Nya vindar blåser på bostadsmarknaden
Det finns fördelar med att använda fastighetsförmedlare. Många köpare upplever att det är obehagligt att få en bostad förevisad av ägaren själv, och att det är tryggare att köpehandlingarna uppgörs av en expert. Säljaren har ofta svårt att själv värdera bostaden, hon är subjektiv och övervärderar kanske egenskaper som inte egentligen inverkar på försäljningspriset. Förmedlarna har också ofta ett nätverk av potentiella kunder och erfarenhet av marknadsföring. Likaså borde de ha en bra kunskap om marknaden, vilket säljaren och även köparen inte alltid har.
Felaktig information
Nackdelarna med att använda förmedlare kan vara förmedlingskostnaderna och att det i branschen finns mindre seriösa förmedlare som ger felaktig information om marknaden eller priset, eller på annat sätt handlar oetiskt. Ett sätt att motverka det sistnämnda, det vill säga att öka förmedlarens ansvar och motivation, tror en fastighetsförmedlingsbyrå kan vara att ge förmedlaren ett så kallat partnerskap enligt modell från övriga sakkunnigbranscher, till exempel advokatbyråer. Arbets- och näringsministeriet förbereder för tillfället en lagändring som ska skärpa fastighetsförmedlingarnas kompetenskrav. Efter lagändringen bör hälften av en byrås förmedlare ha avlagt centralhandelskammarens fastighetsmäklarprov (AFM-examen, på finska LKV-tutkinto).
Det finns mycket annat aktuellt då det gäller bostadsköp och i synnerhet bostadslån. Lånetiderna i Finland har förlängts drastiskt under en generation, men räknas ändå som korta om man jämför med de övriga nordiska länderna, där allt fler lån är amorteringsfria. Enligt experterna anses amorteringsfria lån passa dåligt i Finland, som har en helt annan bostadskultur. Här räknar man med att bli ägare till sin bostad då lånet är bortbetalat, medan man inte gör det i lika hög grad i de övriga nordiska länderna. På grund av det svåra ekonomiska läget förväntas lånetiderna i Finland stramas åt och det kommer att bli svårare att beviljas förlängning av lånetiden.
Färre antal kvadratmeter
Det ekonomiska läget har också haft en dämpande effekt på drömbostädernas storlek. Försäljningstiden på stora egnahemshus har förlängts och nyproduktionen går också mot färre kvadratmeter. Man bygger inte längre utrymmen ”för säkerhets skull”, utan utgående från verkliga behov, till exempel förenar man ofta nu gästrum och arbetsrum. Många tänker inte enbart på byggkostnaderna, utan också på underhållskostnaderna, bland annat energikostnaderna.
Också bankernas ovilja att finansiera bostadsköp till hundra procent, vilket varit vanligt i Finland en längre tid, påverkar köparnas möjligheter. Finansinspektionen har sedan våren 2010 uppmanat bankerna att kräva en egenandel om 10 procent, och i våras tillsatte regeringen en arbetsgrupp som ska förbereda ett lagförslag om egenandelen. Den föreslår att egenandelen skulle bli till och med 20 procent.
Andra aktuella förändringar är att överlåtelseskatten på bostadsaktier från årsskiftet stiger från 1,6 procent till 2 procent och dessutom beräknas på det skuldfria priset och inte på försäljningspriset som hittills. Det är många frågor som bostadsköparen och även säljaren, som ofta har båda rollerna i samband med ett bostadsbyte, har att tänka på. Det krävs att man grundligt sätter sig in i dem och väljer både långivare och bostadsförmedlare med omsorg. För de flesta är bostaden alltjämt den största investeringen de gör i livet.
Janine Smeds, sakkunnig i hushållsekonomi
Källor: Nyhetsbrev via webbtidningen Taloussanomat
