Mot nya mål med Gilla

Nomen est omen, heter det och kallas man i dessa Facebookstider för Gilla står det kanske skrivet i stjärnorna att man ska gå omkring och utstråla stor livsglädje, sann människokärlek och visa prov på en befriande humor. Egenskaper som är nog så viktiga för en person som snart ska ta över rodret för ett kvinnoförbund i utveckling.

– Människor ger mig energi, jag är en teammänniska, absolut ingen ensamvarg, säger Gilla Granberg och återkallar ett minne från en ledarskapskurs där förvaltningschefen skyggade för kroppskontakt (läs: en kram) och i stället hänvisade till Gilla med orden: ”Men där står Gilla som kramar hela världen.”

Gilla föddes som första barnet i en familj med en far som var professor och en musikintresserad mor som var sjukskötare. Intresset för toner och melodier gick i arv, och trots att tiden i dag inte medger vidlyftigare instrumenthanteringar, är musiken ständigt närvarande i Gillas vardag.

– Musiken är mycket viktig för mig. Jag laddar upp med musik och lyssnar alltid på musik då jag kör bil och är hemma. Jag är allätare, men tycker till exempel om den svenska popgruppen Abba och älskar musicalen Mamma Mia. Jag har sett den på engelska och i Sverige, men Svenska Teaterns version är än så länge osedd.

Tre svarta katter

Organisations- och föreningslivet är ett annat tema som sedan barnsben har funnits i Gillas liv. Båda föräldrarna var föreningsaktiva, vilket antagligen smittade av sig på henne. Som sexåring startade hon klubben ”De tre svarta katterna” tillsammans med ett gäng flickor i samma ålder. Den känsla av gemenskap och samhörighet som engagemanget gav henne har hon burit med sig in i vuxenlivet. Känslan av gemenskap hör ihop med organisationslivet och är en väsentlig del av en välfungerande organisation.

– Jag har tagit med mig detta i arbetslivet, på alla sätt. Jag vill få alla människor att göra sitt bästa för den gemensamma sakens skull, och jag önskar att alla människor ska kunna utveckla sig och sitt arbete. Därför ser jag till medarbetarnas kompetens och hur de platsar i ett större sammanhang. Det är viktigt att alla trivs med det de gör och att de brinner för sina arbetsuppgifter. Om ledarskapet förr kännetecknades av auktoritet, så anser jag att var och en i dag ska känna att hon kan utvecklas utgående från sin plattform. För ju mera man kan utveckla sig och det man arbetar med, desto mera meningsfullt känns arbetet. Och känner man att det alltid finns något nytt att sträva efter, hålls arbetet stimulerande.

Övergripande mål

Under de sex senaste åren har Gilla arbetat som utvecklingschef på Kimitoön, där hon har varit chef för tio personer. Genom olika projekt har hon dock under åren haft personalansvar för sammanlagt 56 personer. Alla arbetar i team och varje team har en egen gruppledare som har fria händer. Teamen känner till det övergripande målet och vet vad som ska göras. Verksamheten koordineras vid gemensamma möten.

– Som chef ska jag inte lösa alla problem, utan hjälpa mina medarbetare att själva lösa dem. Vi har en gemensam röd tråd, ett gemensamt högre mål och mindre små delmål däremellan, så att vi vet vartåt vi strävar och vilka mellanstationerna är.

Gilla tillhör inte dem som privat och på förhand stakar ut ambitiösa karriärplaner och sedan blint följer dem. Snarare har hon sökt sig till nya utmaningar när hon har märkt att hon är ”färdig” med sina tidigare arbetsuppgifter.

– Slumpen har avgjort och jag har sökt nya vägar med jämna mellanrum. Jag längtade tillbaka till organisationsvärlden och kunde inte låta bli att söka tjänsten som verksamhetsledare för Marthaförbundet. Marthorna har framåtanda, är fräscha och inspirerande. Jag är stolt och glad att man valde just mig, säger Gilla.

– Jag tycker att Martha redan i dag är precis i tiden, man sätter fingret på det som är aktuellt. Jag ser att Marthaförbundet även framöver ska måna om att vara en trendsättare och en pålitlig rådgivningsorganisation. Men jag har en känsla att vi borde bli ännu bättre på att lyfta upp oss själva, kvinnor är väldigt försiktiga och försynta att plocka fram sig själva.