Minnesbilder
Att det är bra att känna sina rötter är helt klart – såsom i så mycket annat stämmer regeln att ju mer vi vet om varandra desto bättre kan vi förstå varandra . Att veta om vad de egna familjemedlemmarna upplevt under sin uppväxttid kan förklara ett visst beteendemönster i mogen ålder. För alla de åldersklasser som på ett eller annat sätt upplevt våra senaste krig finns hos de flesta olika minnesbilder för evigt bevarade. I en viss ålder tycker de uppväxande att detta låter tramsigt och mindre viktigt – men lär sig troligen med tiden att detta är såväl viktigt som kanske utslagsgivande för den som genomlevt berättelserna .
Finns det i gömmorna gamla dagboksanteckningar är dessa guld värda i dag. Bättre skildringar av tidsbilden från gångna tider finns inte. Jag håller som bäst på och läser min svärfars anteckningar från 30- och 40-talen, några ord per dag i det som då kallades ”Annotationskalender” kan säga en hel del om livet. Där finner man allt från anteckningar om skattebetalningsdagar, bröllopsdagen (”livets lyckligaste stunder”), en ny milstolpe (”vår pojke har kommit till världen, frisk och kry”), orienteringstävlingar, skogsplanteringar och stämpling, rävjaktens tjusning, höbärgning och övriga sysslor i det dåtida jordbruket, besök hos vänner (med hästskjuts förstås), beskärning av äppelträd, underliga spår vid kvarnen (utter?), tallfrösådd på sluttningen och många andra små anteckningar som ger goda tidsbilder av livet förr. Notiserna är korta och koncisa, men de ger ändå en fin bild. Även större händelser kommer fram, såsom fredagen den 13 oktober 1939, då texten lyder: ”Mobilisering, samling på Pickala skola, hästarna samlas i Bollstad. Avresa på kvällen från Käla.”
Så bråttom borde inte nutidsmänniskan få ha att inte också hon skulle kunna åstadkomma några rader vardagshistoria – om inte dagligen så åtminstone två till tre gånger per vecka. Vilken kulturgärning skulle inte detta vara för till exempel våra efterkommande en vacker dag! Man behöver inga ”specialgåvor” för att åstadkomma detta, så köp en kalender med ”skrivutrymme” och sätt i gång!
Lycka till!
Lilli Fröberg
