Marthaförbundet vill främja den offentliga måltiden
På lång sikt vinner vi inte ekonomiskt på att centralisera tillredningen av den offentliga måltiden. I Sverige har man på många orter åter börjat bygga tillbaka de kök som på 90-talet revs ner och centraliserades. Där har man insett att kvalitetsmässigt god mat stöder barnens utveckling och deras livskvalitet.
Centralisering av kök i kommuner och städer leder till att kvaliteten på maten försämras eftersom näringsvärdena sjunker vid transport, uppvärmning och varmhållning. Centraliseringen påverkar också arbetsglädjen hos personalen då man skär ner i personalresurser och satsar på billigare, färdiga produkter eller halvfabrikat. I en rekommendation för skolbespisningen utgiven av Statens näringsdelegation år 2008 framgår det att man bör begränsa användningen av halv- och helfabrikat.
Den varma måltiden i dagvård, skola och åldringshem utgör en stor och viktig del av vården och undervisningen. Det kan för vissa vara den enda tillredda måltiden under dagen.
I och med centraliseringen försvinner det sociala samspelet mellan tillredare och mottagare, och därmed även yrkesstoltheten och den goda känslan för maten. Avståndet mellan den som lagar och äter maten ökar, vilket leder till att kommunikation brister och det blir svårt att anpassa maten efter individen.
Satsa på närproducerade grönsaker!
Avståndet leder även till mycket svinn av mat vid centralisering, även maträtter som tar slut ger onödiga kostnader för extra transporter. Inköpen av råvaror görs i så stor skala att det är svårt att beakta både lokal- och närproducerad mat.
Enligt myndigheterna bör halva tallriken vara fylld med grönsaker och rotfrukter (Finska näringsrekommendationer – kost och motion i balans, Statens näringsdelegation, 2005). Hur kan man uppfylla detta i och med att man centraliserar matlagningen? Grönsaker är känsliga livsmedel och bör tillredas direkt och nära matkunden för att vara fräsch och så näringsrik som möjligt. Dessutom borde grönsaksutbudet åldersanpassas: Åldringar bör äta mera kokta grönsaker, småbarn i stavar som de lockas att plocka åt sig av och rivet i olika lockande grupperingar medan ungdomar kanske hellre vill ha sina grönsaker kryddade.
Det är ett kortsiktigt arbete att spara in på nedläggning av små kök. När kvaliteten försämras äter barnen mindre, och deras ork och inlärningsförmåga sjunker. Det är en ansträngning, stundom omöjlig uppgift för lärare och annan personal att fostra och undervisa barn och unga som inte fått i sig näringsriktig mat.
Marthaförbundet kan erbjuda personal och andra intresserade recept och idéer för att främja kvalitativ skolmat. Vi arbetar för att införa grönsaksbufféer i skolmåltiden, anpassade efter åldersgrupperna. Vi arbetar även för närproducerad och nära tillredd mat. Vi uppmanar politiker att våga satsa och behålla mindre enheter med kunnig personal inom detta viktiga samhällsarbete.
Christel Raunio, verksamhetsledare
Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Harriet Strandvik, hushållsrådgivare
Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Centralisering av kök i kommuner och städer leder till att kvaliteten på maten försämras eftersom näringsvärdena sjunker vid transport, uppvärmning och varmhållning. Centraliseringen påverkar också arbetsglädjen hos personalen då man skär ner i personalresurser och satsar på billigare, färdiga produkter eller halvfabrikat. I en rekommendation för skolbespisningen utgiven av Statens näringsdelegation år 2008 framgår det att man bör begränsa användningen av halv- och helfabrikat.
Den varma måltiden i dagvård, skola och åldringshem utgör en stor och viktig del av vården och undervisningen. Det kan för vissa vara den enda tillredda måltiden under dagen.
I och med centraliseringen försvinner det sociala samspelet mellan tillredare och mottagare, och därmed även yrkesstoltheten och den goda känslan för maten. Avståndet mellan den som lagar och äter maten ökar, vilket leder till att kommunikation brister och det blir svårt att anpassa maten efter individen.
Satsa på närproducerade grönsaker!
Avståndet leder även till mycket svinn av mat vid centralisering, även maträtter som tar slut ger onödiga kostnader för extra transporter. Inköpen av råvaror görs i så stor skala att det är svårt att beakta både lokal- och närproducerad mat.
Enligt myndigheterna bör halva tallriken vara fylld med grönsaker och rotfrukter (Finska näringsrekommendationer – kost och motion i balans, Statens näringsdelegation, 2005). Hur kan man uppfylla detta i och med att man centraliserar matlagningen? Grönsaker är känsliga livsmedel och bör tillredas direkt och nära matkunden för att vara fräsch och så näringsrik som möjligt. Dessutom borde grönsaksutbudet åldersanpassas: Åldringar bör äta mera kokta grönsaker, småbarn i stavar som de lockas att plocka åt sig av och rivet i olika lockande grupperingar medan ungdomar kanske hellre vill ha sina grönsaker kryddade.
Det är ett kortsiktigt arbete att spara in på nedläggning av små kök. När kvaliteten försämras äter barnen mindre, och deras ork och inlärningsförmåga sjunker. Det är en ansträngning, stundom omöjlig uppgift för lärare och annan personal att fostra och undervisa barn och unga som inte fått i sig näringsriktig mat.
Marthaförbundet kan erbjuda personal och andra intresserade recept och idéer för att främja kvalitativ skolmat. Vi arbetar för att införa grönsaksbufféer i skolmåltiden, anpassade efter åldersgrupperna. Vi arbetar även för närproducerad och nära tillredd mat. Vi uppmanar politiker att våga satsa och behålla mindre enheter med kunnig personal inom detta viktiga samhällsarbete.
Christel Raunio, verksamhetsledare
Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Harriet Strandvik, hushållsrådgivare
Finlands svenska Marthaförbund r.f.
