Kvinnohjärtat
Ett sätt att få svar på en del av frågorna är att sätta på sig ”genusglasögonen” och närma sig forskningen den vägen. Karolinska Institutet i Stockholm var först i världen med att inrätta ett Centrum för genusmedicin, i januari 2001. Professor Karin Schenck-Gustafsson är chef för denna satsning på biologisk genusmedicin.
Genusmedicin innebär bl.a. att man förstår att alla normala funktioner skiljer sig mellan könen, att upplevelsen av hälsa och sjukdom är olika för kvinnor och män, och att man genom att jämföra skillnaderna kan lära sig något om orsaker och mekanismer bakom sjukdom och hälsa. En satsning på genusmedicin kan på sikt få stor betydelse för optimal vård och bättre behandling av patienter.
Några av frågorna som ställs är vilka de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män är och vad de innebär bl.a. när man ställer diagnos, skriver ut recept och bedömer psykologiska reaktionsmönster. Dessutom är könshormonernas betydelse för hur olika sjukdomar beter sig inte alls fullständigt kartlagd. Exempel på sjukdomar med olika symptom hos kvinnor och män är bl.a. kranskärlssjukdomar, reumatiska sjukdomar, osteoporos, ätstörningar, migrän och stroke.
Tidigare skedde all medicinsk forskning enbart på män, också när det gällde specifika kvinnosjukdomar. Det förde med sig att mediciner som fungerade bra för män kunde ge allvarliga biverkningar för kvinnor, vilket förutom att det kunde vara farligt, också var samhällsekonomiskt olönsamt eftersom medicinen måste dras bort. Åtta av tio läkemedel som drogs tillbaka från marknaden drogs tillbaka p.g.a. att de gav biverkningar för kvinnor eftersom de enbart var testade på män.
Bikiniview vs. Machoview
Professor Karin Schenck-Gustafsson (bilden) talade om Kvinnohälsa på Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens i Sigtuna i augusti. När man talar om kvinnohälsa brukar man tala om ”Bikinisynvinkeln”, dvs. bröst, livmoder och äggstockar, medan manshälsa brukar omfatta ”Machosynvinkeln”, dvs. prostata, testiklarna, erektil dysfunktion och hjärtinfarkt.
- Den överlägset vanligaste dödsorsaken för kvinnor är hjärt-kärlsjukdomar, säger Karin Schenk-Gustafsson. Det är 10 gånger vanligare att kvinnor dör av hjärt-kärlsjukdomar än av bröstcancer. Trots det är hjärt-kärlsjukdom fortfarande betraktad som en manssjukdom.
Kvinnohjärtat reagerar och fungerar annorlunda än det manliga hjärtat. Mannen är normen man utgår ifrån, vi har fått lära oss att symptomen för akut hjärtinfarkt beskrivs som ”tryckkänsla, brännande känsla bakom bröstbenet eller i bröstet som varar i minst 20 minuter, utstrålning till vänster eller bägge armar, symptom i käke, tänder, rygg eller mage”. Och det stämmer, för män. Män uppvisar alltså typiska symptom.
En kvinna med hjärtinfarkt har annorlunda symptom, hon är ”kortandad, andfådd, har smärta i rygg, käke, nacke, har influensaliknande besvär: illamående, kräkning, kallsvett, trötthet, svaghet, oroskänsla, aptitlöshet”. Kvinnors symtom beskrivs som icke specifika eller atypiska och negligeras lättare.
Karin Schenck-Gustafsson berättar om den första stora konferens hon var på, ordnad av American Heart Association. Konferensen skulle handla om kvinnor och hjärt-kärlsjukdomar, men rubriken blev ”Hur kan jag hjälpa min man handskas med sin hjärtsjukdom” (fritt översatt).
Könsskillnader
Listan på sjukdomar med könsskillnader är lång, och omfattar förutom de tidigare nämnda också fibromyalgi, kronisk trötthet, depression, meningiom (hjärntumör), multipel skleros, whip-lash, sköldkörtelsjukdomar, gallsten, mag-tarmsjukdomar och borrelia (fästingangrepp). Alla dessa sjukdomar vet man att ger annorlunda symptom för kvinnor än för män, och de ska i många fall också behandlas på olika sätt. Ett exempel är borrelia, där vi har fått lära oss att se upp med röda ringar runt fästingbettet. Det stämmer för män, men inte nödvändigtvis för kvinnor över 45, som kanske aldrig får någon röd ring.
- Det konstiga är att kvinnliga patienter klagar mera, de har mera sjukskrivningar och är oftare förtidspensionerade än män, kvinnor får mera biverkningar och interaktioner av mediciner, mera komplikationer och annorlunda symptom – och så lever de fortfarande längre än män, säger Karin Schenck-Gustafsson. Men skillnaderna minskar, tidigare var den förväntade livslängden för kvinnor tio år längre än för män, idag är skillnaden bara tre år.
Frågor kring kvinnohälsa är säkert lika aktuella och problematiska i Finland som i Sverige och är ett område som vi på Marthaförbundet vill fokusera mera på i framtiden. Därför planerar vi att inleda ett intensivare samarbete med 1,6 miljonerklubben och Karin Schenck-Gustafsson nästa år.
Jessica Jensen
Genusmedicin innebär bl.a. att man förstår att alla normala funktioner skiljer sig mellan könen, att upplevelsen av hälsa och sjukdom är olika för kvinnor och män, och att man genom att jämföra skillnaderna kan lära sig något om orsaker och mekanismer bakom sjukdom och hälsa. En satsning på genusmedicin kan på sikt få stor betydelse för optimal vård och bättre behandling av patienter.
Några av frågorna som ställs är vilka de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män är och vad de innebär bl.a. när man ställer diagnos, skriver ut recept och bedömer psykologiska reaktionsmönster. Dessutom är könshormonernas betydelse för hur olika sjukdomar beter sig inte alls fullständigt kartlagd. Exempel på sjukdomar med olika symptom hos kvinnor och män är bl.a. kranskärlssjukdomar, reumatiska sjukdomar, osteoporos, ätstörningar, migrän och stroke.
Tidigare skedde all medicinsk forskning enbart på män, också när det gällde specifika kvinnosjukdomar. Det förde med sig att mediciner som fungerade bra för män kunde ge allvarliga biverkningar för kvinnor, vilket förutom att det kunde vara farligt, också var samhällsekonomiskt olönsamt eftersom medicinen måste dras bort. Åtta av tio läkemedel som drogs tillbaka från marknaden drogs tillbaka p.g.a. att de gav biverkningar för kvinnor eftersom de enbart var testade på män.
Bikiniview vs. Machoview
Professor Karin Schenck-Gustafsson (bilden) talade om Kvinnohälsa på Nordens Kvinnoförbunds sommarkonferens i Sigtuna i augusti. När man talar om kvinnohälsa brukar man tala om ”Bikinisynvinkeln”, dvs. bröst, livmoder och äggstockar, medan manshälsa brukar omfatta ”Machosynvinkeln”, dvs. prostata, testiklarna, erektil dysfunktion och hjärtinfarkt.
- Den överlägset vanligaste dödsorsaken för kvinnor är hjärt-kärlsjukdomar, säger Karin Schenk-Gustafsson. Det är 10 gånger vanligare att kvinnor dör av hjärt-kärlsjukdomar än av bröstcancer. Trots det är hjärt-kärlsjukdom fortfarande betraktad som en manssjukdom.
Kvinnohjärtat reagerar och fungerar annorlunda än det manliga hjärtat. Mannen är normen man utgår ifrån, vi har fått lära oss att symptomen för akut hjärtinfarkt beskrivs som ”tryckkänsla, brännande känsla bakom bröstbenet eller i bröstet som varar i minst 20 minuter, utstrålning till vänster eller bägge armar, symptom i käke, tänder, rygg eller mage”. Och det stämmer, för män. Män uppvisar alltså typiska symptom.
En kvinna med hjärtinfarkt har annorlunda symptom, hon är ”kortandad, andfådd, har smärta i rygg, käke, nacke, har influensaliknande besvär: illamående, kräkning, kallsvett, trötthet, svaghet, oroskänsla, aptitlöshet”. Kvinnors symtom beskrivs som icke specifika eller atypiska och negligeras lättare.
Karin Schenck-Gustafsson berättar om den första stora konferens hon var på, ordnad av American Heart Association. Konferensen skulle handla om kvinnor och hjärt-kärlsjukdomar, men rubriken blev ”Hur kan jag hjälpa min man handskas med sin hjärtsjukdom” (fritt översatt).
Könsskillnader
Listan på sjukdomar med könsskillnader är lång, och omfattar förutom de tidigare nämnda också fibromyalgi, kronisk trötthet, depression, meningiom (hjärntumör), multipel skleros, whip-lash, sköldkörtelsjukdomar, gallsten, mag-tarmsjukdomar och borrelia (fästingangrepp). Alla dessa sjukdomar vet man att ger annorlunda symptom för kvinnor än för män, och de ska i många fall också behandlas på olika sätt. Ett exempel är borrelia, där vi har fått lära oss att se upp med röda ringar runt fästingbettet. Det stämmer för män, men inte nödvändigtvis för kvinnor över 45, som kanske aldrig får någon röd ring.
- Det konstiga är att kvinnliga patienter klagar mera, de har mera sjukskrivningar och är oftare förtidspensionerade än män, kvinnor får mera biverkningar och interaktioner av mediciner, mera komplikationer och annorlunda symptom – och så lever de fortfarande längre än män, säger Karin Schenck-Gustafsson. Men skillnaderna minskar, tidigare var den förväntade livslängden för kvinnor tio år längre än för män, idag är skillnaden bara tre år.
Frågor kring kvinnohälsa är säkert lika aktuella och problematiska i Finland som i Sverige och är ett område som vi på Marthaförbundet vill fokusera mera på i framtiden. Därför planerar vi att inleda ett intensivare samarbete med 1,6 miljonerklubben och Karin Schenck-Gustafsson nästa år.
Jessica Jensen
