Det våras för krukväxterna

Innan du börjar omplantera gäller det att skaffa rätt sorts krukjord och eventuellt nya krukor.

För de flesta krukväxter passar vanlig krukväxtjord av bra kvalitet. Om du planterar i underbevattningskrukor är det bättre att använda för dessa avsedd jord, som innehåller mera sand och sålunda håller jämnare fuktighet. För kaktusar finns specialjord, som även kan användas som såjord. Till exempel azaleor och andra växter, som inte tål kalk, bör planteras i kalkfri jord – och orkidéer ska planteras i ett alldeles eget substrat, som innehåller mycket bark och släpper igenom mycket vatten.

Bland krukorna finns det mycket att välja på; traditionella lerkrukor, glaserade krukor och krukor av plast. Vad du väljer är egentligen en fråga om smak och kostnad. Om växten helt har fyllt den gamla krukan med rötter, bör den nya vara cirka två centimeter större i diameter.

Plastkrukor är billigast och har dessutom den fördelen att de är lätta och inte torkar ut så snabbt. Använder man traditionella lerkrukor bör dessa blötläggas i ett par timmar före planteringen. I oglaserade lerkrukor avdunstar fukten i myllan genom krukans porösa väggar. Om det är fråga om växter som vill ha varmt om rötterna, såsom orkidéer, är en lerkruka inte en bra lösning, eftersom krukans väggar kallnar i och med avdunstningen. De glaserade krukorna är i allmänhet de dyraste, men givetvis även de prydligaste. De är tunga, men bibehåller fukten i myllan. Om du tycker att planteringskrukan inte är vacker att se på, kan den placeras i en ytterkruka som bör vara så stor att det blir cirka två centimeters luftspalt mellan planteringskrukan och ytterkrukan.

Då medeltemperaturen på dagen stiger till ungefär tio grader är det dags att släppa ut krukväxterna på sommarbete. Passa dock upp för eventuella frostnätter. Många krukväxter mår mycket bra av att vara ute i friska luften. När du för ut dem ska du inte ställa dem direkt i stekande sol, som bränner bladen och stressar växterna. Solljus silat mellan trädgrenar är idealet. I synnerhet november- och julkaktusar trivs utmärkt ute, ända fram till de kalla nätterna på hösten, och tackar med riklig blomning så fort de kommer in. Även orkidéer trivs ute i halvskugga. Undantag bland orkidéer utgör dock Phalaenopsis, brokbladiga Paphiopedileum och Ludisia, dessa ska stå inne året om. Ställ inte krukorna på marken utan häng upp dem exempelvis i ett träd så undviker du snigelangrepp. Vissa blommor, i synnerhet orkidéer med bulber, bör man skydda med metallnät mot fåglarna.

När du tar in växterna på hösten är det skäl att granska dem så att inte några oönskade gäster följer med in. Kaktusarna brukar inte få bladlöss, men på andra tunnbladigare växter kan det finnas fripassagerare.

Text: Brita Svartström

Bra böcker om krukväxter:
Månsson, Lena: Krukväxter, Ica Bokförlag,
Hansson, Marie och Björn: Våra Krukväxter.

--------------------Faktar---------------------------

Dina krukväxter behöver omplanteras …

• … om rötterna kommer ut genom hålet i krukans botten är det hög tid att växten får en något större kruka och ny mylla.
• Om växten fyllt krukan med nya skott, är det även skäl att dela den vid omplanteringen.
• Om rötterna inte vuxit igenom myllan ända till krukan kan man skrapa bort av myllan, som inte innehåller rötter, och fylla på ny.
• Stora krukväxter behöver inte planteras om varje år, det räcker med att lägga på lite ny mylla i krukan.
• Det finns växter som tycker om att stå trångt, såsom klivia och murgröna.
• Vinterns damm bör även torkas eller duschas av. Minns dock att blommor med håriga blad, som till exempel saintpaulior, inte tycker om vatten på bladen.

Så omplanterar du

Blommande krukväxter planteras om då de blommat, gröna krukväxter i februari-mars. De växter som ska planteras om bör vattnas väl föregående dag. Om du använder lerkrukor för omplanteringen, lägg dem i blöt i drygt två timmar. Vänd krukan upp och ner och skaka försiktigt ut plantan i handen. Om rötterna har fastnat i krukans väggar, peta försiktigt loss med en kniv. Klipp bort alla döda och dåliga rötter men försök hålla rotklumpen så oskadd som möjligt.

När och hur vattnar man?

Växter dör oftare av övervattning än av uttorkning. Få växter tycker om att stå med rötterna i vatten. Planteringskrukan bör ha ett hål i botten genom vilket överloppsvatten rinner bort. Efter vattnandet bör man efter 15–20 minuter hälla bort eventuellt överloppsvatten från fatet eller ytterkrukan.

För att veta när man ska vattna kan man lyfta på krukan, en torr kruka är lätt. Om myllan lossnat från krukans kanter är det verkligen hög tid att vattna på nytt. Man kan även med fingret känna efter, våt mylla fastnar på fingret. Olika växter har olika stort behov av vatten, lär dig dina växters vattenbehov. Hur ofta man bör vattna beror givetvis även på årstiden och på hur varmt växterna står.

Vattnet man vattnar med bör vara rumsvarmt och mjukt, regn- eller sjövatten är idealiskt. Har du endast tillgång till hårt kalkrikt kranvatten kan du låta det stå ett dygn eller koka det innan du vattnar.

I en del myllor har man lagt till bevattningskristaller, som gör att man kan lämna sina krukväxter ovattnade för en längre tid. Kristallerna suger upp vatten och avger det efterhand som myllan torkar. Sådana kristaller säljs åtminstone under namnet Swellgell. På Stockolms trädgårdsmässa i Älvsjö presenterades en ny uppfinning under namnet Happy Plants. Det är ett gel som ger näring och vatten åt blommorna upp till 30 dagar, enligt tillverkaren. I specialaffärer för trädgård kan du försöka fråga efter sådana produkter.

Behövs det näring?

I praktiken behöver man inte skaffa sig olika gödselämnen för olika växter, ett bra universalmedel duger för alla. På marknaden finns även näringspinnar som sticks ner i jorden. Då behöver man inte komma ihåg att ge näring när man vattnar. Givetvis ska man hålla reda på vilka växter som behöver mera näring och vilka mindre. Till exempel för orkidéer behöver man inte heller specialgödsel, det går bra att använda vanlig blomgödsel, men ta då men endast hälften av doseringen. Minns även att man aldrig ska gödsla kruttorra växter, rötterna kan bli brända.

Ovälkomna gäster

I något skede i samlivet med sina krukväxter stöter man på bekymmer i form av ohyra och sjukdomar. I sådana fall är det bäst att se efter i en bra bok om krukväxter vad som rekommenderas som kur mot det onda. Ett medel vill jag dock nämna i detta sammanhang, nämligen Provado, som finns både som spray och pinnar och har funnits ett par år på marknaden. Själv har jag med framgång fått sköldlössen att lämna mina orkidéer i fred efter att ha stuckit ner Provado-pinnar i krukorna. Pinnarna innehåller dessutom näring, så man slår två flugor i en smäll.

Sticklingar

Någon stickling kan man ta av mindre känsliga växter samtidigt som man omplanterar. Vill man klippa ner sina växter helt, eller ganska radikalt för att få annan form på dem, gör man det någon vecka före omplanteringar, eller efteråt, då växten tagit sig.

Visste du att …

De gröna växterna är inte enbart vackra att se på, de är även till nytta eftersom de effektivt renar luften. Många växter minskar mängden av formaldehyd. En meterhög benjaminfikus renar cirka två kubikmeter luft i timmen, gullrankan minskar nikotinet i luften och orkidéerna är, förutom effektiva luftrenare, syreproducenter till och med under natten.

Källa: Tidskriften 03/06