Hur påverkar klimatförändringen Östersjön?

Havet har en god förmåga att binda värme och koldioxid, man kan kalla det havets förmåga att buffra mot klimatförändringen. Medeldjupen i världshaven är ca 4 km och 70 % av jordklotets yta är täckt med vatten. Världshaven, det vill säga Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen, erbjuder därmed en enorm vattenvolym som kan lagra värme. 

Jämfört med världshaven är Östersjön lite som en grund badbalja. Medeldjupet i Östersjön är 54 meter, uppe vid Kvarken endast 15 meter. En mindre vattenvolym värms upp mycket fortare än en större. Därmed förväntas förändringar kopplat till klimatuppvärmningen ske långsammare i de stora världshaven, medan förändringarna i Östersjön, med en liten vattenvolym, kan ske mycket fort. I nuläget har medeltemperaturen i världshaven ökat med ca 0,39 grader och Östersjön med 1 grad. Förändringen kan låta obetydlig, men för många organismer orsakar redan små justeringar i den omgivande vattentemperaturen en betydande utmaning. Vattentemperaturen påverkar syrehalten i vatten, vattnets pH-värde (surhet) och kan påverka organismernas temperaturreglering och ämnesomsättning, samt förmåga att hitta mat eller föröka sig.

Östersjön blir surare

En följd av klimatförändringen är att haven blir surare, dvs har ett lägre pH-värde. Haven tar upp ca 30 % av den koldioxid mänsklig verksamhet frigör. I vanliga fall löser sig koldioxiden i vatten och bildar kolsyra, som vidare förvandlas till vätekarbonatjoner och vätejoner. För att neutralisera dessa joner behövs kalk, som naturligt förekommer i havsvatten. I nuläget ökar tyvärr koldioxidhalterna i atmosfären och havets kretslopp hinner inte med i processen. Kolsyran kan inte neutraliseras tillräckligt snabbt och resultatet blir havsförsurning. Havets försurning leder till att det finns en mindre mängd löst kalk i havet och gör situationen speciellt utmanande för organismer med skelett och hårda skal av kalk. Surare hav innehåller också en lägre mängd syre. Sura sulfatjordar runt Östersjön gör också att havet försuras. Vid dränering och rikliga regn (till följd av klimatuppvärmningen) ökar metallbelastningen i havet och kan orsaka fiskdöd. Här är det viktigt med noggrann planering av dikningar och markanvändning.

Östersjön blir en kolkälla

Klimatförändringen påverkar även växtligheten och ljustillgången i havet. Östersjön värms upp snabbare än världshaven eftersom Östersjön är grunt och rätt avsnört från våra världshav. Ett varmare klimat och Östersjöns övergödning ger upphov till mer alglommningar, ökad andel biomassa (levande växter och djur) och gör Östersjö till en kolkälla. Riktig växtlighet gör att det finns mindre tillgängligt ljus i vattnet och vattnet blir grumligt till följd av övergödningen. Att Östersjön blir en kolkälla innebär att havet avger mer koldioxid än det binder, exempelvis då döda djur- och växtdelar bryts ner. I ett optimalt läge skulle Östersjön däremot vara en kolsänka som binder kol istället för att frigöra det.

Klimatuppvärmningen påverkar den biologiska mångfalden

Klimatförändringen förväntas vara ett hot för Östersjös biologiska mångfald. Biologisk mångfald handlar om mångfalden av livsmiljöer, av olika arter och den genetiska variationen inom en art. Man definierar Östersjön som ett artfattigt hav. Att Östersjöns är ett artfattigt hav beror på att dess vatten är varken sött eller salt, utan är en blandning av båda. Arterna som idag lever i Östersjön har anpassat sig till denna miljö. I ett artfattigt ekosystem påverkas den biologisk mångfalden lätt av olika typer av störningar. Det här är en utmanande miljö att leva i för många organismer, eftersom de flesta organismer föredrar antingen sött eller salt vatten. Att reglera kroppens salthalt kräver mycket energi av en organism. Rikligare regn (sötare vatten), mer torka (saltare vatten) och mildare vintrar till följd av klimatuppvärmningen förväntas påverka artsammansättningen i Östersjön.

Ett annat hot mot den biologiska mångfalden, och en följd av klimatuppvärmningen, är främmande arter i Östersjön. Främmande arter är organismer (djur, växter, svampar) som förflyttar från sin naturliga miljö till ett nytt område med hjälp av mänsklig verksamhet, oftast av misstag. Främmande arter kommer in i Östersjön exempelvis via ballastvatten i stora fartyg eller genom att de fäst sig vid skrovet. Klimatuppvärmningen gör det möjligt för främmande arter att lättare etablera sig i Östersjön. Silverrudan, som trivs i syrefattigt vatten, och den svartmunnade smörbulten, som bra anpassat sig till brackvatten, är några exempel på främmande arter som hittas i Östersjön. 

En främmande art kan vara en ett positivt tillskott i ekosystemet om den lever i balans med andra arter och spridningen samtidigt begränsas av rovdjur. Men en främmande art kan å andra sidan ses som ett hot om den orsakar skada i den nya livsmiljön och saknar naturliga fiender. Både silverrudan och den svartmunnade smörbulten anses som skadliga och betecknas därmed som invasiva främmande arter i Östersjön.

Hjälp Östersjön

Genom att leva hållbart kan du bidra till att hjälpa Östersjön och minska din klimatpåverkan. Konsumtion av varor och tjänster orsakar 26 % av finländares klimatavtryck, 39 % orsakas av av boende, 19 % av färdsätt och 16 % av maten. 8 tips för en mer hållbar vardag:

• Reparera, fixa, köp begagnat och konsumera överlag mindre

• Ta i bruk S- och K-kedjornas mobilapplikationer och följ med koldioxidutsläppen av dina inköp

• Undvik engångsprodukter och undvik plast. Plastproduktionen har höga klimatutsläpp.

• Välj elavtal med el som har EKOenergins märkning

• Promenera, cykla och gå, ta bilen endast då andra alternativ saknas

• Ät inhemsk säsongsmat, gärna ekologisk närmat

• Genom att minska din konsumtion av kött och mjölkprodukter kan du avsevärt minska din klimatpåverkan

• Sortera, återanvänd och återvinn. Återvinning minskar utsläpp av växthusgaser vid produktion (nya material behöver inte produceras) och avfallshantering (material behöver inte brännas)

Viktiga ord

• Kolkälla: en kolkälla avger koldioxid och ökar effekten av klimatuppvärmningen, exempelvis en övergödd sjö.
• Kolsänka: en kolsänka binder koldioxid och bromsar effekten av klimatuppvärmningen, exempelvis växande skogar.
• Invasiv främmande art: art som i pga mänsklig verksamhet spritt sig till ett nytt område och orsakar skada i den nya livsmiljön

Läs mer

Text: Cecilia Nyman