En tillbakablick

Vilket år det har varit! Ett år fyllt av förändringar, utmaningar och nya vindar. Det har bubblat av verksamhet ute i föreningarna, distrikten och på förbundet. Nya kretsar och föreningar har inlett sin verksamhet. Vi har fått friluftsmarthor, absolut marthor, citymarthor osv. Många är de samtal som kommit till kansliet där man frågat ”Får jag vara med?” och ”Hur blir jag medlem?” Otaliga är de frågor som via nätet kommit till förbundet gällande medlemskap, hushållsfrågor, ekonomiproblem och ekologiska val. Och det känns bra!

Stadgearbetet har sysselsatt många och kommer att göra det också en tid framöver. Diskussionerna gick höga inför godkännandet av förbundets nya stadgar och modellstadgar för distrikt och förbund, men ändå godkände majoriteten (54–3) förbundets nya stadgar på höstmötet i fjol, och ett enhälligt möte godkände modellstadgarna på vårmötet i maj.

Likaså var det ett enhälligt möte som godkände begreppet marthafeminism på höstmötet förra året. Då föregicks beslutet av en livlig diskussion, som ändå resulterade i att Marthaförbundet myntade ett i samhället helt nytt begrepp för att beskriva sin verksamhet. Också på höstmötet i år fördes en livlig och laddad debatt om huruvida Marthaförbundet ska använda begreppet marthafeminism för att beskriva sitt arbete för kvinnan och hennes omgivning. Men också nu godkändes förslaget utan omröstning. För med marthafeminism avser vi kvinnans rätt att välja det liv som passar henne, hennes familj och hennes livssituation bäst. Konstigare än så är det inte.

Marthaförbundet har tillsammans med sin barn- och ungdomsorganisation M-klubbarna också aktivt synts i samhället. Genom olika insändare, utlåtanden, deltagande i större kampanjer och nya projekt har martharörelsen fortsatt att ta sin plats i samhället och i samhällsfrågor – och så ska det vara. Om en organisation ska överleva i ett samhälle där det råder ett stort utbud och möjligheterna är många, bör organisationen synas, höras, kännas och upplevas. Men det är klart att när man syns, blir man också ibland kritiserad. Men om man är rädd för kritik, kan man inte göra något alls. Och det är något som definitivt inte kännetecknar marthorna eller martharörelsen. Marthaförbundet är en del av samhället. Det är så vi har jobbat i år och under tidigare år, och det är så vi ska jobba framöver.

Det är häftigt att vara martha! Och det känns gott att avsluta ett år med så många positiva upplevelser i ryggsäcken. Vilket år alltså!

Glad jul till er alla!

Christel Raunio
verksamhetsledare