Insändare: Havet får inte vara en avstjälpningsplats
Föroreningar är inte enbart ett hot mot Östersjön, utan förorsakar också natursvinn, det vill säga förlust av biologisk mångfald.
HBL lyfter förtjänstfullt i sin artikel "Ny innovation ska smälta snön och hjälpa Helsingfors att få bukt med snömassorna" (19.1) (kräver inloggning) fram en lösningsmodell för ett aktuellt miljöproblem. Finlands svenska Marthaförbund är dock bekymrat över att det går så långsamt för Helsingfors stad att hitta alternativa lösningar för dumpning av snö i havet.
Världsnaturfonden samlade in plastskräp på sju olika stränder i Finland under våren och hösten 2020. Som väntat var stranden på Sveaborg i Helsingfors mest förorenad, vilket beror på den täta strandbebyggelsen. Huruvida det fanns en direkt koppling mellan dumpning av snö i havet och nedskräpning undersöktes inte.
I Miljöministeriets publikation Selvitys lumen mereen kaatamisen kieltämisestä (2020:25) konstaterar man att det inte lönar sig att genom lag förbjuda dumpning av snö i havet, eftersom det i vårt land endast finns en stad som alltjämt gör det, Helsingfors. Problemet har behandlats på flera olika nivåer, men ännu har man inte hittat en tillfredsställande lösning. Helsingfors stads egna beräkningar visar att det under vintersäsongen dumpas sammanlagt 25 000–30 000 lastbilslass med snö, av vilka sammanlagt 250 lass beräknas vara skräp med ämnen som inte hör hemma i naturen. Enligt Helsingfors skulle utsläppen av koldioxid samt bullerstörningarna öka om snön skulle forslas längre vägar för att dumpas. Men kunde man kompensera och minska koldioxidutsläppen på ett annat sätt, till exempel inom en annan sektor?
Ytvattnens ekologiska status vid Helsingfors kust har klassats som medelmåttig och otillfredsställande. Att dumpa skräp och gifter i havet är kontraproduktivt om man vill uppnå Europeiska unionens mål för 2027, där alla ytvattenförekomster ska ha uppnått en god ekologisk status. Dessutom är dumpning av snö i havet i konflikt med Helsingfors havsstrategi 2030.
Helsingfors stads långsiktiga plan är att sluta dumpa snö i havet, men det borde inte vara ett långsiktigt mål, utan göras omedelbart. Det handlar dock inte enbart om nedsmutsning av havet och om stadens image. Vetenskapliga studier visar att miljögifter och tillsatser i plaster har en negativ inverkan på organismer, hur dessa påverkar havet genom mikroplaster är oklart.
Föroreningar är inte enbart ett hot mot Östersjön, utan förorsakar också natursvinn, det vill säga förlust av biologisk mångfald. Ett rent hav och en ren strand producerar viktiga kulturella ekosystemtjänster för såväl invånare som turister. Helsingfors stad har försökt lösa problemet med innovativa lösningar och genom att ta hjälp av andra, men det går för långsamt.
Bästa Helsingfors, kunde en lösning vara att minska de förhöjda koldioxidutsläppen orsakade av längre transportsträckor genom att till exempel i stadens matbespisningar öka användningen av smartfisk och serveringen av veganska maträtter? Eller använda fordon med biogas för transport?
Andrea Hasselblatt, ordförande
Annika Jansson, verksamhetsledare
Roosa Mikkola, projektledare för Östersjön 2.0
Finlands svenska Marthaförbund rf
Insändaren är publicerad i Hbl (21.1.2021):
