Fasa ut plasten i hemmet – rum för rum

Enligt Cecilia Nyman finns det tre skäl till att minska plastanvändningen i hemmen:

– Dels innehåller vissa plaster tillsatser som kan vara skadliga för vår hälsa, dels ger plastanvändningen upphov till mikroplaster. Det bästa är att vara försiktig och försöka minimera mängden mikroplaster, eftersom ingen säkert vet vilken inverkan de har på miljön och på hälsan, säger Cecilia Nyman och tillägger att plaster dessutom tillverkas av en icke förnybar resurs.

– År 2018 producerades ungefär 359 miljoner ton plast, men någon gång kommer oljan att ta slut, så varför inte försöka hitta mer hållbara alternativ redan i dag?

Skadliga och säkra plaster

För att olika plastsorter ska få de egenskaper man eftersträvar används vid tillverkningen tillsatser som ska ge färg och konsistens. Ofta är det just tillsatserna som är problematiska i hälsoavseende. För att göra plasten mjuk blandas den med ftalater, ett ämne som misstänks ha hormonstörande inverkan.

– Hormonerna påverkar oss på många områden, bland annat vår utveckling, reproduktion och vårt minne. Därför är det ganska allvarligt om vi kontinuerligt i vardagen får i oss hormonstörande ämnen, säger Nyman.

I vissa fall kan också själva utgångsmaterialet vara skadligt. PVC är ett exempel där plasten i sig misstänks vara cancerframkallande, samtidigt som den innehåller höga halter av ftalater.

Alla plaster innehåller ändå inte skadliga ämnen. Man känner igen olika plastsorter på deras märkning, en triangel med en siffra inuti. Plaster med nummer 2 eller 4 (polyeten), nummer 5 (polypropen) samt bioplasten PLA som bland flera andra plastsorter är utmärkta med en sjua, är de säkraste plasterna baserat på den kunskap vi har idag. Observera att det finns flera plaster än PLA i grupp 7 och alla är inte säkra.

Den skadliga plasten PVC är märkt med nummer 3. Även polystyren (nummer 6) är det skäl att vara försiktig med. Riskerna är desamma som med PVC, men partiklarna är hårdare bundna och avges inte lika lätt till sin omgivning.

Börja i köket

Cecilia Nyman går igenom vad man kan göra rum för rum om man vill minska plastanvändningen i hemmet. Ifall det känns alltför överväldigande att genast ge sig på hela huset, rekommenderar hon att man börjar i köket.

Då plaster utsätts för värme, sura ämnen eller feta ämnen ökar risken för att partiklar avges från plasten. Det innebär att man borde undvika plast vid all slags uppvärmning av mat och dessutom då man hanterar eller förvarar feta eller syrliga livsmedel och anrättningar.

Burkar, skålar, slevar och stekspadar i plast kan bytas ut till motsvarande av trä, metall, porslin och glas. Undvik dock aluminium.

Nyman lyfter fram två aspekter som kan vara bra att känna till:

– Glasburkar är väldigt användbara, men tänk på att metallocken som hör till ofta har en hinna som innehåller den reproduktionsstörande kemikalien Bisfenol-A (BPA). Så länge man förvarar burkarna stående och inte fyller dem helt så att maten inte kommer i kontakt med locket, är det ingen fara, säger hon.

Hon påpekar också att de allmänt förekommande barnserviserna av den hårda plasten melamin kan vara skäl att undvika, eftersom melaminet är giftigt för njurarna om det kommer in i kroppen.

– Som med all plast ska man särskilt undvika att använda muggar och tallrikar av melamin till varm, sur eller fet mat och dryck, säger Nyman.

Mindre damm

Vi tillbringar minst en tredjedel av dygnet i sovrummet. Särskilt barnen spenderar mycket tid i sina egna rum, inte bara under natten utan också under en stor del av dagen.

I sovrummet och i barnkammaren kan man sträva efter att dels minska exponeringen för skadliga tillsatser i plasten, dels minska mängden plastdamm och mikroplaster som lossnar då plasten nöts på olika sätt.

– Sängtextilierna ger alltid upphov till damm, så byt därför gärna ut en så stor del av dem till sådana som består av naturmaterial. Vanliga täcken och kuddar är oftast tillverkade av polyester, men i specialbutiker kan man hitta sådana med ull- eller bomullsfyllning samt med skal av linne eller bomull, säger Nyman.

Datorer och annan elektronik hör också till de produkter som alstrar damm och som man helst ska undvika i såväl sovrum som barnkammare.

– Då olika elektriska apparater används blir de varma, vilket ökar mängden mikroplaster som avges till luften. Undvik elektriska apparater i sovrummen och torka ofta av dem med en våt trasa, och gör detsamma med hemelektroniken i övriga delar av huset, tipsar Nyman.

När det gäller barnens leksaker kan man gärna satsa på trä, tyg eller metall framom plast. Väljer man plast är det bättre med hård plast än mjuka plaster som går att klämma på, dessa oftast innehåller ftalater. Nyare plastleksaker, tillverkade från 2013 framåt, är säkrare än äldre, eftersom regelverket för kemikalier i leksaker skärptes 2013.

– Tänk dessutom på hur du förvarar leksakerna. Om leksakerna städas undan i lådor med stängda lock blir de inte lika dammiga, vilket betyder mindre mikroplaster som virvlar runt då man tar fram dem och börjar leka. Vädring och städning minskar också exponeringen, säger Nyman.

Våga fråga!

Eftersom PVC hör till de skadligaste plasterna kan det vara bra att gå igenom hela hemmet och byta ut PVC till något annat där det är möjligt. Oftast består konstläder av PVC, så undvik soffor, sittpuffar, stolsitsar och andra inredningsdetaljer av konstläder. Samma sak gäller konstläderjackor och andra plagg. PVC används också till tjocka, tryckta bilder på t-tröjor och tröjor.

Även då man renoverar eller inreder ett nybyggt hus är det skäl att ta reda på vad de olika materialen egentligen innehåller. Till exempel de flesta golvmattor i plast eller vinyl består av PVC, välj därför gärna bort dem till förmån för andra golvmaterial.

Cecilia Nyman rekommenderar att man gör stora inköp till hemmet med eftertanke. Då det handlar om möbler som sängar och soffor som ska användas i många år, är det bra att man tar god tid på sig och vågar vara besvärlig och ställa frågor om vad möbeln egentligen är tillverkad av.

– Tyvärr är det här med plaster fortfarande något av en djungel. Tillverkarna uppger inte alltid vad produkterna innehåller, och det är i väldigt hög grad upp till konsumenterna att ta reda på vilka material som har används och hur de kan påverka oss. Jag hoppas på striktare regler, men fram till dess är det viktigt att vi själva har kunskap, frågar och står på oss och på så sätt påverkar efterfrågan, säger Nyman.

Text Johanna Granlund 

Foto Karin Lindroos

Läs mer om plaster och deras egenskaper:

 Så väljer du säkra plaster

Cecilia Nyman arbetar med Marthaförbundets projekt ”Giftfritt dagis”. Hon är doktor i biologi och intresserar sig särskilt för kemikalier och tillsatser i plaster samt hur de påverkar oss. Läs mer om Giftfritt dagis:

Giftfritt dagis

Plastbanta hemmet – ett rum i taget

Byt ut i köket:

• Livsmedel i konservburk och metalltub till livsmedel i glasburk, kartongförpackning eller fryspåse.
• Teflonstekpanna mot en stekpanna i kolstål eller gjutjärn.
• Bakformar i teflon mot rostfritt stål, glas eller keramik.
• Vattenkokare i plast mot vattenkokare i rostfritt stål.
• Soppslevar och stekspadar i plast mot motsvarande i trä eller rostfritt stål.
• Barnens melamintallrikar och muggar mot motsvarande i rostfritt stål eller i porslin.
• Plastburkar och -skålar mot glasburkar och skålar i rostfritt stål eller porslin.
• Den tjocka vaxduken av PVC mot en som i stället är belagd med akrylat, eller – ännu hellre – mot dukar i ren bomull eller linne.
• Plastfolie mot bivaxduk – eller en tallrik som lock ovanpå en skål med matrester.
• Flytta över mikromaten från dess plastförpackning till en porslinstallrik då du värmer den.

Byt ut i badrummet:

• Duschdraperiet av PVC mot ett i polyester.
• Halkskyddsmattan av PVC i duschen mot en av naturgummi.
• Tvål och schampo i flaskor kan ersättas av tvål och schampo på bit.
• Tvättsvampar mot tvättlappar i naturmaterial som hampa eller linne.
• Hygienprodukter med ”fragrance” eller ”perfume” i innehållsförteckningen, eftersom dessa kan innehålla plastmjukgörare.

Byt ut i sovrummet:

• Täcke och kudde med polyesterfyllning till motsvarande i naturmaterial – med fyllning av ull eller bomull och skal av bomull eller linne.
• Syntetlakan mot lakan i bomull eller linne.
• Undvik att ha datorer och annan elektronik i sovrummet.

Byt ut i barnkammaren:

• Använd – liksom i sovrummet för vuxna – så mycket naturmaterial som möjligt i sängen.
• Plastöverdrag av PVC på småbarnens madrasser mot ett tjockt tätt vävt tyg i kombination med en tunn, tvättbar extra bäddmadrass. Kissar barnet ofta i sängen kan man dra ett plastöverdrag bara över den mest utsatta delen i stället för över hela sängen.
• Pyjamas med tjocka plasttryckbilder i PVC mot pyjamas utan tryck med tyg i naturmaterial.
• Öppen leksaksförvaring mot leksakslådor i papp, trä eller hårdplast med lock, som gör att leksakerna blir mindre dammiga.
• Många gosedjur i sängen mot några utvalda, gärna av naturmaterial. De flesta gosedjur är av polyester, som i sig är en ganska trygg plast, men som ändå avger mikroplaster.
• Mattor med halkskydd av PVC/polyuretan mot mattor av naturmaterial.
• Myslampor av mjuk plast mot lampor med skärm av tyg, papper, metall eller hård plast.
• Mjuka plastleksaker samt alla plastleksaker från före år 2013 mot leksaker i trä, tyg eller rostfritt stål, samt nya, hårda plastleksaker.
• Undvik att ha datorer och annan elektronik i barnkammaren.

Byt ut i vardagsrummet:

• Konstlädersoffan eller sittpuffarna mot en soffa eller puffar av tyg. Kontrollera att tyget inte är behandlat med PFAS, som är en smuts- och vattenavstötande hinna av olika högfluorerade ämnen som kan vara cancerframkallande, hormonstörande eller störa immunförsvaret.
• Mattor, gardiner och and-ra textilier i syntet (fleece, polyester, nylon, polyamid) till naturmaterial – inte bara i vardagsrummet, utan också i hemmets övriga rum.

Byt ut i garderoben:

• Kläder av fleece, polyester, nylon och polyamid mot naturmaterial.
• Kläder med PVC-tryck.
• Regnkläder av PVC mot regnkläder av polyuretan (PU), som är tryggare än PVC.
• Skor och kläder med PFAS-
• impregnering mot motsvarande impregnerade med bivax.

Byt ut vid renovering:

• Plast- och vinylmattor (som ofta är tillverkade av PVC) mot klinker eller trägolv, beroende på rum.
• Plastbaserade målarfärger mot färger utan plast, till exempel linoljefärger eller äggoljetempera. Här lönar det sig att göra noggranna efterforskningar, eftersom också vattenlösliga färger kan innehålla plaster.

Källor:

www.martha.fi/vardagskunskap/sa-valjer-du-trygga-plaster 

www.naturskyddsforeningen.se/info-om-plast

klokahem.com/eko-guider/mala-miljosmart-och-halsosamt