i hur vi använder nya tekniska hjälpmedel leder till att vi människor allt tydligare också behöver en motvikt till den livsstilen.

När vi allt mer sällan fysiskt besöker en bank, ett postkontor eller ringer varandra uppstår ett behov av rörelser som också erbjuder en motvikt. Alltså som också erbjuder den fysiska och sociala dimensionen. Den snabba takten leder till ensamhet och ett upplevt utanförskap. Allt fler av oss upplever att vi inte hänger med och att vi är ganska ensamma. När tempot i samhället skruvas upp förstärks också människans individualistiska drag. Vi hinner inte tänka på andra. Vår värsta fiende blir tiden. Stress. Att inte hinna med.

Vi inom martharörelsen har samma utmaning som de flesta andra rörelser idag. Att allt färre verkar att ha tid att förbinda sig till något långsiktigt. Men som jag nämnde tidigare – det växer nu fram ett allt tydligare behov av en motvikt till det snabba och ytliga. Det blir allt vanligare att fasta från sociala medier, att meditera, att gå på matlagningskurs, att yoga och att åka på stickningsläger.

Bästa marthor, också det här är goda nyheter för oss.

Vår styrka är och kommer att vara den sociala dimensionen – gemenskapen – i vår rörelse. I 120 år har vi gjort det här. Vi möts, vi umgås, vi tankar ny kunskap och vi lär av varandra. Det här ska vi fortsätta med!

Men när kampen om medlemmarnas tid ökar måste vi i framtiden vara ännu tydligare med vad vi erbjuder våra medlemmar. För att uttrycka det krasst: Människor söker sig knappast till martharörelsen för att sitta och skriva protokoll på officiella möten. Människor söker sig till oss för att de vill ha något lustfyllt. För att träffa nya människor, för att umgås och för att lära sig nya saker. Marthaförbundet ska därför – i de förändringar vi står inför – skala bort det som nu upplevs som tidskrävande “måsten”. Vi ska i stället odla våra styrkor och det som ger oss glädje.

Kära festpublik, en förändring är ofta jobbig. Under tre års tid har vi nu jobbat med vår organisationsutveckling. Målet med förändringen är klar: Vi ska minska på byråkratin och koncentrera oss på det roliga, på vår gemenskap och på vårt samhällsuppdrag.

Men även om målen säkert kan skrivas under och omfattas av de flesta marthor, så är en förändring aldrig enkel. De flesta av oss vill ha stabilitet i tillvaron. Vi vet vad vi har, men vi vet inte vad vi får. Det här är naturligt. En förändring leder ofta till att vissa känner sig vilsna och att vissa bekymrar sig för hur man själv ska passa in.

Men vi vet dock att vi måste leva i tiden. Vi vet att Marthaförbundet hela tiden måste ta steg framåt för att vara relevant också för de kommande generationerna.

Men vi ska göra den här förändringen smart. Vi ska inte utelämna någon. Vi ska i stället inkludera flera. Vi ska inte heller ändra på det som Marthaförbundet står för.  Vi ska inte reparera något som inte är söndrigt. Vi ska inte riva den grund vi står på.

Vi ska i stället förändra oss genom att tydligare än nu odla våra styrkor. Vi ska förändras genom att bli bättre på att lyfta vår egen svans. Vi ska förändras genom att rida på den förändring som spelar oss i händerna. Och förändringarna som sker i vårt samhälle spelar oss i händerna.

Förändringarna handlar – som jag ser det – om de saker jag lyft fram i det här talet. Vi ska därför satsa mera på kvalitet och trovärdighet i det vi gör.  Det här behövs mer än någonsin i en tid när vi översköljs av alternativ fakta. Vi ska bli bättre på att utnyttja de nya kanalerna för att styra in fler nya medlemmar till oss. Vi ska skaffa fler ambassadörer som talar varmt om oss. Vi ska vara inkluderande och se delaktigheten som en självklarhet i det vi gör. Det här gäller oberoende av om medlemmen kommer från Österbotten, Åland, Åboland, Nyland, Helsingfors eller Syrien. För marthornas språk är universellt. Kunskap om ekologi, vardagsberedskap, hantverksaktivism, ekonomi, jämställdhet och hushåll behövs oberoende av bakgrund.

Och så ska vi framför allt bli bättre på att svara på frågan: Varför vi finns. Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och stolt säga att vi är framtiden. För det är vi! Vi ska våga tänka stort. Det gjorde vår grundare också för 120 år sedan.

Ordförande Andrea Hasselblatt framförde talet på Marthaförbundets vårmöte den 27 april 2019 i Helsingfors.