Fakta eller fiktion?
I skrivande stund har det just framkommit att EU har antagit en sträng linje mot reklam för hälsosamma livsmedel. Europas livsmedelssäkerhetsverk (EFSA) har låtit undersöka marknadsföringen av de hälsosamma effekter som över 4 600 livsmedel/produkter påstås ha, och endast drygt 220 påståenden har godkänts. Till exempel finns det enligt EU inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att de mjölksyrebakterier med olika namn som olika mejeribolag använder i vissa mjölkprodukter har den goda hälsoeffekt som reklamen påstår. Och dessa produkter har säkert du och jag flera gånger köpt av – förvissad om att någon bra effekt har väl dessa i alla fall.
Skillnaden mellan vad som är ett påstående och vad som är vetenskapligt bevisat kan te sig hårfin i reklamen. Problemet är att kunden knappast vet vilket påstående man har forskat i tillräckligt, och därmed är ett verifierat påstående, eller vilket påstående som har skapats som en allmän uppfattning och därmed tolkas som en vedertagen sanning. Ta till exempel det som många finländare inleder sin morgon med: havregrynsgröten. Elovenaflingorna marknadsförs med bland annat påståendet: ”Flingorna innehåller betaglukaner, vilka sänker kolesterolvärdet.” Detta påstående är enligt EFSA acceptabelt att använda. Men att säga att havregrynen får din mage att må bättre, är inte godkänt.
Konsumentskyddet är viktigt. Som konsument ska du kunna lita på att den produkt du köper också ger dig det som texten på produkten utlovar. Samtidigt måste väl också konsumenten minnas att reklam ska skapa en föreställning om produkten. Och konsumenten bör kunna sålla fakta från fiktion med sin egen erfarenhet och kunskap som referensram. Men då kända varumärken säljs med påståenden som inte en vanlig konsument kan ha kunskap nog att ifrågasätta, behövs konsumentskydd och någon som säger stopp. Hur marknadsföringen av alla hälsosamma livsmedelsprodukter som finns på våra butikshyllor kommer att se ut i fortsättningen, ska bli intressant att se.
Vid arbets- och näringsministeriet bereds som bäst ett konsumentpolitiskt program för åren 2012–2015. Att värna om konsumentens ställning i ett föränderligt samhälle är viktigt. Och att utveckla och förbättra konsumentskyddet ur olika perspektiv är nödvändigt. När det gäller att ifrågasätta vedertagna begrepp och uppfattningar är det bra att myndigheter följer upp hur företag agerar och marknadsför sig. Men det är också viktigt att vi ”vanliga konsumenter” i alla våra konsumtionsval har ett kritiskt och självständigt tänkande – det som i folkmun kallas för ”sunt bondförnuft”.
Christel Raunio, förbundsdirektör
