Marie Kellgrens liv som yrkesfiskare

Numera har Marie Kellgren arbetat åtta år som yrkesfiskare och är glad både över sin restonomutbildning och sitt yrkesval. De kompletterar varandra. Som yrkesfiskare i dagsläget behöver man nämligen också förstå sig på kundrelationer, marknadsföring och entreprenörskap.

Det är mycket inom fiskeribranschen som är annorlunda i dag än när Maries förfäder började med fiske. Marie har fiskenäringen i blodet, eftersom hon är sjätte generationens yrkesfiskare. I företaget Kellgrens Laxfiskar i Pellinge i Borgå skärgård jobbar Marie, hennes pappa Viking och farfar Håkan.

De säljer sin fisk bland annat på Pellinge sommartorg. Förutom färsk fisk erbjuder de också fiskbiffar och varmrökt, kallrökt och gravad fisk.

Vilda och smarta fiskar

Många kunder köper gärna inhemsk vildfisk som gös, lax, sik och abborre men utbudet kan inte alltid möta efterfrågan. Smartfisk som gädda, mört, id och braxen är inte lika populär bland kunderna. De är ju också vildfiskar och ingen begränsad naturresurs, det är bara bra om deras antal minskar en aning. Då minskar också övergödningen.

– Så som det ser ut i dag har den här näringen inte så ljusa framtidsutsikter, säger Marie Kellgren.

Hon hänvisar till höga kostnader i samband med investeringar. Att börja från noll med att skaffa båtar och fiskhanteringsutrymmen kräver stora pengar. Den som färdigt har tillgång till det genom tidigare generationers arbete har det lättare, men måste givetvis ändå upprätthålla och förnya sin utrustning regelbundet. Fiskefångsterna har också minskat, särskilt de eftertraktade matfiskarna.

– Visst finns det fisk i havet, men vad det är för sort är en annan sak, säger Marie.

Krympande fångster

För att få lönsamhet i verksamheten behövs stora volymer och särskilt laxfångstens volym tycks krympa oroväckande.

– Eftersom laxfångsten har varit så liten, har vi köpt in forell som vi sedan sålt vidare. Vi kan ju inte sälja det som inte finns, säger Marie.

Hennes uppfattning är att boven i dramat är sälen och i viss mån också skarven.

– Sälstammen är också så stor att det inte går att göra något åt det längre, säger Marie uppgivet.

Familjen Kellgren har nästan helt upphört att fiska med nät eftersom sälen förstör dem. I stället använder de olika ryssjor. De har också provat en dyrbar sälskrämma som är en manick med ett ljud som sälar ogillar. Sälskrämman drivs av el eller batterier, vilket kan vara krävande eftersom fiskevattnen ligger långt ute i havsbandet. Problemet är att varje enskild ryssja borde ha en egen sälskrämma, eftersom ljudet inte når så långt.

Fisk enligt säsong

Sommartid säljer Marie och hennes familj fisken direkt till sina kunder utan mellanhänder. Vintertid säljs fisken också till partihandeln. Fiskarna fångas enligt säsong.

– Många konsumenter förstår inte att laxsäsongen är otroligt kort. Färsk inhemsk vildlax får man bäst från maj ungefär fram till midsommar. Om du köper inhemsk lax till julen har den nog varit en sväng via frysen, säger Marie.

Förutom lax fångas alla de vanliga matfiskarna som gös, sik, abborre, gädda och lake men också id och mört i den mån de går åt.

– Mört och sutare går mest på export till Estland, där de bättre förstår sig på hur man kan tillreda dem.

Mörten och sutaren hör till de fiskar många kallar skräpfisk, men som egentligen är smartfisk: billig, närproducerad och miljövänlig föda som avlägsnar fosfor och kväve ur vattnet.

– Finländarna är lite lata och vill helst ha färdiga filéer, säger Marie Kellgren.

Att exportera smartfisken till Estland kräver stora volymer eftersom transportkostnaderna blir så höga.

– Vi har tidigare sysslat en del med reduceringsfiske. Problemet är att det vid avhämtning behövs ett långtradarlass och så mycket lyckas vi inte ensamma fånga, säger Marie.
Däremot har Marie Kellgren till sin glädje noterat att särskilt rökt braxen har ökat i popularitet.

Väder och vind styr jobbet

En yrkesfiskare lever med naturen och vädret. Det är i sista hand vädret som styr om fiskaren kan åka ut eller inte. Också klimatförändringen syns i fiskarens vardag.

– Det blåser mer. Ofta är det hård vind och vädret växlar snabbt. Vädret är också svårare att förutspå och inte heller väderleksrapporterna kan ge en tillförlitlig prognos mer än en dag i förväg.

De flera hundra meter långa ryssjorna är svåra att lägga ut och det krävs nästan vind-
stilla väder. Ibland betyder det att arbetsdagen börjar klockan 4 på efternatten.
Klimatförändringen har också gjort vattnet varmare. Laxfiskarna hör till de fiskar som inte klarar sig i varma vatten, och vissa fiskar har flyttat längre ut där vattnet är kallare.

För yrkesfiskare är särskilt laxfisket väldigt reglerat och det finns noggranna bestämmelser över fiskekvoterna. Därför är Marie Kellgren inte heller orolig över att yrkesfiskarna fångar för stora mängder fisk för att situationen ska vara hållbar.

– Vi hoppas det finns fisk också i framtiden, men det är inte i yrkesfiskarnas händer. Det är myndigheterna och klimatet som bestämmer, säger Marie.

Hållbar livsstil

Hon berättar att byråkratin och regelverket kring yrkesfisket av lax är omfattande:

– En halv timme innan vi kommer i land måste vi meddela en övervakningsenhet. Varje lax vi fångar ska förses med en plastbricka. Vi måste också meddela hur många laxar vi fångat och vad de väger. Jag tror det finns fler övervakare än det finns yrkesfiskare, suckar Marie Kellgren.

En annan sak som oroar Marie med tanke på fiskerinäringens framtid är de jättelika vindkraftsparkerna som planeras ute till havs, särskilt i Bottniska viken.

– Vi vet inte alls hur det påverkar fiskarnas förutsättningar. Kommer det att uppstå vibrationer och kommer fiskarna att hitta till sina lekområden? Ingen verkar ha en helhetsbild av konsekvenserna, säger Marie.

För sin egen del framhäver Marie Kellgren att en hållbar livsstil är en förutsättning för någon som lever av fiske. För henne är det en självklarhet att man gör ett så litet avtryck som möjligt på natur och miljö.

Text: Maria Wasström

Foto: Karl Vilhjálmsson