Ett par jeans
Att producera ett par kilo jeanstyg kan kräva upp till 29 000 liter vatten. Bomullsodlingen upptar 2,5 procent av odlingsmarken i världen och använder 10 procent av bekämpningsmedlen i världen.
Det är en lång process från bomullstussen på plantan till de färdigt slitna jeansen som finns i affären. Ett plagg kan resa långa vägar fram och tillbaka mellan länder för att bli till ett färdigt plagg, så det är ett par beresta jeans du köper i butiken. Vi tar ett exempel: bomullen är odlad i Pakistan, bearbetad till tyg i Indien, jeansen är sydda i Bangladesh, knappar och andra assessorer tillförs i Turkiet och jeansen nöts i Kina. Tillverkningen är inte helt lätt att följa och det är inte transparent så att du skulle kunna få reda på var plaggen i din garderob har producerats.
Det första vi ska undvika är färdigt nötta jeans, med hål och slitna ytor. Eftersom det här kommer vi att förkorta livstiden på jeansen är det bättre att köpa ett par hela jeans och själv använda dem så att de på naturligt vis nöts tills de får motsvarande nötta yta som de färdigt nötta jeans som finns i affären. Och det här kan ta tid.
I Sverige har Mistra Future Fashion gjort omfattande livscykelanalyser på hur vi kan minska belastningen av vår klädkonsumtion. En av de viktigaste faktorer som vi själva kan påverka är hur länge vi använder ett plagg, det vill säga hur många gånger vi har på oss varje plagg.
Det som visat sig väldigt viktigt är också hur vi tar oss till och från affären vid inköpet, om vi går till affären så minskar avtrycket avsevärt.
Hur kan vi förlänga livslängden på ett par jeans?
På bilden ovan ses ett par jeans som har blivit fixade på samma ställe tre gånger, med en skoning som är gjord på samma sätt som på ett par ridbyxor. Beroende på vilken typ av kroppsform vi har så nöts våra kläder på olika ställen. Många kvinnor nöter tyget på insidan av låret när låren gnids mot varandra när man går. De här byxorna såg ut som nya fram på låren när de första hålen vid inre sömmen uppdagades.
Nu har processen med att göra ridbyxskoning gjorts för tredje gången och nu syns det även frampå benen att byxorna är använda.
I praktiken betyder en sådan här process då samma byxor sys om flera gånger att de får en fyra gånger längre livstid som byxor. Det här betyder att ny bomull inte behöver odlas, vilket bland annat sparar tiotusentals liter vatten.
