När livet läker

– Energibrist är den moderna tidens sjukdom, fastslår läkaren Sanna Ehdin. I den österländska medicinen talar man om energimeridianer och chakran, men i den västerländska traditionen är hela energibegreppet borttappat och man koncentrerar sig enbart på det fysiologiska.

Enligt Ehdin och många andra forskare bygger livsstilen på hälsan till 75 procent efter 30–40-årsåldern. I en studie där 45-åriga kvinnor började gå på 30 minuters promenader fem gånger i veckan, hade de efter bara tre månader lika låg risk för sjukdom som de som motionerat hela sitt liv.

Man kan också stanna upp mitt i stressen och djupandas en stund, vilket vitaliserar kroppen i flera timmar efteråt.

– Man kan säga att hjärtat är kroppens dirigent och stressade människors hjärtan slår orytmiskt. Därför är det så viktigt att satsa på en bra helhetshälsa, vilket inbegriper både självläkning, livsstil och biobalans. En hög och jämn energinivå är detsamma som god hälsa, fastslår Ehdin.

Du är vad du äter

– Säg mig vad du äter, så ska jag säga dig vem du är. Så viktig är maten för vår hälsa och vår identitet, säger Ehdin. Det du äter är dessutom information till dina gener. Och tyvärr är det så att skräpmat aktiverar skräpgener, medan hälsosam och naturlig mat aktiverar friskgenerna. Därför startar en god hälsa faktiskt redan före födseln med goda kostvanor hos de blivande föräldrarna.

För att skapa hälsa och vitalitet är det viktigt att äta näringstät mat (högt näringsinnehåll per kalori), att ha en god tarmflora som garanterar ett bra näringsupptag (fyll på med hälsosamma tarmbakterier varje dag), att ha en god vätskebalans vilket innebär att dricka cirka ett glas friskt, rent vatten per timme (1,5–2 liter per dag) samt att underlätta matsmältningen genom att stressa av före maten, äta långsamt och tugga väl.

– Det är också viktigt att använda så bra råvaror som möjligt. Jag brukar säga att ju längre hållbarhet på hyllan, desto kortare på din kropp!

De livsmedel som enligt Ehdin orsakar mest problem i kroppen är socker, vete och andra snabba kolhydrater och över huvud taget en spannmålsdominerad föda. Obegränsade mängder av transfetter och härdade fetter, näringsfattig mat samt omega 6-överskott (till exempel solrosolja) styr kroppen sakta men säkert i inflammatorisk riktning.

– Forskning det senaste decenniet har visat att välfärdssjukdomarna har låggradig kronisk inflammation som gemensam nämnare i grunden.

Den nya IFD-maten

Nästa stora mattrend är enligt Ehdin den så kallade IFD-maten (inflammationsdämpande). Här ser man på olika råvarors inflammationsdämpande effekt, eller IFD-effekt. Metoden är amerikansk, baserar sig på forskning och näringsdata och förespråkar i korthet mat som är rik på vitaminer, fytonutrienter och enkelomättat fett samt innehåller små mängder socker och fleromättade fetter. Tonvikten ligger på magert protein, frukt och grönsaker, fisk från kalla vatten och fullkornsprodukter samt nötter och frön. Professor Charlotte Erlanson-Albertsson, läkare och verksam vid Lunds universitet, anser att IFD-mattrenden kommer att ersätta GI (glykemiskt index) i framtiden.

IFD-matens grundregler är att äta mycket grönsaker i alla olika färger och speciellt lök, vitlök, spenat och morötter. Fet kallvattensfisk, som vildlax, sill och tonfisk, har också fin IFD-effekt, likaså vissa kryddor som cayennepeppar, ingefära, gurkmeja, chilipeppar och curry. Kallpressade oljor som oliv- och rypsolja kan användas rikligt. Bland mjölkprodukterna är yoghurt, färskost, fetaost och mozzarella bättre än sötade mjölkprodukter samt alltför mycket hård, lagrad ost. Kött och fågel ska helst vara från frigående (gräsätande) vuxna djur.

– En bra idé är också att äta glutenfritt – många är överkänsliga för gluten utan att veta om det. Och bra fetter är viktigt – olivolja är väldigt antiinflammatoriskt. Och jag steker allra helst i litet smör eller kallpressad kokosolja.

Goda fetter

Debatten kring smörets och de mättade fetternas vara eller icke vara har under den senaste tiden orsakat debatt i massmedierna. Sanna Ehdin är mäkta förvånad över att smöret tycks vara så kontroversiellt.

– Hjärnan består till minst 60 procent av mättat fett. Och dessutom är smör i min värld ett mjukt fett vid kroppstemperatur 37 grader, och inte ett hårt fett som vissa professorer varnar för! Däremot är den moderna, kemiska manipulationen av fetter bland det farligaste man hittat på.

Till de goda fetterna hör enligt Ehdin fiskolja (eller fiskleverolja), kallpressad oliv- eller rypsolja, kallpressad linfröolja, sesam- och avokadoolja, kallpressad kokosolja samt animaliskt fett som smör.

– Förr i världen gav man ju fiskleverolja åt barnen!

När det gäller mjölkprodukter anser Ehdin att surmjölksprodukter är bättre än vanlig mjölk, som ”är till för växande kalvar”.

– Men när barnen dricker mjölk skall det vara fetare mjölk. Jag förstår mej inte alls på fettfria mjölkprodukter – det är ju i fettet som all näring finns! Och de så kallade lightprodukterna är ingenting annat än en väldigt framgångsrik kommersiell bluff.

Om kolesterol anser Ehdin att kolesterolet fått skulden när det i grunden är kronisk inflammation som är problemet, främst på grund av dåliga kostvanor och livsmedelsindustrins raffinerade produkter.

– Övervikt är faktiskt en form av låggradig inflammation.

Ehdin berättar om stora forskningsstudier som påvisat att ett högt kolesterol är skyddande och läkande, speciellt för kvinnor.

– Kolesterolet är livsviktigt för att tillverka hormoner, reparera celler och stärka immunförsvaret. Kroppen tillverkar själv majoriteten av kolesterolet. Kolesterolrik mat behövs också under uppväxten för en normal utveckling av hjärnan och nervsystemet. Modersmjölken är särskilt rik på kolesterol. Men om man äter en fettrikare kost, måste man vara försiktig med intaget av kolhydrater, speciellt de snabba.

Text: Nina Colliander-Nyman