Marika Danielsson: När du vet hur du reagerar kan du bättre hantera ditt beteende i kris

Man kan börja med att reflektera över vad som klassas som en kris. En kris i detta sammanhang kan vara vilken avvikelse som helst från vardagen, såsom strömavbrott, sjukdom eller andra mindre eller större störningar i livet.

Men behöver man verkligen vara förberedd på potentiella kriser? Eller finns risken att man orsakar onödig oro?

– När man lär sig något blir man mer självständig. Det skapar en trygghet att veta hur man ska agera i olika situationer, säger Marika Danielsson, utvecklare och sakkunnig i beredskapsfrågor på Marthaförbundet.

På flera fronter

Vid det här laget har många säkert stiftat bekantskap med myndigheternas rekommendationer om 72 timmar, som innebär att var och en av oss bör ha en beredskap för att klara sig i tre dygn vid olika oväntade kriser. För detta krävs mat, vatten, läkemedel hemma samt kunskap om grunderna i beredskap.

Förutom de praktiska förberedelserna är det också viktigt att kunna hantera oväntade händelser och potentiella kriser på ett mentalt plan. Även mental motståndskraft är avgörande i sådana situationer.

Danielsson belyser begreppet resiliens, som innebär förmågan att långsiktigt hantera förändringar och fortsätta utvecklas. Resiliens kan finnas hos organisationer såväl som hos individer.

– Ibland tror folk felaktigt att det handlar om att bara uthärda, men så är inte fallet. Det handlar om att ha förmågan att hantera en kris och dessutom komma stärkt tillbaka med ny kunskap. Resiliens utgör en viktig del av god beredskap.

– Covid-pandemin har bidragit till bättre utveckling av vår förmåga att hantera kriser, men det finns fortfarande områden vi kan förbättra, påpekar Danielsson.

Punkt för punkt

Hur hanterar man då en kris? Å ena sidan gäller det att möta situationen rent praktiskt, kanske just med hjälp av rekommendationerna i 72 timmar. Å andra sidan gäller det att hantera krisen också på det mentala planet. Att börja med att hålla huvudet kallt brukar hjälpa. Tänk på hur du reagerar i olika situationer.

– Det är avgörande att först lära känna sig själv. Varför agerar man på ett visst sätt i en kris? Fråga dig själv vad som skulle vara till hjälp för dig att klara en kris, uppmanar Danielsson.

När du vet hur du reagerar blir det lättare att hantera ditt beteende i nödsituationer. Danielsson betonar särskilt vikten av att bygga upp sin beredskap under lugna perioder. När krisen väl är där är det för sent, då reagerar man instinktivt.

– Också räddningstjänsten genomför övningar i förväg för att vara förberedd när en verklig situation inträffar, förklarar Danielsson.

Förebygg oro och ångest

Hon understryker dock att syftet inte är att skapa onödig oro inför möjliga kriser. Tvärtom arbetar Marthaförbundet för att normalisera krisberedskap genom vardagsberedskap som hjälper människor att hantera olika situationer.

– Oron och ångesten tenderar att öka om du saknar beredskap. En grundläggande beredskap kan också motverka känslan av hjälplöshet, förklarar Danielsson.

Det går självklart inte att förutse exakt vilka kriser som plötsligt kan dyka upp. När krisen väl är ett faktum är den nästan alltid annorlunda än man förväntat sig och lösningarna kanske inte motsvarar de förberedda åtgärderna. Men det gäller ändå att försöka hålla fast vid rutiner och tänka klart så långt det är möjligt.

I en kris är det viktigt att vara snäll mot sig själv.

– Se till att äta, sova och upprätthålla dina rutiner. Det bästa är att vara omgiven av människor som uppskattar en och där man kan diskutera svåra ämnen, råder Danielsson.

Om krisen är överväldigande och får marken att gunga under fötterna är det bra att försöka fokusera på de mest väsentliga sakerna. Det kan vara svårt att ta till sig all information och hantera allt man önskar, men genom att fokusera på det viktigaste kan man nå långt. Tänk även på om det finns någon i din närhet som behöver en extra handräckning. Ju bättre förberedd du är, desto större chans har du att hjälpa andra.

– Genom att ha en beredskapsplan kan man agera i stället för att bli passiviserad av situationen, säger Danielsson.

Ett avbrott i vattenförsörjningen kan vara nog så besvärligt, men om man har några liter vatten i sitt reservförråd klarar man sig förmodligen hyfsat bra, åtminstone under en kortare period utan vatten. Om alla familjemedlemmar vet var batterierna och ficklamporna finns minskar det oro. Det skapar en trygghet att veta att även barnen har en grundläggande beredskap. Dessutom kan du använda din energi till att hjälpa dem som verkligen behöver hjälp.

Mera information om förebyggande krisberedskap hittar du på webbplatsen 72tuntia.fi/sv.

Var kritisk

Situationen i Ukraina och Mellanöstern, tillsammans med den allmänna osäkerheten i världen, har skapat en grogrund för falska nyheter och bedrägerier. Det oavbrutna flödet av negativa nyheter skapar en atmosfär av osäkerhet. Om nyheterna gör dig orolig är det kanske klokt att ibland stänga av nyhetsflödet.

Danielsson hoppas att vi alla kan upprätthålla en viss grad av kritiskt tänkande även i dessa tider. Hon är orolig över att såväl äldre som yngre ibland verkar sakna tillräcklig kunskap för att sålla fakta från falsk information. Många nöjer sig med att läsa rubriker och formar sin åsikt utgående från dem. Alltför sällan söker man information från originalkällan för att få en helt korrekt bild av situationen, som oftast ändå inte är lika svartvit som man kunde tro.

– Tänk noga igenom vad du delar på sociala medier. I stället för att ständigt skrolla igenom flödet kan du fundera över var du kan erbjuda en hjälpande hand.

Hon påpekar även att vi i Finland lyckligtvis fortfarande kan känna oss trygga vad gäller tilliten till myndigheter och etablerade nyhetskanaler.

Ett råd till alla som trots allt lider av oro för eventuella kriser är att ta sig tid att prata med någon om sin oro. Det finns också stödlinjer att ringa om oron blir för stark.

– Det är också viktigt att ta hand om sin hälsa. Motion och fysisk aktivitet kan lindra ångest.

För dem som är intresserade erbjuds ett brett utbud av beredskapskurser inom olika organisationer, där man bland annat kan lära sig att skapa en personlig beredskapsplan.