Ett vackert julklappsminne
Somliga klappar träffar bara så rätt. Våra medarbetare berättar om några riktigt minnnesvärda julklappar de fått, eller givit.
"Jag hade nyss flyttat till min första egna lägenhet, och min storasyster gav ett sortiment köksprylar i julklapp åt mig. Det handlade om bl.a. skalare, decilitermått, sax och visp, allt möjligt smått som jag inte ännu hade i mitt kök. Det som var fantastiskt med gåvan var att hon hade packat alla grejer i ett tomt paket frukostflingor, våra favoriter som barn. Mitt ansiktsuttryck när jag en stund trodde att jag fått ett paket flingor till julklapp är något som tas upp varje jul när vi träffas."
Toni Rautakoski, hushållsrådgivare
“En av mina mest minnesvärda julklappar är ett par fantastiskt fina yllesockor. De är stickade i ett vackert och komplicerat mönster, har förstärkta hälar och är därmed varma och hållbara. Det är min mormor som har stickat dem åt mig på den tiden då hon ännu klarade av att sticka.”
Marina Nygård, ekonomirådgivare
“En av de bästa julklapparna jag gett var en spa-helg åt mina föräldrar. De hade haft en ovanligt tung höst, och vi ville att de skulle få slappna av. Gåvan var väldigt uppskattad, eftersom det var något de inte själva skulle ha unnat sig.
Flera syskon med respektive deltog i gåvan, så slutsumman blev dessutom mindre än om att alla skulle ha gett enskilda gåvor åt varandra. Så mitt tips är att satsa på gåvor som ger tid tillsammans med någon mottagaren tycker om – och köp i grupp!”
Matilda Hassel, ekonomirådgivare
“När jag väntade min son julen 2017 fick jag en välgörenhetsgåva av min bror och hans fru; en moderskapsförpackning till ett u-land.
Rimmet på kortet löd: 'Detta paket har ni med babyn redan fått,
för andra kan det vara en stor lyckolott'.
Jag blev otroligt blödig och kände att det träffade rätt!”
Katharina Jägerskiöld, ekonomirådgivare
"Upplevelser är de julklappar jag minns bäst. En gång fick jag en ansiktsbehandling och det var så skönt - något jag inte hade unnat mig själv."
Sandra Mellberg, hushållsrådgivare.
"Det här var inte en gåva till mig, men den värmde ändå: När min lillasyster var ungefär fem år var hennes favoritgosedjur en stor leksakshäst. En jul hade vår morfar snickrat en egen spilta åt hästen, komplett med hölåda, vattenkopp och grimma. Jag blev väldigt rörd över vikten han gav åt en liten flickas käraste leksak. Hon lekte länge med den gåvan, och huset var fullt av hö som fördes mellan marsvinens bur och -'häststallet'."
Maja-Stina Andersson, kommunikatör
