Kläddesignern som talar sig varm för hållbara kläder

Enligt kläddesignern Rinna Saramäki handlar hållbar klädkonsumtion kort och gott om att ta hänsyn till människor och miljö.

Ofta påstås det att produktionen borde fås tillbaka från u-länderna till Europa eller till Finland. Att köpa inhemskt främjar naturligtvis den inhemska sysselsättningen och man kan vara säker på att det inte funnits människorättsproblem då kläderna har sytts. Men att få massproduktion tillbaka till Finland är knappast möjligt eller idealiskt. Och då skulle alla jobb försvinna från u-länderna. Det viktiga är inte att få produktionen tillbaka till Finland, utan att arbetsförhållandena ska bli bättre och mera mänskliga.

– Dyrt är inte alltid bra, men det billigaste är alltid dåligt. Får du ett plagg för en struntsumma betyder det att någon annan har fått betala priset, blivit utnyttjad, ofta i eländiga förhållanden med usel lön. Ett billigt plagg kan inte vara etiskt eller av hög kvalitet, säger Rinna Saramäki.

Miljövänlighet handlar om val av kemikalier som används vid beredning, blekning och färgning. Klädindustrin står för stora klimatutsläpp, för att begränsa klimatförändringen är det viktigt att tänka igenom sin garderob.

Kreativ hållbarhet

Rinna Saramäki halkade in i klädbranschen då hon blev trött på datorskärmen och på sitt arbete inom det multimediala, hon ville arbeta mera konkret, med fysiska material. Därför sökte hon sig till designerutbildningen vid Konstindustriella högskolan. På den tiden diskuterades miljöfrågor inte särskilt mycket under utbildningen och Rinna kände att hon inte som kläddesigner ville bidra till ännu mera kläder, i stället valde hon att lägga fokus på hållbar utveckling och klädkonsumtion, med kurser, böcker och annat skrivande.

Det är viktigt med måttlighet, men en måttlig mängd kräver bra kvalitet.

För några år sedan började hon åter studera, på en masterutbildning i kreativ hållbarhet vid Aalto-universitetet.

– Det jag studerar i dag är vad jag hade velat från början. Den här utbildningen ger verktyg att främja hållbar utveckling inom design med ekonomins hjälp.

På 90-talet var diskussionen om hållbar klädproduktion marginell, vändpunkten kom då över tusen personer omkom när en klädfabrik kollapsade i Bangladesh år 2013. Just då skedde inte så mycket, men diskussionen växte fram och blev mainstream.

Stort intresse

För många är Saramäki bekant genom böckerna hon skrivit om kläder och hållbar konsumtion. Böckerna har i sin tur lockat folk till kurserna hon håller på bibliotek, skolor och medborgarinstitut.

– Kunskapsnivån hos folk är faktiskt rätt låg, men det finns ett stort intresse för att lära sig mer.

En rätt vanlig tanke är att man kan köpa högvis med kläder bara man sedan för dem till en loppmarknad. Men då handlar det inte längre om hållbar konsumtion, trots att återvinning enligt Saramäki visserligen är det hållbaraste sättet att handla kläder. Hennes egen garderob består i hög grad av fynd från loppmarknader och liknande återvinningsställen.

– Där kan man göra verkliga fynd. Hitta kläder av hög kvalitet och fina naturmaterial jättebilligt, säger hon ivrigt.

Ett kvalitetsplagg främjar hållbar konsumtion för att det håller länge. Därför behöver det inte heller vara dyrare på lång sikt, dessutom går det att sälja vidare. Det mest hållbara plagget är det du redan har, sköter du det ordentligt förlänger du dess livstid ännu mer, samtidigt som det hålls snyggt. Det här gäller förstås också skor.

– Men det viktigaste är faktiskt inte att man cirkulerar kläder, utan att man köper så lite som möjligt, betonar Saramäki. Det är viktigt med måttlighet, men en måttlig mängd kräver bra kvalitet.

Behöver man köpa nytt ska behovet vara verkligt. Därför lönar det sig att hålla inne med köplusten i allmänhet och på rea i synnerhet. Annars är det lätt hänt att man impulsköper en massa onödiga plagg.

I boken 250 ilmastotekoa, joilla pelastat maailman (ung. Du kan rädda världen med 250 miljögärningar) från 2020 uppmanar Saramäki bland annat till att föra bok över kläder man köper. Själv har hon gjort det länge, och i början var överraskningen stor över hur mycket det blev. Hon beslöt sig för en övre gräns på tusen euro per år, och i det ingår skor, skomakare och kemtvätt. Till saken hör att det gick ungefär lika mycket pengar då hon köpte billiga reakläder av sämre kvalitet som det gör i dag, då hon satsar på kvalitet. Hon köper det hon vill ha och är nöjd.

– Det är viktigt att trivas i sina kläder. Med dem kan man påverka sitt sinne och humör. Tycker man om sina kläder mår man också bra själv.

I en nyckelroll

Konsumenten är i en nyckelroll då det gäller hållbar klädkonsumtion, men att ha koll på vilka material och processer som är hållbara tycker Saramäki inte att är konsumentens, utan klädfirmornas sak. Men en aktiv konsument kan ta kontakt med firmorna och fråga. Tidigare fanns tanken att det inte angår klädfirmorna vad som händer i fabrikerna. Numera är situationen en annan och alla vill visa att de bryr sig om hur kläderna blir till.

Hur kan en kläddesigner främja hållbar klädproduktion?

– För att kunna göra miljövänliga beslut på hög nivå ska en designer ha en klar uppfattning om hur tyger behandlas och produceras och om hur kläderna görs. Det här ingår numera i utbildningen.

På det hela taget tror Rinna Saramäki på en positiv utveckling inom klädbranschen. En övergripande EU-strategi för textilier är under arbete, vilket också kommer att påverka Finland.

– Vi måste arbeta för saken, men det är realistiskt att tänka sig att kläder som producerats på ett ohållbart sätt inte längre finns om sisådär tjugo år, säger hon.

Vem?

Rinna Saramäki

Ålder: 41 år.

Bor: I Kronohagen i Helsingfors.

Familj: Maken och en tioårig dotter.

Arbetar som: Utbildare, facklitterär författare och skribent.

Examen: Kläddesign vid Konstindustriella högskolan.

Aktuella studier: Masterstudier i kreativ hållbarhet (Creative Sustainability) vid Aalto-universitetet, håller på med sin pro gradu.

Har bland annat skrivit: Hyvän mielen vaatekaappi (2014), 250 ilmastotekoa, joilla pelastat maailman (2020).

Gillar: Textilier och tyger av hög kvalitet, välgjorda vintagekläder. Och att plocka svamp.

Gillar inte: Kläder av dålig kvalitet som förstörs i första tvätten.

Favorit i garderoben: En svart scarf i ylle-silke-blandning från tiden som utbyteselev i Japan 2007. Ett idealplagg som passar till alla tillfällen och stilar, värmer på vintern och är sval på sommaren. Börjar bli utnött.

Text: Susanne Salin 

Foto: Sami Lamberg, Janne Räsänen/Otava