22.01.2020

Marthas inspirationspaket: Tack för maten!

Att utforska mat med alla sinnen har visat sig väcka intresset för nya livsmedel hos barn. Samtidigt ger det mod att våga pröva på nya smaker. Inom Marthaförbundets projekt Tack för maten! användes den så kallade saperemetoden som ett verktyg för att öka barnens konsumtion av vegetabilier men också för att dela kunskap och matglädje med barnen.

Saperemetoden är en utmärkt teknik när det gäller att analysera mat och livsmedel. Med metoden utökas även ordförrådet när man diskuterar konsistens, struktur och doft innan man kommer in på smaken. Vi har utarbetat en ram som kan användas för exempelvis äppel- eller brödprovning.

Om inspirationsmaterialet

Detta inspirationsmaterial kan användas som en steg-för-steg-guide då ni inom föreningen eller kretsen vill utforska och analysera livsmedel med alla sinnen. Börja med att välja den livsmedelsgrupp som ni vill analysera, till exempel:

Äpple
Ost
Bär
Rotfrukt
Choklad
Olika kålsorter
Tomat
Surdegsbröd

Välj sedan ut två till fem olika sorter av exempelvis äpple för själva provsmakningen. Tillsammans får ni analysera era sinnesintryck och jämföra de olika sorterna sinsemellan.

Som stöd har ni en steg-för-steg-guide med frågor. Ni kan välja att skriva ned de ord som framkommer om de olika sorterna under provningen, eller att diskutera fritt.

Så här använder ni inspirationsmaterialet

Tanken är att ni genom att smaka på olika livsmedel ska analysera dem med hjälp av ett sinne i taget. Efter provsmakningen kan ni jämföra de olika sorterna sinsemellan. Gör därför gärna anteckningar medan ni provsmakar, då har ni lättare att senare jämföra resultaten med varandra.

Förbered:

Införskaffa och skär gärna redan på förhand upp alla livsmedel i mindre bitar. Sätt i skålar, så att det finns minst tre bitar av varje sort för varje deltagare.
Om ni exempelvis använder äpplen eller rotfrukter, kan ni spara en hel frukt eller rotfrukt av var sort till synövningen.
Alla deltagare behöver en tallrik och ett glas.
Duka gärna fram en vattenkanna, så att deltagarna kan skölja munnen mellan smakproven.
Då ni analyserar hur livsmedlet låter, är det en fördel om ni kan använda hörselskydd, uppmana därför gärna deltagarna att ta med sig hörselskydd hemifrån.

Steg-för-steg-guide

1. Synsinnet

Studera livsmedlet ur olika synvinklar. Om det ser annorlunda ut inuti, skär det mitt itu och fundera på hur färgen, formen och konsistensen skiljer sig.

– Vilka färger ser ni?

– Vilka olika former hittar ni på livsmedlet?

– Kolla konsistensen: Är livsmedlet fast, flytande, hårt, mjukt etcetera?

Jämförelse: Hur skiljer sig sorterna i färg, form och konsistens? Vilken sort ser läckrast ut och

varför?

2. Luktsinnet

Lukta på ett livsmedel i taget. Dra in luft för en intensivare doft.

– Med vilka ord kan du beskriva doften?

– Får doften dig att tänka på något annat? Till exempel en blomma, ett bakverk, ett minne

från barndomen etcetera.

Jämförelse: Vilken sort doftar starkast? Vilken sort doftar svagast? Vilken sort har den behagligaste doften?

3. Känselsinnet

Känn på livsmedlet i handen. Detta kan inte göras med till exempel choklad, den smälter.

– Vilken temperatur har livsmedlet?

– Hur känns konsistensen och ytan?

Tugga och känn på livsmedlet i munnen.

– Hur känns konsistensen i munnen?

– Ändras konsistensen i munnen efter ett tag? Hur då?

Jämförelse: Vilken sort var behagligast att känna på? Vilken sort var hårdast/mjukast i munnen? Vilken sort blev din favorit när det gäller konsistensen?

4. Hörselsinnet

Lyssna på livsmedlet i munnen. Testa gärna med hörselskydd eller håll för öronen.

– Hur låter det?

– Påminner ljudet om något annat ljud? Till exempel om ett ljud i naturen eller något djur

som låter på samma sätt.

Jämförelse: Vilken sort hade det svagaste och starkaste ljudet? Vilken hade enligt dig det mest tilltalande ljudet?

5. Smaksinnet

Fokusera nu på smakerna och de aromer ni känner i munnen då ni äter.

– Vilka grundsmaker känner du? Sött, salt, beskt, surt eller umami?

– Känner du aromer? Till exempel blommigt, kryddigt, citrus, tall etcetera.

– Påverkar känselsinnet smaken? Till exempel strävhet, hetta, krämighet och så vidare.

Jämförelse: Vilken hade starkast syra, sötma, beska, sälta eller smak av umami? Vilken sort

upplever du att hade den behagligaste smaken? Vilken sort blev din favorit när du beaktar alla sinnen?

Här finns poddar och videoklipp med anknytning till saperemetoden:

Poddar

Låt barnen smaka: https://soundcloud.com/marthaforbundet/lat-barnen-smaka
Små barn, mat & matvanor: https://soundcloud.com/marthaforbundet/sma-barn-mat-matvanor

Videoklipp

Synsinnet: https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=t_2u8SuFmgs
Luktsinnet: https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=AeH8lK3wqvI
Känselsinnet: https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=gDtAjP3X5wA
Hörselsinnet: https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=auav11lRKHU
Smaksinnet: https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=p2YV9soEUQA
Lek med saperemetoden: https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=KXkCPLHBT3I

Tillsammans i matvardagen

Att samlas kring mat är ett bra sätt att umgås tillsammans, att koppla av och få ett avbrott i vardagen. Måltiden är viktig särskilt för barnen eftersom det skapar trygghet i vardagen då barnen vet att åtminstone då så får de umgås med familjen. Att laga maten tillsammans bidrar också oftast med att alla uppskattar maten och att lära sig nya metoder och att använda olika råvaror.

När det gäller vardagsmaten så har menyn en tendens att bli lite ensidig ibland och det blir ofta samma rätter som byts av varandra. Därför är det bra att emellanåt testa på lite nya recept för att få variation. Särskilt för barn kan det ta tid att vänja sig vid nya maträtter och smaker så ge inte upp direkt ifall det inte är någon hit första gången utan servera maträtten flera gånger istället.

Vi finländare äter överlag för lite vegetabilier som innehåller mycket vitaminer, mineraler och fibrer som vår kropp behöver för att må bra. Det kan vara bra att reflektera över sitt eget och sin familjs intag av vegetablier. Får du i dig fem nävar varje dag? Här följer några tips:

Ät grönsaker, bär eller frukt vid varje måltid.
Servera grönsaker som förrätt i väntan på maten.
Servera grönsaker i bitar. Barn tycker om att veta vad de äter och då ni serverar större bitar äter ni mera grönt.
Laga vegetarisk mat eller tillsätt grönsaker i maträtter. Riven selleri, morot och palsternacka passar till exempel i köttfärssåsen.

Följ gärna Finlands säsong och använd exempelvis mera rotfrukter och kål på vintern som går att få inhemska så gott som året om. Här under finns inspiration till vardagsmaten. Samla medlemmar och testa på recepten tillsammans eller ordna matlagning för familjer. Samtliga recept har en illustrerad version som kan användas tillsammans med barn för att underlätta matlagningen. Bekanta er också med videoklipp från recepten i kokboken Tack för maten!

Menyförslag

Grönsaksbolognese med pasta & parmesan
Havtornskräm med grädde
Fiskfärsbiffar med potatismos
Coleslaw
Blåbärssoppa
Morots- och linssoppa
Lingonpaj
Vaniljsås
Fisksoppa
Limpor
Scones toppade med ost och oregano
Vintersmoothie

Videoklipp

Gulasch:
https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=kEmMD76qoM4

Miniomeletter:
https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=qCnMT6AUL5c

Pumpasoppa:
https://www.youtube-nocookie.com/watch?v=-K92yV9RvBo

Marthapodden

Flertalet forskningsresultat påvisar att det främjar hälsan att äta tillsammans, hela familjen. I Finland är vi tyvärr sämst på att äta tillsammans av alla OECD-länder. Lyssna på podden Vikten av att äta tillsammans

Ordna en fest

Ordna fest tillsammans med barnen. Lär barnen hur man dukar, dekorera och lagar mat. Ni får inte bara njuta av festen, utan också uppleva glädjen att göra tillsammans. Nedan följer menyförslag till brunch, 3-rätters middag, buffé och fredagsmys.