"Gör det otippade ikväll - gör något extraordinärt!"

Bästa festpublik, 

Det är en stor ära för mig att få delta i firandet av er 76:e årsfest.

Jag minns det som igår då jag som 23-åring i egenskap av kurator för Nyländska Nationen vid Åbo Akademi fick önska festdeltagarna välkomna till nationens årsfest på Kåren i Åbo. Jag bad alla bjuda på sitt bästa festhumör, slå klackarna i taket och göra något extraordinärt den kvällen som de skulle kunna minnas på ålderns höst då de sitter tillbakalutade i gungstolen.

Men före vi slår klackarna i taket här ikväll skulle jag vilja ge förslag på några extraordinära saker ni kan göra. Jag vill också ge tips om beslut ni kan fatta som påverkar er och er omgivning i framtiden.

Finlands svenska Marthaförbund som jag representerar här ikväll, Svenskfinlands största kvinnoorganisation med 9400 medlemmar, har redan i 120 år varit en modig föregångare på många områden och lyft fram det extraordinära med vardagen.

Vi läser dagligen alarmerande rapporter om hur vi lever över våra tillgångar, FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapporter fokuserar inte mera på vad som kommer att hända utan vad som redan händer och vi läser om köttkonsumtionens inverkan på klimatförändringen. Vi följer med Greta Thunbergs kamp för miljön och tusentals andra som deltar i strejker för att politiker och andra beslutsfattare ska skrida till de nödvändiga åtgärder vi nu står inför. Vi har redan väntat för länge och jag håller fullständigt med Greta och alla andra människor runtom i världen som nu kräver konkreta handlingar för att stoppa klimatförändringen.

Vi kan inte längre säga att det inte spelar nån roll vad en enskild individ gör,- och skylla på att de är de andra som är de stora skurkarna - alltså Kina, Indien, Ryssland och USA. Vi kan alla göra nånting och vi måste också alla göra nånting. Det är ditt och mitt ansvar att vara en kugge i det hjul som vi sakta men säkert måste börja snurra åt ett annat håll. Modiga förebilder har alltid funnits, människor som gör skillnad inte bara för sig själv utan för ett samhälle, ett land, hela världen. Nu vill jag för en kort stund ta er 120 år tillbaks i tiden och berätta om en modig föregångare till Greta.

Året var 1899 och Finland hade just fått ta del av kejsar Nikolaj den II:s Februarimanifest. Finland miste de konstitutionella rättigheterna som landet fått redan 1809. Februarimanifestet väckte starka känslor och man såg manifestet som ett klart hot mot Finland som nation. 1899 var det självständiga Finland ännu en utopi, en oförverkligad fjärran dröm, men tanken fanns där, att slå vakt om det nationella, om landets egenart och att motverka förryskning.

Ett livligt folkbildningsarbete hade vuxit fram och man insåg betydelsen av att sprida kunskap och upplysning till hela folket. Det gällde uttryckligen att få hela befolkningen med, både män och kvinnor. Det var speciellt viktigt att hemmens kvinnor blev medvetna om sitt ansvar som fostrare.

Skolföreståndarinnan Lucina Hagman beskrev de första reaktionerna på februarimanifestet så här:

”Hela vårt folk kände att en stor olycka hade drabbat landet. Alla var ense om att det finska folket måste förena hela sin styrka för att kämpa för de rättigheter och den frihet man hittills haft. Den finska kvinnan – den finska kulturens beskyddarinna, måste bli medveten om sitt kall och ta upp kampen för sitt lands rättigheter”

Det var starka och känslomässiga ord av en modig Lucina Hagman för 120 år sedan. Det som slutgiltigt tände gnistan hos henne att grunda en ny förening för alla Finlands kvinnor var ett brev som beskrev de usla förhållandena man levde i och de förryskningsåtgärder som befolkningen i Gränskarelen utsatts för.

Detta var startskottet till en förening vars syfte var att främja hemmens bästa och väcka kvinnans ansvarskänsla för den enskilda människan, familjen och samhället. Lucina Hagman grundade föreningen ”Bildning i hemmet” som genast stötte på patrull. Generalguvernör Bobrikoff vägrade godkänna föreningen eftersom det ansågs farligt och eldfängt med bildning i hemmet, det klingade alldeles för nationalistiskt. Bobrikoff ansåg att föreningen ”för det allmänna lugnet och säkerheten skulle vara en farlig tendens.”

De listiga kvinnorna gav dock inte upp så lätt och beslöt att ge föreningen ett nytt namn, ett täcknamn. De nya stadgarna och det nya namnet Martha enligt Bibelns, Martha och Maria godkändes i juli 1900. Martha var officiellt en opolitisk medborgarorganisation, men man tog ändå aktivt ställning till aktuella frågor, till exempel förverkligandet av kvinnlig rösträtt. Man drev energiskt kvinnornas sak och många av Föreningen Marthas grundare valdes in i den första lantdagen 1907. Bland dem Lucina Hagman.

Under 1900-talets första år handlade marthaverksamheten till stor del om trädgårdsskötsel, kurser i vändning, sådd och gallring av köksträdgården och naturligtvis matlagningskurser. Det var den tidens hållbarhetsfrågor som tog fasta på självhushållning.

Hönsavelscentrum har marthor också skött om - och både uppköp och försäljning av ägg. Att kunna sälja ägg gav husmödrarna egna tillgångar och var ett första litet steg mot större jämställdhet. Kort efter att martharörelsen grundats bröt första världskriget ut och 1915 hölls kurser i nödbrödsbakning av mossa. När svälten blev en realitet för många kokades kaffe på maskrosrötter. Idag lyfter Marthaförbundet upp maskrosen som en nyttoväxt som kan användas i sallader, knopparna till sirap eller till en variant av kapris. Hur låter det med stekta maskrosknoppar med bacon och brödtärningar? Idag behöver vi tack och lov inte dricka kaffe på maskrosrötter, fast vi marthor fortfarande naturligtvis ju nog dricker kaffe, mycket kaffe - vi lär rent av vara kända för vårt kaffedrickande! 

I dag känner allt fler människor en klimatångest. Vi är oroliga för klimatförändringen och de klimatavtryck vi efterlämnar med vår livsstil. Vi har gått från knapphet till överflöd. Genom att dela Marthaförbundets värderingar och vardagstips vill vi bidra till att lindra den klimatångest många idag känner. Vi delar bland annat kunskap om hur man kan leva ett hållbart liv och minskar på onödig konsumtion, - vi uppmanar till att äta mer närproducerad mat och att minska på köttkonsumtionen. Vardagskunskap har vi delat i 120 år och fortfarande är det lika aktuellt och nödvändigt.

Hur lever du hållbart idag enligt Marthavärderingar?

• Genom att undvika att köpa nytt, fynda i garderoben eller lappa och reparera sådant du redan har så bidrar du till en hållbar klädkonsumtion.
• Genom att minska på plaster i din vardag. Ni som kommer att köpa många köksartiklar framöver – undvik plast – köp i stället träslevar, träskärbräden, glas och metallskålar. Ett träskärbräde håller längre och avger inga skadliga plastpartiklar.
• Genom att helt undvika svart plast – det går inte att återvinna idag eftersom de flesta optiska sorteringssystem som används vid sortering av plast inte kan läsa av det svarta kolpigmentet. Svarta plastprodukter åker ner i brännlådan istället för att gå till återvinning.
• Genom att minska matsvinnet - det är ett mycket viktigt och lätt sätt att minska matens klimatpåverkan. I Finland slänger vi årligen cirka 24 kilo mat per person. Det blir sammanlagt 200 miljoner euro som går direkt i komposten. Vill du göra en klimathandling här ikväll, kolla att dina bordsgrannar äter upp all mat, och om inte - skrid omedelbart till åtgärder!
• Genom att börja äta smarthfisk. Fiskar som braxen, mört, nors och id anses av många vara skräpfiskar men för marthorna är de smarthfiskar. Det är en proteinkälla med ett minimalt ekologiskt fotavtryck, som är lokalt fångad, har korta transportsträckor och minskar näringsämnen i havet lokalt. Vårt mål är att få in smartfisken på restaurangmenyn!
  

Diskussionen om kött är mer aktuell än någonsin och har igen diskuterats flitigt i och med Unicafes meddelade förra veckan om att de slutar servera nötkött i sina studentrestauranger. Det har stor betydelse för miljö och klimat hur det kött som vi äter är producerat. Av hållbarhetsskäl är det enda rätta att välja finländskt kött. Det har ni även gjort här ikväll genom att ha inhemskt griskött på menyn.

I Finland har vi världens renaste mat och vi är ett av de länder som använder minst antibiotika inom djuruppfödningen. Produktionen av finländskt nöt och fårkött baserar sig i huvudsak på odling av vall, det vill säga gräs, istället för soja och majs. Mångårig gräs- och vallodling är speciellt bra för klimatet. Det binder kol i jorden samt minskar erosionen och näringsläckage - i och med att marken är täckt med växande gröda året om.

Finlands svenska Marthaförbund förespråkar en kost med ökat antal vegetabilier och en mindre mängd kött. Sen vill jag ännu utmana er att delta i Marthaförbundets Östersjösatsning nästa sommar. Kom med och gör en skillnad för vår gemensamma Östersjö genom att delta i våra insamlingskampanjer för skräp-och blåstång.

Bli en del av den community som marthorna startade redan för 120 år sedan. Kom med och lär dig och dela kunskap - för kunskap är makt. Det vet ni som studeranden att ju mer man känner till om världens tillstånd idag – desto större ansvar känner man. Och det är bara genom ansvarstagande människor vi bygger en bättre värld en vardag i taget. Ni som studerar nu tillhör den kategori människor som vill göra en skillnad och göra Finland och hela världen till en ännu bättre plats att leva på. Och det är genom de små vardagliga handlingarna vi skapar en skillnad och förbättrar världen. 

Och den av er som ännu inte är medlem i Marthaförbundet - gör det otippade ikväll - gör nåt extraordinärt - kom med i Svenskfinland största kvinnliga hållbarhets- och miljörörelse – gå in på martha.fi och skriv in dig ikväll. Kom med i gemenskapen - kom med och gör skillnad - precis som som Greta Thunberg gör idag och som Lucina Hagman gjorde för 120 år sedan.

Tack!

Talet hölls på Svenska social-och kommunalhögskolans årsfest den 25 oktober 2019