Ekonomirådgivaren frågar: Är din säkerhetsbuffert för stor?

Vad är en säkerhetsbuffert?

Säkerhetsbufferten gör att du sover tryggt om natten. Det är en pott med pengar som du använder för oförutsedda utgifter. Bilen går sönder, katten slåss och behöver till veterinären eller du sätter dig på dina glasögon. Du är företagare, det kommer en pandemi och alla dina uppdrag försvinner eller företaget du jobbar på säger upp personal. 

Säkerhetsbufferten är alltid det första du sparar till och den skall alltid vara full. Tar du ut pengar ur din buffert, skall den så snabbt som möjligt fyllas på igen. Eftersom den finns till för oförutsedda utgifter vet du aldrig när den behövs, vilket gör att pengarna skall finnas lättillgängliga på banken. Huvudmålet med pengarna i din buffert är att de skall finnas kvar, inte nödvändigtvis växa.

Hur stor säkerhetsbuffert du behöver för att kunna täcka dina oförutsedda utgifter och för att du skall känna dig trygg är det bara du som vet. Summan på din säkerhetsbuffert bestämmer du alltså själv, men visst finns det rekommendationer. En vanlig rekommendation är en buffert i storleken av 2-3 månadsutgifter för dig eller för din familj. När du nått den önskade summan för din säkerhetsbuffert flyttar du över ditt sparande till annat.

Så, vad är problemet?

Eftersom en säkerhetsbuffert står för trygghet finns det onekligen en risk i att vi inte lyder rådet ovan. Med tanken om att en större buffert står för större trygghet, gör många av oss bufferten onödigt stor. Det här blir ett problem, eftersom bufferten lättillgängligt finns på banken -till väldigt låg ränta. Har vi bufferten på ett brukskonto är räntan i princip noll och sätter vi den på ett sparkonto med fria uttag är situationen inte mycket bättre. Sätt till inflationen och pengarna i din buffert minskar i värde. Ingen panik! Det är helt okej. Bufferten skall finnas på banken, men med tanke på värdeminskningen är det dumt att göra den större än nödvändigt.

Du behöver tänka på alternativkostnaden, det vill säga vad går du miste om när du utesluter andra alternativ? Säg att du har bestämt att du klarar dig med en buffert på 5000 €, men för säkerhets skull har du sparat ihop till 7500 €. Du har alltså 2500 € extra på ett konto med noll ränta, när du över tid skulle kunna få kring 7 % genom att sätta in dem på börsen. På tio år växer sig 2500 € till 4918 € och alternativkostnaden för att du inte väljer detta alternativ är alltså 2418 € (En tumregel vid ränta-på-ränta är att pengarna fördubblas vart tionde år ifall avkastning är 7 % och tidshorisonten > 10 år).

Problemet är således att många av oss har en onödigt stor buffert placerad på banken, vilket gör att vi går miste om avkastningen vi kunde få om vi placerade överskottsdelen av vår buffert på annat sätt. 

Faktorer som minskar behovet av en stor buffert

Din buffert finns alltså till för att du skall få tillgång till pengar när det oförutsedda sker. Vi kan alltså minska behovet av en buffert om vi a) lätt har tillgång till pengar och b) blir bättre på att planera för det oförutsedda.

Bra försäkringar, ett stort humankapital och möjligheten att låna pengar gör att du kan minska summan på din säkerhetsbuffert, eftersom de alla ökar tillgången till pengar. Är du bra försäkrad, t.ex. via en sjukförsäkring får du snabbt åter de pengar du tar ur säkerhetsbufferten vid en eventuell sjukdom. Är du en person som lätt kan gå upp i arbetstimmar, ta extra pass eller få tag i ett extra jobb om behovet av extra pengar är stort kan du även minska på din buffert. Eller om du vet att du av din partner, släkt eller vänner kan låna en summa pengar tills saken löser sig är behovet av pengar via en säkerhetsbuffert mindre.

Vi kan även minska behovet av en stor säkerhetsbuffert med minimal ränta genom att bli bättre på att förutse våra kostnader och faktiskt tänka över vilka kostnader som vår buffert skall täcka. Många av oss fyller på vår buffert med tanke om att vi om något år skall måla fasaden, byta tak eller byta kamrem på bilen. Det här är kostnader som du kan uppskatta storleken av och ungefär när de skall ske. Lyft ut summan ur din buffert på sparkontot med fria uttag och sätt in dem på ett tidsbundet sparkonto (kallas ofta även tidsbunden spardeposition) med högre ränta. Nu blir du tvungen att binda pengarna i tre, sex eller tolv månaders tid, men det är inga problem eftersom du vet att behovet av en köksrenovering uppstår tidigast om ett halvår. Räntan när du binder pengarna är vanligtvis betydligt högre.

Summa summarum

En buffert är viktig. Ja, den är faktiskt det första du sparar till. Gör den emellertid inte för stor. Tänk noga på vilka kostnader den skall kunna ersätta och om den i vissa situationer delvis kan ersättas av annat sparande, försäljning av något (aktier, en dyrare tavla, en extra bil), ett lån eller ökade arbetsinsatser. Undvik ett slentrianmässigt sparande på ett konto med låg ränta och se över alternativkostnaden för din buffert.


Text: Maria Österåker
Illustrationer: Johanna Högväg