Ekonomiska tankar och tips inför julen
Om stämning och traditioner
För att skapa stämning behövs inte en massa nya juldekorationer, det räcker med litet doft, levande ljus och några julprydnader som man tar fram år efter år. Traditioner inger trygghet och skapar stämning, och det finns en mängd möjligheter som dessutom inte kostar något. Besök vid gravarna, “de vackraste julsångerna” i kyrkan före jul, julförberedelser tillsammans vid återkommande tidpunkter är bara exempel på vad man kan göra. Då man skapar sina traditioner, kan man även snegla litet på “svunnen tid”. Då började man julförberedelserna i god tid, och gör man detta även i nutid motverkar man kanske uppkomsten av stress. Man har också bättre möjligheter att satsa på självgjort då det gäller mat, prydnader, julklappar och julkort. Brukar man skicka julkort lönar det sig att göra det i tid och utnyttja postens erbjudande för inhemska julhälsningar. Till en del kan julhälsningar också skickas som e-post.
Om julklapparna
För många är julklapparna det som tär mest på ekonomin. Hur skall vi då komma ur denna julklappshysteri? Ta upp det till diskussion med alla inblandade. Det finns säkert många idéer om hur man kan göra det: helt sluta med julklappar (åtminstone till de vuxna), endast ge enkla, hemgjorda klappar, bilda en julklappsring bland dem man firar med så att var och en ger endast en julklapp och så att givare och mottagare varierar från år till år, ge gemensamma julklappar, ge nyttiga julklappar, prioritera födelsedagspresenter i stället ooch så vidare. Ett bra alternativ är att ge tjänster eller upplevelser i stället för prylar. I synnerhet äldre och andra som tycker sig ha allt vad de behöver, men även yngre, blir glada av att få en tjänst, såsom städhjälp, skjutsning, “sällskapsdam eller -herre”, barnvaktning, en middag, biobesök med mera. Listan kan med fantasins hjälp bli hur lång som helst. För barn som ofta inte har så mycket pengar för julklappsköp, är detta ett bra sätt att få glädja sina närmaste.
Om maten
Också maten blir dyr, i synnerhet om man köper färdiglagat. För att banta ner julmatskostnaderna skall man i första hand minska på mängderna och sorterna, och sprida ut maträtterna på flera dagar. Mindre mängder gör också att man inte behöver slänga mat. Godis i olika former är dyrt, så litet mindre märks mycket. Firar man många tillsammans kan man gärna ha knytkalas. Ur ekonomisk synvinkel lönar det sig naturligtvis att tillreda så mycket som möjligt själv, men annars är självtillredd mat inte någon garanti för en lyckad jul. Man kan göra en del själv och köpa en del färdiglagat.
Ekonomisk mat bygger, även då det gäller julmat, i grunden på kostpyramiden där basen är spannmål i olika former, potatis och rotfrukter. Julbrödet utgjorde tidigare det viktigaste inslaget på julbordet. Om man vill minska kostnaderna kan man öka andelen “basingredienser” och minska andelen proteiner på tallriken. Likaså blir strömmingsrätter ofta billigare än sillinläggningar. Köp gärna en mindre skinka i år. Den behöver inte räcka till nyåret, man brukar bli ganska led på den redan tidigare. Fråga alla som deltar i julfirandet vad som för honom eller henne är det viktigaste på julbordet, och försök att kanske åtminstone uppfylla det.
Tänk på att en mindre överdådig jul beträffande mat och julklappar i stället ger utrymme för något viktigare såsom stillhet, vila och gemenskap. Tid för att tänka, läsa och umgås.
Om att fira jul på kredit
Vi lockas att köpa, köpa, till och med förköpa oss. Vi erbjuds betalningstider, högre kreditgränser, nya krediter med mera. Men allt skall någon gång betalas och förhoppningsvis har man lyckats göra det före nästa jul. Men allvarligt talat, även om man lyckas betala inom utsatt tid blir prislappen på julfirandet i allmänhet högre om man utnyttjar krediter. Speciellt trevligt känns det inte heller att betala sådant man redan ätit upp. Och vad får en att tänka att man skulle ha ett månatligt överskott i början av året att betala julfirandet med, om man inte har haft det under hösten? Så undvik att fira jul på kredit!