Din matbutiksmakt över miljön i andra länder

Brygger man lite för mycket kaffe är det ju bara att skölja ner det i avloppet då man diskar. Brunfläckiga bananer är ju lite äckliga – släng bort. Ibland äter ju barnen mer ris än just i dag så det blev massor kvar. Äsch, jobbigt. Låt gå i komposten.

Har du tänkt på att allt du definierar som bortkastningsbara rester har producerats för att ätas upp. Under hurdana produktionsförhållanden? Har odlingen av livsmedlen bidragit till vattenbrist i ursprungslandet? Har skadliga ämnen spridits i miljön? Produktionen av den mat som slutar i soporna har gett upphov till många olika negativa miljöeffekter. Och du kastar bara bort den?

Mindre skadliga ämnen i miljön

För att säkerställa att skörden blir god när man odlar livsmedel använder man ofta bekämpningsmedel av olika slag. Bekämpningsmedel används för att döda oönskade växter eller för att förhindra insekter eller svampar att göra skada på odlingsväxterna. Det har visat sig att många bekämpningsmedel påverkar miljön på oförutsedda sätt. De kan vara skadliga också för andra arter än dem som ska bekämpas. Mängden bin som pollinerar har minskat. Bekämpningsmedlen kan spridas vidare genom luften, jorden eller vatten och förorena grundvattnet som används som dricksvatten.

Kaffe och tropisk frukt, till exempel bananer och ananas, kommer från länder där det används giftiga bekämpningsmedel som länge har varit förbjudna i EU. Det medför hälsorisker för människorna som arbetar på odlingarna, men också för deras familjer. Olyckor inträffar och en person som får i sig en liten dos av ett giftigt bekämpningsmedel kan dö. Arbetarna har inte alltid tillgång till lämplig skyddsutrustning, vilket kan leda till att de andas in eller kommer i hudkontakt med bekämpningsmedlen. Barn som bor nära odlingar utsätts för bekämpningsmedel när de rör sig utomhus, men också när deras föräldrar som arbetar på odlingarna bär hem bekämpningsmedelsrester på sina kläder eller sin hud. Bekämpningsmedel kan vara skadliga för nerverna eller människans immunsystem. De kan också vara cancerogena eller störa fortplantningen. Barn som växer och utvecklas är särskilt utsatta.

För att undvika livsmedel som besprutats med syntetiska bekämpningsmedel är ett alternativ att köpa produkter från certifierade ekologiska odlingar. Vid ekologisk produktion får inga syntetiska bekämpningsmedel användas. Men även då du köper ekologiskt producerade varor ska du tänka på att inte köpa mer än du använder. Odlingen av dem kräver också mycket resurser, till exempel sötvatten.

Slösa inte med andras vatten

I Finland är tillgången på rent sötvatten god. Men på hyllorna i finländska matbutiker finns många varor som producerats i områden där det råder brist på vatten. Odlingen av de här livsmedlen har sannolikt krävt bevattning. Ungefär 70 procent av allt sötvatten som konsumeras i världen används till bevattning inom jordbruket. I länder som lider av torka är andelen märkbart högre. Då vattenkonsumtionen är stor i förhållande till vattentillgångarna sjunker grundvattnet. Till slut kan grundvattentillgångarna på området tömmas helt. En avsevärd andel av livsmedlen som produceras på torra områden exporteras till länder där vatten inte är en bristvara, till exempel till Finland. Lokalbefolkningen kan samtidigt lida av sinande brunnar.

Tillgången på rent sötvatten är tillräcklig på de gula områdena på kartan. Ju mörkare röd färg området har, desto större är risken att det inte finns tillräckligt med rent sötvatten. Källa: World Resources Institute: Aqveduct Water Risk Atlas.

Hur mycket vatten som går åt för att producera livsmedel varierar. Tabellen nedan visar ett globalt medeltal av hur mycket vatten som går åt vid produktionen av vissa livsmedel. Den exakta mängden vatten som behövs för att producera till exempel ett kilogram tomater eller ett kilogram svinkött varierar beroende på produktionsförhållandena. Produktionen av kött kräver jämförelsevis mycket vatten. Det beror bland annat på att husdjuren äter mycket foder i form av till exempel spannmål som behöver vatten för att växa.

Så här mycket vatten behövs för att producera råvarorna (ett globalt medeltal). På basen av data från Mekonnen, M.M. and Hoekstra, A.Y. (2011 & 2012)

Men din matbutiksmakt är stor. Inte om du utövar den ensam, men om vi är vi många som väljer rätt och undviker att köpa kaffe, tropiska frukter och andra varor i större mängd än vi nödvändigtvis behöver. Då kan vi bidra till att produktionen av varorna minskar och därigenom minskar användningen både av bevattningsvatten och bekämpningsmedel. Genom dina val i din närbutik och ditt beslut att inte kasta bort mat så drar du ditt strå till stacken för en globalt friskare värld.

Text: Anne Antman, Miljövårdschef, Natur och Miljö

www.naturochmiljo.fi