Föräldrar tar maten i egna händer

I Jakobstad har det under en längre tid pågått en matbatalj på flera fronter. Staden har beslutat att dra in ett flertal skol- och dagiskök och centralisera matlagningen. Några föräldrar, som hör till föräldraföreningen Barnabo vänner, har kämpat för att dagiset Barnabo ska få ha kvar sitt tillredningskök, men nu verkar det som om det slaget är förlorat.

I våras lämnade föräldraföreningen Barnabo vänner in en namnlista med 354 underskrifter av Jakobstadsbor där man motsatte sig en indragning av skol- och dagiskök. Fem dagiskök som i dag är tillredningskök ska bli endast utdelningskök. Matlagningen koncentreras till ett fåtal skolkök.

I en insändare i Österbottens Tidning, undertecknad av Barnabo vänner, står det bland annat: ”För att utveckla ett bra förhållande till mat behöver barnen uppleva hur riktig mat lagas, var råvarorna kommer ifrån, hur den doftar, tiden och arbetet det tar att göra riktig mat och en relation till dem som gör maten. Det är pedagogiskt och sunt!”

Matsvinnet ökar

Marthas utsända anländer till Barnabo daghem i Jakobstad när det är dags för lunch. Runt matborden sitter barnen och äter. De tittar lite nyfiket på oss, och när fotografen visar ett nytaget foto på kamerans display för dagisföreståndaren Stina Mehtonen ropar flera av barnen: ”Jag vill också se, jag vill också se!”

Stina Mehtonen är bekymrad över utvecklingen.

– När matlagningen centraliseras försvinner möjligheten att påverka tillagningen. Det finns de som är allergiska mot vissa ingredienser och med eget kök går det lätt att få fram den sortens information, säger hon.

– Eller om mängden mat behöver minskas någon dag på grund av att flera är sjuka. Med ett stort centralkök misstänker jag att en hel del mat kommer att få slängas bort och var ligger då besparingen, undrar hon. Dessutom blir det nu samma mat för skolbarn och dagisbarn, och det är inte bra. Dagisbarnen behöver få en annan kryddning och en annan konsistens på maten. Små barn tuggar inte lika bra som större barn och vuxna.

Fel signaler

Nilla Granholm och Anu-Riina Svenlin är två mammor som är aktiva i Barnabo vänner och som engagerat sig för dagisets kök.

– Det ger fel signaler att spara in på sådant som är viktigt för våra barn, säger Nilla Granholm.

Precis som det framkom i föreningens insändare tycker Nilla och Anu-Riina att det är viktigt att tillredningen av maten finns kvar i dagiset, så att barnen inte bara ska få mat som är anpassad för dem, utan dessutom få med sig upplevelsen av hemlagad mat.

– Det har framkommit, när man talat med äldre personer, att doften av lagad mat i skolan har gett dem ett bestående intryck.

De båda mammorna är inte särskilt optimistiska när det gäller utvecklingen.

– Man borde ha mera tid och ork att engagera sig och kämpa för dagismaten. Men med små barn hemma blir det inte så mycket tid över för det. Tyvärr är det många föräldrar som inte ens vet vad som är på gång, menar de.

Minskad personal

Vi träffar köksan Ann-Lis Backlund, som håller på att städa undan för dagen. Hon är en av två köksor på Barnabo daghem, och inte heller hon välkomnar utvecklingen mot en centralisering. När köket blir ett utdelningskök finns det förmodligen arbete åt endast en köksa vid Barnabo, och den som blir kvar kommer att få mycket bråttom.

– Över 200 personer ska ha morgonmål, lunch och mellanmål varje dag, eftersom köket i Barnabo servar två dagis, berättar hon.

Text: Karin Dahlström
Foto: Johannes Tervo

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

”Den goda viljan saknas”

Christian Tikkanen, uppvuxen i Jakobstad och kock på finska ambassaden i Oslo, har intresserat sig för skolmatens kvalitet i 20 års tid.

– Som kock tycker man att det är underligt att skolmaten innehåller halvfabrikat och man undrar hur det påverkar barnens hälsa, säger han.

För cirka 15 år sedan började han engagera sig i skolmatens kvalitet i Jakobstad, och han tycker att det med tiden har skett en attitydförändring till det bättre. Tikkanen har bland annat skrivit insändare i Österbottens Tidning och föreläst på seminarier som ordnats av marthorna.

För Tikkanen är maten inte bara en fråga om näring, utan den ska också vara en upplevelse, både smak- och doftmässigt. Det är den som ger det bestående intrycket.

– Jag tycker synd om köksorna som inte får utöva sitt yrkeskunnande, utan måste ägna sin arbetstid åt att öppna kartonger och konservburkar, säger han.

Pengarna styr

Att det skulle bli dyrare och mer tidskrävande att tillreda maten från grunden tycker Tikkanen är ett dåligt argument.

– När jag jobbade för Telenor i Norge skulle 22 kockar göra mat åt 6 000 personer. Vi lagade maten från grunden, vi till och med bakade brödet själva. Det höll jag på med i sju års tid, säger han.

Han menar att det skulle gå att genomföra om bara den goda viljan fanns.

– Attityderna bland beslutsfattarna har varit väldigt negativa, eftersom man bara stirrar på pengarna, säger han. Det handlar om pengar kanske till en tredjedel. Två tredjedelar är en attitydfråga.

Nytänkande

Under sin föreläsning i Jakobstad, där sex, sju politiker deltog, föreslog Tikkanen att man skulle göra försök till att göra större upphandlingar av närproducenterna. Genom stora uppköp skulle priserna kunna pressas och ett större samarbete bland producenterna skulle uppstå, tror Tikkanen. Maten skulle alltid vara färsk, man skulle stödja det lokala och genom lite fantasi skulle man kunna ta tillvara mer av produkterna än vad som görs i dag.

– Men tyvärr är det som om viljan att ta tag i logistiken saknas.

Han tror dock att ett centralkök med god planering kan åstadkomma en god kvalitet på skolmaten, just tack vare möjligheten att göra stora uppköp.

– Jag vill ge en eloge till marthorna, som har tagit tag i denna fråga. Jag hejar på dem, det är ett svårt jobb att förändra attityder till mat.

Text: Karin Dahlström