Det är vägen, inte målet, som gör resan värd

– Jag kommer strax, slänger Heidi Andersen åt mitt håll. Just nu är det powerpointen som tar all hennes uppmärksamhet. Det hör ju till att den ska sätta sig på tvären just innan föreläsningen ska börja. Till sin hjälp får hon en tekniskt kunnig ur Hankens personal, de rätta knapparna hittas och Heidi kan andas ut. Tiden för intervjun är knapp, men det bör inte vara något problem för den som är expert på mindfulness.

Mindfulness blir ”medveten närvaro” om man översätter ordet till svenska. Men det gör man sällan. Mindfulness är nämligen ett begrepp som används över språkgränserna. Det har sina rötter i den buddhistiska religionen och har från 1990-talet blivit en etablerad del av västerländsk psykoterapi och stresshantering. Mindfulness är en attityd, ett förhållningssätt till livet, och den som är mindful har hittat ett sinnelag som är präglat av frid, närvaro, acceptans och icke-dömande. Man tar livet som det är, helt enkelt.

Fast riktigt så enkelt är det inte. Det kan Heidi intyga. Och alla de som önskar att saker och ting vore annorlunda. Bättre, snabbare, finare, smartare, större ... Som frustreras över glappet mellan idealet och verkligheten. Och vi är många.

När den tekniska delen är avklarad skuttar Heidi ner till stolen där jag sitter och slår sig ner bredvid. Hon är en dam i medelåldern, men hennes rörelser och sätt att tala påminner om en ung flickas. Rörelserna är snabba, liksom hennes repliker. Jag hinner knappt ställa en fråga innan orden kommer som en strid ström på lite bruten engelska. Heidi Andersen är nämligen amerikan till ursprunget, men har bott i 13 år i Sverige.

Bet ihop

Går man in på Mindfulness Meditations hemsida kan man läsa att Heidi Andersen är en mycket kompetent och engagerad MBSR/CT-lärare. Att MBSR står för Mindfulness Baserad Stress Reduktion lyckas jag klura ut, men CT? Kanske en kod för de mera invigda.

Heidi är till yrket bildterapeut, men numera ägnar hon sin tid till föreläsningar i mindfulness runtom i Sverige.

– Jag har länge varit intresserad av den inre världen, men tyckte att meditation var tråkigt. Jag pluggade en hel del buddhism och hinduism. Det var när mina tvillingar föddes för tidigt, och det uppstod komplikationer, som livet blev svårt för mig. Den ena hade kolik i fyra månader.

Heidi bet ihop och körde på. Skulle minsann klara det. Med två små barn, en karriär som krävde sitt och oräkneliga andra krav höll hon på att gå under.

– Efter två år var jag knäckt.

Hon kom över en bok av amerikanen och professorn i medicin Jon Kabat-Zinn, som leder Stress Reduction Clinic och Center for Mindfulness in Medicine, Health Care and Society vid University of Massachusetts Medical School i USA. Kabat-Zinn har studerat för zenmästaren Seung Sahn, som har grundat Cambridge Zencenter.

– Jag började förändra mitt sätt att se på vardagen, säger hon. Dittills hade jag alltid varit på väg någonstans. Man skulle hämta och lämna barnen på dagis. Varje vardag. Njutningen sparades till helgen. ”Jag gör det sen”, var mitt motto. Men när vi alltid är på väg, hur vet vi när vi har kommit fram?

Viktiga ögonblick

Hennes stress påverkade även barnen, men nu började hon se dem och lyssna på dem på att annat sätt.

– Vad är det vi egentligen vill ha ut av livet? Vill vi ha mer glädje? Jag kan inte njuta av det jag verkligen vill om jag inte är närvarande i livet, säger hon. Då missar vi viktiga ögonblick. Vi är ofta mer intresserade av att komma i mål än vägen vi färdas på. Och då kommer stressen som ett brev på posten.

Hedi Andersen blev så intresserad av sina upptäckter, att hon packade väskan och reste till USA för att studera Mindfullness hos Jon Kabat-Zinn vid universitetet i Massachusetts. Sina kunskaper använder hon, förutom till föreläsningar även till kurser och coaching. Tillsammans med Anna-Maria Stawreberg har hon skrivit boken Mindfulness för föräldrar, och går man in och tittar på Mindfulness Meditations hemsida ser man att det finns ett flertal cd som hjälper åhöraren på traven in i det medvetna tillståndet.

– Det handlar om att börja ifrågasätta sina egna tankar. Vi handlar och reagerar på ett sätt som inte stämmer med hur vi vill vara som föräldrar.

Jag frågar henne vad som är skillnaden mellan mindfulness och positivt tänkande.

– När man ägnar sig åt positivt tänkande förnekar man det man känner om känslorna är negativa. Det fungerar dåligt i längden. I mindfulness är det ok att må skit. Man lär sig att se verkligheten som den är och acceptera den.

Skippa glansbilden

Nu när julen står för dörren, en stressig tid för många, särskilt småbarnsföräldrar, ber jag Heidi förklara hur hon handskas med julstressen.

– Jul handlar mycket om förväntningar, säger hon. Då gäller det som förälder att vara realistisk och fråga sig: Hur vill jag vara som förälder? Vad är det som är viktigt? Vem gör jag detta för? Vad gör barnen glada?

Hon tycker att man ska dela upp behoven i barnens behov och de egna behoven, och verkligen ta reda på vilka de är. Glansbilderna kan man lägga åt sidan, det är de höga idealen som ofta skapar onödig stress, en föreställning om hur man tror att det ska vara och hur man tror att andra förväntar sig att det ska vara.

Sedan Heidi blev mera mindful har hon lärt sig att njuta mer av livet i vardagen och av barnen. Visst trillar hon dit ibland och blir frustrerad över sina egna och livets ofullkomligheter.

– Jag är ju bara människa, men jag håller på att lära mig, säger hon.

Medan mitt samtal med Heidi pågår strömmar åhörarskaran till. Det är nästan bara kvinnor som har kommit för att lyssna på Heidi Andersen. Endast en man skymtas i publiken. Föreläsningssalen på Hanken i Vasa är snart fylld och Heidi intar sin plats framme vid podiet.

Hon presenterar sig och börjar sedan systematiskt gå igenom grunderna för mindfulness. Föreläsningen är väl inövad och hon pratar snabbt. Mycket ska avhandlas under kvällen. Då och då avbryter hon föreläsningen för en övning eller diskussion kring ett särskilt ämne, och därmed låter hon åhörarna själva reflektera över sin egen nivå av mindfulness.

Karin Dahlström

Marthaförbundet, Folkhälsan och Svenska studiecentralen hade arrangerat föreläsningstillfället med Heidi Andersen.