Klimatsmart vardag – femton steg mot ett mindre klimatavtryck
Att tänka klimatsmart handlar om att se över sina kost- och konsumtionsvanor, sin energiförbrukning och sina färdsätt. Utmana dig själv med en eller flera åtgärder som passar i din vardag - på sikt blir det en omställning för en mer klimatsmart och hållbar vardag.
Finländarens genomsnittliga klimatavtryck är ca 10 ton per år, och som de flesta av oss är smärtsamt medvetna om är det flerdubbelt mer än vad jordens resurser och klimatet håller för. Globalt anses ett avtryck på 2,5 ton vara hållbart. Kraftfulla politiska beslut krävs för att både industrin och samhället ska ställa om till mer klimatsmarta alternativ, men kom ihåg att också en helt vanlig människa röstar med sina val och inköp. Dessa tips gynnar inte bara klimatet utan också allas vårt Östersjön.
Konkreta tips för en klimatsmartare vardag:
- Ät Östersjön ren: välj smartfisk på tallriken. Till smartfisk räknas braxen, mört, id, strömming, nors, gärs och sutare. Genom att fånga och äta dessa vilda fiskar från Östersjön minskar du övergödningen genom att få bort de näringsämnen (kväve och fosfor) från havet som annars avges då fisken förmultnar.
- Utnyttja skogens skafferi: välj ätbara vilda växer, bär och svampar på tallriken. Allemansrätten ger oss möjlighet att plocka bär, svamp och vilda växter i naturen. Skogens skafferi erbjuder näringsrik mat, motion och maten är gratis!
- Öka andelen vegetabilier i maten: fullkornsprodukter, rotfrukter, bär, baljväxter och vegetabliliska oljor.
- Ät närproducerade råvaror enligt säsong. Livsmedel är som näringsrikast när de är i säsong. Bonus: de är också förmånligare då, och klimatsmarta tack vare korta transportsträckor.
- Välj inhemskt. Några exempel: ersätt ris med korn, havre och spelt, ersätt lax med fisk från Östersjön, ersätt batat med morot, palsternacka och selleri och ersätt vindruvor med inhemska bär.
- Minska matsvinnet. Att producera, transportera och sälja livsmedel innebär kemisk bekämpning och gödsling i jordbruket, vilket påverkar Östersjön negativt. Dessutom uppkommer avgaser vid transport och energiförbrukning för lagring och försäljning vilket påverkar miljön. Ät därför upp den mat du köper, så att den inte produceras för att slängas bort.
- Städa kemikaliesmart och använd fasta produkter. Visste du att flytande rengöringsmedel innehåller en stor mängd vatten och därför kräver konserveringsmedel för att förhindra bakterietillväxt? Det är både onödigt och dyrt att transportera vatten, och många konserveringsmedel ger upphov till allergiska symptom vid återkommande användning. Tillverka istället egna städmedel med ättika, matsoda och talltvål, det är kemikaliesmart och bra för plånboken. Tillverka endast en liten mängd enligt städbehovet.
- Plastbanta hemmet. Utsläpp från den globala plastproduktionen förväntas vara 13 procent av den globala kolbudgeten 2050. Det är även bra för den egna hälsan med mindre plast omkring oss. Plast avger mikroplaster vid slitage och innehåller tillsatser av ämnen som klassas som hormonstörande och cancerframkallande.
- Se skräp som en resurs och sortera hushållsavfallet. Återvinning av material ger mindre utsläpp än förbränning. Koldioxidutsläppet för exempelvis återvunnen aluminium är 94 % lägre jämfört med produktion av nytt aluminium, för återvunnet glas är siffran 41 % och papper samt katong 37 %. Återvunnen metall och glas kan användas flera gånger om, papper däremot ca sex gånger.
- Konsumera hållbart och undvik engångsprodukter. Tänk efter om ditt inköp är ett behov eller begär. Genom att reparera det som är trasigt, köpa begagnat och sköta om underhållet minskar du behovet för nya saker. Skriv en inköpslista då du går till butiken. Då får du med dig det du behöver, och undviker onödigt spring till butiken. Vi kan även byta och låna ägodelar.
- Använd dina pengar med eftertanke. Du utövar konsumentmakt, antingen genom att konsumera eller genom att låta bli att konsumera. Också hur man placerar sina pengar har betydelse och på samma sätt som vi har möjlighet att stödja klimatet genom våra konsumtionsval kan vi göra samma sak när vi placerar våra pengar.
- Gå, cykla och använd allmänna fortskaffningsmedel istället för personbil eller flyg.
- Minska mängden streaming. Streaming har blivit en del av vardagen och videotittandet påverkar vårt klimatavtryck. Man uppskattar att 58 procent av all datatrafik i nuläget härstammar från videostreaming. Finländare är storkonsumenter av mobildataöverföring, med 15,45 gigabyte i månaden jämfört med Tyskland där siffran är 1,77 (2017).
- Spara energi. Välj ekocertifierad el. Var klimatsmart genom att minska din energikonsumtion: lägg inte på diskmaskinen och tvättmaskinen ifall de är halvfulla, tvätta endast då hela maskinen är fylld.
- Påverka. Påverka regionalt genom att utmana din egen förening, kommunens anställda och andra beslutsfattare i regionen att arbeta fram en klimatstrategi. Det gå också bra att skriva till sin riksdagskandidat eller påverka genom att skriva en debattartikel.
Tjinuskipudding med lingon
8 portioner
2 dl grädde
1 ½ dl farinsocker
1 tsk vaniljsocker
½ tsk salt
2 ½ msk potatismjöl
5 dl mjölk
200 g lingon
Gör så här:
Koka upp grädde och farinsocker i en tjockbottnad kastrull. Låt småkoka 5-10 minuter, tills tjinuskin tjocknat en aning.
Prova tjinuskins konsistens genom att hälla några droppar i ett glas kallt vatten. När tjinuskin håller sin form och inte späds ut i vattnet är den färdig.
Smaksätt med vaniljsocker och salt.
Blanda potatismjölet jämnt i tjinuskin. Tillsätt mjölk, och koka upp tills puddingen tjocknat och knappt börjat bubbla. Låt svalna.
Häll i glas eller skålar, täck över och kyl ner helt.
Servera puddingen med lingon.
