Matilda Hassel: "Jag är ett praktexempel på hur man inte ska göra när man flyttar hemifrån"
Marthaförbundets ekonomirådgivare Matilda Hassel blickar tillbaka på hur det var att flytta hemifrån. Vad skulle hon göra annorlunda idag?
För mig är augusti den månanden där allt kan hända. Skola och jobb börjar efter sommarens värme, och man känner hur luften i naturen ändras för att förbereda den kommande hösten. Augusti är också månaden då många unga flyttar hemifrån. Den förändringen är bland de största i livet.
Att flytta hemifrån medför många förändringar. Det är mycket att tänka på inför vilken flytt som helst, men den första gången man sover ensam i sin alldeles egen lägenhet är speciell. Det är nu man har all frihet i världen, samtidigt som man ska sätta upp sina egna vardagsrutiner och balanserna det man själv vill ha och tycker om, med det man lärt sig från sitt barndomshem.
Jag flyttade inte hemifrån i augusti, utan i maj. Jag sökte ett sommarjobb direkt efter min 18 -årsdag på en annan ort. Jag kände mid klar med staden jag vuxit upp i och ville ha nya vindar och möjligheter. Jag fick napp på en butik i Vasa och några dagar efter min 18-årsdag slängde jag ner alla mina kläder och några kära ägodelar i ett par Ikea-kassar, kramade om mina föräldrar och körde i väg. Jag ser min själv som ett praktexempel på hur man inte ska göra när man flyttar hemifrån. Jag sökte inte efter min egen balans, och det tog mig många år innan jag hittade rytmen i vardagen som jag idag vill leva i.
Jag ska ge er några exempel.
En av de första sakerna jag gjorde som nyinflyttad Vasabo var att handla mat. Jag tänkte, mycket martha-aktigt redan då, att jag skulle fylla frysen med diverse rabatterade varor så jag har mat hemma när jag behöver det. Spenatplättar, leverlåda, potatis, rödbetssallad och skinka till morgonsmörgåsen var sådant som kom med hem. Väl hemma stod jag och såg på kassarna och tänkte för mig själv: men jag tycker väl egentligen inte om spenatplättar? Varför har jag köpt massor med potatis? Idag, åtta år senare, har jag ännu inte ätit spenatplättarna eller rödbetssalladen, och inte satt skinka på morgonsmörgåsen. Men det kunde jag inte veta då, när jag stod i köket i ettan jag bodde i.
Jag tänkte att svart-vit inredning ser bäst ut och införskaffade en svart soffa och mörka gardiner för att bryta av de vita väggarna. När jag skriver detta ryser jag till en aning när jag minns hur min lägenhet såg ut, för jag känner inte igen personen som bodde där. Och till hösten, när studierna började och studiestödet ramlade in hade jag ingen koll på hur länge pengarna skulle räcka. Eller vad en inkomstgräns eller budget är.
Jag hade ingen koll på vad jag egentligen tyckte, för allt som jag visste om var hur mina föräldrar gjort i mitt barndomshem, och ju längre tiden gick desto mer insåg jag hur vilsen jag var i det vuxna, självständiga livet. Vissa saker kopierade jag rakt av hur mamma gjort, andra saker sökte jag den yttersta motsatsen till. Mat, möbler och inredning går att ändra på efter hand, de var inte mitt största problem. Det jag idag önskar att jag visste då - och som jag ofta lyfter upp i alla mina föreläsningar åt unga - är vikten av att hitta sina egna preferenser, rutiner och framför allt egna värderingar.
Vi lär oss alla efter hand, så även jag. Mina misstag är alla idag praktiska exempel som jag ofta tar upp i mina föreläsningar om att flytta hemifrån. Jag talar idag med unga om hur man budgeterar, vad en garantihyra är, hur pengarna prioriteras rätt och vilka rättigheter och skyldigheter man har som hyresgäst. Jag talar ofta om hur vi ska hantera pengar i vardagen, hur planen framåt är den viktigaste och hur vi sover bättre om natten med ett sparkonto att falla tillbaka på när studiestödet inte räcker till. Men jag säger också alltid att det viktigaste man kan göra som ung är att försöka hitta sin egen väg, oberoende hur den ser ut.
Min väg hemifrån kanske inte är att föredra, men med min erfarenhet vill jag säga detta till dig som vet att du snart ska flytta hemifrån: kom ihåg att föräldrarna inte alltid vet bäst. De kan tala med erfarenhet och kärlek, och den är viktig att lyssna till, men det är du själv som ska bo, trivas och må bra i din lägenhet, din ekonomi och framför allt i din vardag. Det är endast du själv som kan avgöra vad som är rätt och fel för dig.
Potatis äter jag ännu idag. Men att koka potatis som en del av en vardagsmåltid faller mig ännu inte in. Balansen mellan att hitta det som är bra från barndomshemmet och det man själv vill utforska och implementera är inte alltid helt lätt. Med tiden kommer självkänslan att öka, och med den även lugnet i vardagen. Men denna process kan ingen annan än de unga själva genomgå.
En del av er unga kanske redan vet precis hur ni vill ha det, men lova ändå att alltid utforska mera, tryck på era egna gränser och låt er inspireras. Er bästa tid börjar nu!
