Festtal: Trygghet och tillit – det nordiska guldet

Lantrådet Katrin Sjögrens festtal kan du i sin helhet läsa här:

"Tänk att gamla sanningar blir som nya när det gått tillräckligt lång tid.

Jag tycker att jag ser det i stora och flera delar av samhällsdebatten i dag.

Två oförenliga områden till exempel, som tidigare inte ens gått att nämna i samma mening, är miljö och ekonomi. Men ni alla här i salen vet att ekonomi betyder just att hushålla med resurser och det är något som allt flera inser. Den mest hårdföra kapitalisten har något viktigt att lära sig av den grönaste av miljömuppar och vice versa. Eller, när allt fler känner sig ensamma, ungdomar som äldre, är det ett symtom på att något grundläggande är fel och att vi har tagit vissa saker för givna. Det som ytterst får ett samhälle att hålla ihop, och faktiskt utvecklas, har med trygghet och tillit att göra.

En av de intressantaste teorierna om friskhetsfaktorer hörde jag för ett bra tag sedan i ett så kallat TED talk. TED talk är en institution, en konferens som hållits i över 30 år och som tar upp allt mellan himmel och jord. Anförandena och föreläsningarna spelas in och sätts ut på nätet så att vem som helst över hela världen kan lyssna och lära sig mer. Föreläsningen på drygt 15 minuter hölls av Susan Pinker, en kanadensisk psykolog och forskare som började intressera sig för varför en del av oss lever längre än andra och varför kvinnor lever så mycket längre än män. Hon ringade in med hjälp av annan forskning de viktigaste och mest avgörande friskhetsfaktorerna och konstaterade att gener är 25 procent och 75 procent är livsstil. Det faktorer som påverkar vår livsstil mest, och som på ett avgörande plan är på plats 10 att vi har ren luft, plats 9, om man har högt blodtryck ska man behandla det, plats 8, du ska inte vara för mager eller för överviktig, plats 7, du ska motionera i lagom dos, plats 6, har du någon hjärt- och kärlsjukdom ska du behandla den, 5 ta influensavaccin, 4 drick måttliga mängder alkohol, 3 sluta röka. Det två mest avgörande friskhetsfaktorerna har med trygghet och tillit att göra. Plats 2, har du nära relationer? Familj? Vänner? Personer i ditt liv som om det kniper du kan låna pengar av, som ringer doktorn om du blir sjuk eller bara finns där om du råkar ut för en existentiell kris av något slag. Plats 1, hur ser dina sociala interaktioner under dagen ut, hur trygg är du i din vardag? Pratar du med städaren på ditt jobb eller personerna som gör din lunch på lunchstället? Pratar du med postiljonen och grannen som går ut med hunden? Hur mycket tillit och trygghet man har i sin vardag är avgörande för hälsan.

Under Nordiska rådets sessioner har de två senaste årens temadebatter handlat om hållbarhet. Ett hållbart samhälle har som bekant tre komponenter: ekologi, ekonomi och social hållbarhet. Förra året var temat tillit, som var en fortsättning och en fördjupning.

Av rapporten Tillit, det nordiska guldet, som Nordiska rådet tagit fram, framgår detta med tydlighet. För att ett samhälle ska kunna definieras som hållbart, bärkraftigt, ja, för att ett samhälle alls ska ha möjlighet att uppnå hållbarhet, måste det vara socialt hållbart. Det avgörande och livsviktiga kittet som utgörs att tillit och trygghet måste finnas där.

På Åland har vi tagit fram en utvecklings- och hållbarhetsagenda som rönt stor internationell uppmärksamhet. Vi vill uppnå ett hållbart och bärkraftigt samhälle år 2050, ekonomiskt, socialt och miljömässigt. De två första strategiska utvecklingsmålen handlar om just social hållbarhet. De lyder: välmående människor vars inneboende resurser växer, samt alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället. I det åländska samhället är målsättningen att skapa förutsättningar för människor att komma till sin rätt och trivas. Välgrundad mellanmänsklig tillit och fredliga relationer utgör grunden för långsiktig bärkraft och hållbarhet. Att människor har möjlighet att blomstra handlar om något djupare än materiell välfärd och att allt ska vara roligt jämt. Dessutom ska man ha mod och kraft att rädda världen bör man känna både trygghet och tillit.

Det förs en diskussion i den nordiska rapporten om vilka utmaningar den sociala tilliten i Norden står inför. Utmaningarna är flera och tuffa, men det konstateras att utvecklingen av den sociala tilliten i samhället inte på något sätt är predestinerad. Det ligger i politikernas och andra beslutsfattares händer. Det som får ett samhälle att hänga ihop har ytterst med värderingar att göra. Politiska beslut ska fattas baserade på fakta och statistik. Den tvärsektoriella forskningen ger vid handen att det mesta hänger ihop – ekonomi, psykologi, sociologi och historia.

Ett intressant exempel är Ellinor Oströms forskning, nobelpristagaren i ekonomi. En av Oströms teorier handlar om hur allmänningar ska styras och förvaltas, något som vi är experter på här i Norden. Där är också tillit ett nyckelbegrepp. Teorin är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den används för att beskriva allt från välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas till hur gemensamma fiskevatten ska förvaltas.

Vidgar vi horisonten lite och följer den globala händelseutvecklingen är det inte det vi ser just nu, bristen på grundläggande tillit, vare sig vi talar om säkerhetsläget i Östersjön, Europeiska unionens framtid, förhållandet och förtroendet mellan USA och Europa? Den stabila bas som vi stått på, och som fört utvecklingen framåt, gungar just nu under våra fötter. Vi har gemensamma problem och utmaningar som vi inte på något sätt kan lösa på nationell, nordisk eller europeisk nivå. Vi behöver globala lösningar och global tillit för att lösa klimatfrågan och flyktingsituationen i världen.

Våra nordiska samhällen är till många delar goda samhällen att leva och bo i, men samtidigt inget som kan tas för givet. De fördelar som finns i vårt samhälle ska vi värna och vårda. Tilliten utgör kittet och byggstenarna i vårt samhälle. Den höga levnadsstandarden och medellivslängden, som är något eftersträvansvärt, tillskriver forskarna det som kallas för salutogenes, den livsavgörande känslan av sammanhang.

Hos oss på Åland blir det speciellt påtagligt. Inom skolan, barn- och äldreomsorgen har många en personlig relation till varandra. Samma sak gäller vare sig man handlar mjölk, spik, lånar böcker på biblioteket, uträttar bank- eller postärenden. Vi politiker är aldrig längre borta än ett telefonsamtal. Vi finns i en gemenskap, ett sammanhang. Sammanhangen är små på Åland, men de går att applicera också på större strukturer, i Göteborg, Åbo, Bergen, Reykjavik eller Århus. Sammanhanget kan då utgöras av ett bostadskvarter, en skolklass, lokalbutiken, den lokala Marthaföreningen eller dito fotbollsklubben.

Det enda sättet att förutspå framtiden är att skapa den, lyder ett ordspråk. Det är ett ständigt pågående arbete att utforma framtidens Norden. Men det är inte, och ska inte vara, ett exklusivt uppdrag för politiker. Framtiden formar vi gemensamt. Diskussioner och samtal behöver också föras i skolan, runt köksbordet, på arbetsplatser, i styrelserum i kommunerna och i föreningslivet. Där är ni alla här i salen en viktig, stark och respektfull kraft och jag måste säga att kvinnoförbunden och speciellt marthorna är mycket trendkänsliga, före sin tid och sätter ofta fingret på samhällsfenomen långt tidigare än alla andra. Fortsätt med det, att vara en stark och obändig röst i debatten och i samhället.

Slutligen vill jag på landskapsregeringens vägnar hälsa er alla varmt och innerligt välkomna till Åland! Jag hoppas er konferens och era dagar här ska bli både intressanta och givande."