Marthakolumnen: Med facit på hand
"Det är de små vardagliga handlingarna som är riktgivande för samhället i stort. Att påverka och driva den dagliga verksamheten i en mer hållbar riktning, att säkerställa balansen och ändamålsenligheten, det är där som Martha har sin mission och vision", skriver Anna Ehrnrooth i sin kolumn i tidskriften Martha 2/20.
När jag för 32 år sedan blev vald till Marthaförbundets ordförande såg världen verkligen annorlunda ut än den gör i dag. Ändå är många frågor som var aktuella i slutet av 80-talet fortfarande viktiga och intressanta. Tänk globalt, men handla lokalt, är en slogan som har följt mig under hela min tid som martha.
Vi lever i en värld som är gränslös och som påverkar oss i stort. Likväl är det våra dagliga gärningar och göromål som har störst inverkan på livet runt omkring oss. Och det är de små vardagliga handlingarna som är riktgivande för samhället i stort. Att påverka och driva den dagliga verksamheten i en mer hållbar riktning, att säkerställa balansen och ändamålsenligheten, det är där som Martha har sin mission och vision.
Konkret verksamhetsidé
I årtionden har många ställt sig frågan om vart vi är på, vad som är viktigt och hur vägen ser ut i framtiden, och framför allt, vad vill medlemmarna? Genom en konkret verksamhetsidé kan varje medlem känna sig välkommen och betydelsefull.
I dag är det aktiva medlemskapet annorlunda, man engagerar sig i en uppgift eller i ett projekt som man upplever som angeläget för en själv. När uppgiften och dess målsättning har uppfyllts, svalnar engagemanget för det gemensamma arbetet. Därför blir det ofta svårt för en organisation att kontinuerligt hålla medlemmarna aktivt intresserade för det gemensamma och allmänna. Att vara tillsammans är ett mål i sig, bland annat därför blir satsningen på det gemensamma och trivsamma allt viktigare. En satsning på frivilliga ledare är av största vikt.
Varje år, på årsmötet, besluter man om temat för följande år. Temat anger vägen, den önskade riktningen och det synliga resultatet. Det betyder att det finns en vision och en idé om hur verksamheten kan och bör omformas, så att den alltjämt är relevant och väsentlig. Temat bör också uppmuntra till handlingar och svara på frågan ”Vad kan vi göra tillsammans?” och ”Vad kan jag göra?”. Under årtionden har Martha varit en rörelse att räkna med, vilket har framkommit under såväl kristider som andra tider.
Dialogen mellan medlemskåren och centralförbundet är oerhört betydelsefull. Ett exempel på en lyckad dialog var den stora Marthakvällen i fjol, som samlade marthor och Martat till en gemensam afton. Projektbetonade satsningar som engagerar hela medlemskåren är säkert något som man mera kunde gå in för även framöver.
Daglig rutin
Lika grundläggande är det fortfarande att engagera medlemmarna i teman som ger innehåll för de kommande åren. Ett angeläget tema som ständigt finns med i marthaverksamheten är konsumtionsfrågan. Konsumtionens inverkan på miljön är ett lika aktuellt tema i dag som tidigare, en fråga som Marthaförbundet har arbetat med under hela sin 120-åriga existens. Under jubileumsåret 1989 hette temat ”Konsumera rätt”. Då tog marthorna initiativ till att uppvakta miljöministern om hanteringen av sorterat hushållsavfall. I dag, 30 år senare, är avfallssortering en helt naturlig daglig rutin.
Det digitala ger oss alldeles nya möjligheter att påverka, förbundet finns numera på alla digitala arenor. Medlemmarnas roll är av stor betydelse även här, att sprida det önskade budskapet i sociala medier ger en oerhörd effekt.
Att se in i framtiden är nästan omöjligt, det som i dag är aktuellt kan ha förlorat sin betydelse inom en nära framtid. Med facit på hand, ett långt levt liv ger ändå den underbara känslan av att mycket av det som har planerats och verkställts har varit betydelsefullt och angeläget, både på ett personligt plan och för hela samhället.
Text Anna Ehrnrooth
Skribenten Anna Ehrnrooth är pensionär och frivilligarbetare, mormor och farmor till åtta barnbarn samt aktiv medlem i Bobäck Marthakrets. Hon var ordförande för Marthaförbundet under åren 1988–1997 och utsågs till hedersordförande vid förbundets årsmöte 1997.