Mjölkroboten ger mera tid för Martha

Paret Blomberg bor i Antböle, Nagu, och säger att de trivs med jobbet som mjölkbönder och med livet på landet.

– Det är en livsstil, säger Anette Blomberg, vi är båda hemma hela tiden, men ändå på jobb. Det blir lätt så att arbete och fritid flyter ihop, och för att bli helt lediga måste vi åka bort. Vi har 26 semesterdagar om året och som tur är finns det i Nagu en duktig avbytare.

Investeringen i den nya ladugården gör att de kan fortsätta att trivas på jobbet och hemma med familjen. Tidigare måste de stiga upp klockan fem varje morgon för att hinna mjölka korna och se till att döttrarna kom i tid till skolan. På eftermiddagen, vid 16-tiden, upprepades hela proceduren igen.

Fysiskt påfrestande

Arbetet med att mjölka alla kor tog ungefär tre timmar varje gång och mjölkningen var fysiskt påfrestande för rygg och axlar. Det var svårt att finna tid för barnens fritidssysslor, än mindre för sig själv, och umgänget med släkt och vänner blev lidande.

Mjölkningsroboten har gjort att flexibiliteten ökat. Numera börjar parets morgon vid sextiden och eftermiddagspasset inleds ungefär klockan fem. Arbetet i ladugården är numera betydligt mindre påfrestande och tar kortare tid. Även korna är mindre stressade, eftersom de kan gå till mjölkningen när de vill.

– Fortfarande finns det mycket annat jobb kvar att uträtta på gården, såsom service av olika maskiner, slåtter, matutkörning, sjuka djur, kalvande kor och så vidare. Så sysslolösa är vi inte trots att vi är hemma hela dagarna. Och i dag finns det tid över för familjen och fritidsintressen, konstaterar Anette.

Social samvaro

För tre år sedan tog Anette tillsammans med några väninnor initiativ till att återuppliva marthakretsen Skärisnärthorna. Hon är numera ordförande för kretsen och säger att tack vare mjölkningsroboten har hon tid att vara martha. Skärisnärthorna träffas en gång per månad för trevlig samvaro och de har oftast något intressant på gång, som till exempel smycketillverkning, bowling, ”må bra”-kväll eller vinprovning. För Anette och de andra Skärisnärthorna är det ett sätt att koppla av i vardagen och göra något roligt tillsammans.

– Den sociala samvaron är något jag saknar från min tidigare arbetsplats, säger Anette, och då är det bra att marthorna finns, så jag kommer ut och träffar andra.

Anette är utbildad till hälsovårdare och jobbade tidigare på mödrarådgivningen i Nagu. För fyra år sedan slutade hon där för att ta hand om korna på heltid. Tidigare deltog svärföräldrarna i arbetet på gården, numera är de pensionerade.

Gården heter Vestergård och det var Sverker Blombergs farfar som köpte den på 1950-talet. Djur har det alltid funnits på gården, men förr var det betydligt färre kor i ladugården. Tidigare stod korna i bås och mjölkades för hand. Numera är besättningen betydligt större. År 2000 övergick Vestergård till lösdrift med en mjölkningsstation för fem kor åt gången. Och i dag har paret tagit steget till den allra modernaste anläggningen med mjölkningsrobot.

På samma sätt

För kornas produktivitet och hälsa är det viktigt att mjölkningen sker i en lugn och stressfri miljö, på samma sätt varje dag. Anette berättar att det tog en vecka för korna att lära sig de nya rutinerna. Numera är de verkliga proffs och väljer själva när det är dags att besöka mjölkningsstationen mitt i ladugården. Varje ko har en personlig mjölkningsprofil på datorn, som Anette dagligen kontrollerar på kontoret i ladugården.

– Mjölkningsroboten avläser den transponder som finns kring halsen på korna, och den vet precis hur mycket mjölk som förväntas, hur mycket kraftfoder varje djur skall få och framför allt hur varje enskilt juver ser ut. Robotens arm tvättar först spenarna, sätter sedan spenkopparna på plats och mjölkningen inleds.

Anette kan följa med hur processen framskrider och kan genast avläsa om till exempel antalet vita blodkroppar i mjölken är högre än normalt. Det tyder oftast på att kon kan ha en begynnande juverinflammation och medicineringen kan sättas i gång mer eller mindre omedelbart. Om en ko får antibiotika, går kons mjölk automatiskt inte in i den stora mjölktanken, utan i ett annat kärl.

Även råmjölken (eller kolostrum) som kommer de första dagarna efter kalvningen leds till ett separat kärl. Den mjölken är annorlunda och innehåller mer näring än den vanliga. Av den kan man göra kalvdans, som hör till familjen Blombergs favoriträtter. Familjen dricker naturligtvis mjölk från de egna korna dagligen.

Upp till 60 kilo mjölk

En ko mjölkar från 30 till 60 kilo mjölk per dag och besöker mjölkningsstationen i medeltal 2,7 gånger per dygn.

– Ibland blir någon av de unga korna överentusiastisk och besöker mjölkningsroboten väldigt många gånger, berättar Anette. Rekordet innehas av Ilva, 16 gånger på ett dygn. Men så ofta mjölkas kon inte. För att en ko skall få mjölklov, måste det gå minst fem timmar mellan besöken och finnas minst cirka 10 liter i juvret. Mjölkningsroboten blåser sedan tryckluft i ryggslutet på korna för att fösa ut dem från mjölkningsstationen.

Alla kor har ett namn och Anette känner sina kor. Hon är glad att det numera finns mer tid att vara med djuren. Speciellt varm är relationen till Ursula som är åtta år gammal och en av de äldsta i besättningen. Den kon är den sista som är kvar från Anettes hemgård utanför Norrskata. På Vestergård finns det i dag sammanlagt 117 djur, 52 av dem är mjölkkor och tio är kvigor som snart skall kalva. Målet är 74 mjölkkor. Det är så många en robot klarar av.

Förutom mjölk så förser korna också jordbruket med gödsel som sprids ut på åkrarna. Ungefär en gång per år slaktas en kviga för eget bruk. Anette skulle gärna utöka gården med några egna värphönor, men på grund av risken för salmonella är det svårt att kombinera hönor med mjölkkor. Egna grönsaker och bär kan familjen själv odla eller köpa av grannarna.

– Allt finns här omkring: granngården odlar potatis, Isakssons har växthus och direktförsäljning av tomat, paprika, gurka, potatis, äpple, sallat och lök 24 timmar i dygnet... och Tackork gård här invid har allt man kan tänka sig i bärväg.

Hos Anette Blomberg på Vestergård får man köpa råmjölk ur frysen och riktigt färsk mjölk i kanna. Och den mjölken smakar extra gott, det kan vi intyga.

Text: Camilla Hautala