Med förkärlek för vackra byggnader

– Arkitektur är väldigt intressant, ämnet berättar så mycket om samhället, historien och vilka värderingar som funnits vid olika tidpunkter. Inget hus har byggts bara av en slump, i varje hus finns det en historia inritad, säger Mia Åkerfelt.

Intresset för Hilda Hongell föddes när Mia Åkerfelt sommarjobbade i Mariehamn under studietiden. På kvällarna gick hon tillsammans med en arkitekturintresserad vän omkring i staden och tittade på byggnader. Då väcktes intresset för Hongells byggnader, som också blev ämnet för hennes pro gradu-avhandling. När det var dags att välja ämne för doktorsavhandlingen, behövde Mia Åkerfelt inte fundera länge.

– Hilda Hongell var den första kvinnliga byggmästaren med en självständig karriär i Finland. En föregångare, helt enkelt.

Hongells familj var första generationens mariehamnare och Hilda föddes år 1867.

– Hon hade tur som föddes i en tid och en stad där det fanns möjligheter som öppnades för henne, säger Åkerfelt.

Förmånliga trähus

På den tiden var Mariehamn en fri marknad. Tsaren ville skapa ett idealsamhälle, en mönsterstad, och arkitekten G. Th. Chiewitz, som ritade stadsplanen, hade stora visioner om en stad med flervåningshus i sten.

– Men det blev inget av det, för stadsborna protesterade, berättar Åkerfelt.

Invånarna i Mariehamn drev i stället utvecklingen åt ett annat håll. De ville bygga förmånliga trähus, vilket blev starten för Hilda Hongells karriär.

Hildas pappa gjorde upp ritningar för de invånare som ville bygga hus i Mariehamn. Ritningarna skulle sedan visas upp för guvernörsämbetet i Åbo, innan man fick grönt ljus.

– Vid den här tiden var Hilda i 10-årsåldern. Faktum är att man kunnat hitta hennes handstil på flera av pappans ritningar, säger Åkerfelt.

Hilda brukade färglägga delar av ritningarna och med tiden fick hon mer ansvar. Allt eftersom pappan blev äldre, blev det svårare för honom att rita och arbeta. Hilda tog över mer och mer.

– Hon hade ett stort stöd hemifrån och uppmuntrades att göra karriär. Utan det stödet hade det varit betydligt svårare för henne som kvinna att bli så framgångsrik som hon blev, berättar Åkerfelt.

År 1891 tog hon, som första kvinna i Finland, examen som byggmästare vid Industriskolan i Helsingfors. Innan studierna arbetade hon som organist och lärarinna i folkskolan på hemorten.

Första ritningen

Pappan avled år 1888. Den första kända ritningen med Hildas signatur är gjord året efter, år 1889.

Samma år öppnades också badinrättningen i Mariehamn, vilket ytterligare bidrog till Hilda Hongells framgång.

– Man sneglade bland annat mot Hangö och ville skapa något liknande som fanns där. Nu började turister i mängder anlända till Mariehamn, säger Åkerfelt.

Under den här tiden skedde en stor strukturförändring i Mariehamn. Både invånarantalet och byggnaderna fördubblades de följande tio åren.

– Turisterna hade stora förväntningar, de ville ha balkong på sina sommarbostäder, känna doften av frisk luft, barrträd och hav, berättar Åkerfelt.

Det var nu som Hilda Hongell fattade pennan och ritade ett hus med balkong, för första gången.

– Hilda blev en slags medlare mellan stadsbornas förväntningar på sina nya hus och turisternas förväntningar på badorten. Troligen skulle det inte ens ha blivit någon badort i Mariehamn utan Hilda, hon var snabb med att ta itu med de förväntningar som fanns, konstaterar Åkerfelt.

Hennes arkitektoniska stil var populär och har senare blivit kopierad av andra arkitekter. En typisk Hilda-byggnad bestod av ett envåningshus med fyra till fem rum, en modest fasad i trä och ett enkelt sadeltak. Stilen är för det mesta nyrenässans, men mot slutet av 1890-talet använde Hilda sig allt friare av dekor och snickarglädje.

Populär badort

Med tiden växte badortens popularitet och turisterna vallfärdade till Mariehamn. Badorten blev en viktig ekonomisk faktor och gav upphov till en enormt företagsamhet i staden.

Stadsborna började hyra ut rum åt turister och öppnade små kaféer i sina hus. Skomakare, målare, herrfrisör och bleckslagare startade företag och fick genast massor med arbete.

– Det här gav upphov till en framåtanda i hela Mariehamn, orten blev en riktig stad, säger Åkerfelt.

Hilda Hongell var en föregångare. Hon var den första kvinnliga byggmästaren i Finland som hade en självständig karriär. Hur Hilda Hongell var som privatperson finns det inte mycket information om.

– Jag har hittat väldigt lite fakta om hur hon var som individ, hur och vad hon tänkte. En del har jag fått fram genom att intervjua hennes släktingar. De berättar att hon hade humor och en otrolig framåtanda. Hon var aktiv, målmedveten och musikalisk. Enligt omnämnande i några artiklar brukade hon till exempel sjunga på fester i Mariehamn.

Hilda gifte sig med Sanfrid Hongell och flyttade i samband med det till Helsingfors, senare i livet bosatte sig paret i makens hemstad Karleby. På dessa orter var hon inte lika aktiv som byggnadsritare. Hon fortsatte ändå med karriären efter att hon hade gift sig och fått barn, till skillnad från många andra kvinnor vid samma tid. Efter andra barnet avtog dock ritandet. Den sista kända ritningen signerad Hilda Hongell är från år 1928. Hon avled år 1952.

Spåren finns kvar

Men spåren efter henne finns fortfarande kvar i Mariehamn. Staden var kärnan i hennes verksamhet.

– År 1900 var 46 procent av alla hus i Mariehamn ritade av Hilda Hongell, säger Åkerfelt.

På grund av en rivningsiver under 1960- och 70-talet förstördes en stor del av Hilda Hongells byggnader. I dagsläget finns ett 40-tal byggnader kvar i Mariehamn, bland annat på Södragatan. Dessa byggnader är de som Hongell i dag är mest känd för, trots att de inte representerar den stil som hon arbetade mest med.

Fram till disputationen i december i fjol hade Mia Åkerfelt tillbringat närmare ett decennium med att forska och fundera kring Hilda Hongell.

– Hon känns numera som en kär, gammal vän.

Text: Linda Granback