Roosa Mikkola: "Tillsammans kan vi överleva förändringar"
Livet kännetecknas av situationer som kräver anpassning för att vi ska kunna överleva. Alltid känns det inte bra, men går vi inte vidare är vi tvungna att ge upp och sluta att existera på det sätt som vi känner till i dag.
Livet under ytan är inget undantag, även det har anpassat sig. Östersjön är ett brackvattenhav, vad betyder det för arterna under ytan att vattnet är en blandning av salt havsvatten och sötvatten? Ingen hör riktigt hemma i brackvatten. Växterna och djuren härstammar från söt- eller saltvatten och är anpassade till sin miljö.
För att kunna leva i Östersjön har de varit tvungna att genomgå fysiologiska förändringar, alla har inte klarat av det, och många har försökt.
Dagens Östersjön som består av saltvatten började ta sin form för ungefär 7 800 år sedan, uppgifterna varierar lite beroende på källorna. Sedan dess har salthalten i Östersjön ändrats flera gånger, och gör det alltjämt. Det innebär att arterna under ytan måste kunna anpassa sig för att överleva. Vissa klarar sig bättre, andra sämre.
Som exempel på en fantastiskt välanpassad art kan nämnas den så kallade Östersjöflundran. Det är en art som är endemisk för Östersjön, det vill säga den existerar endast där, och den har utvecklats genom anpassning till nya rådande förhållanden. Den kan påträffas sida vid sida med sin anfader skrubbskäddan, alltså den vanliga flundran. Med blotta ögat är det nästan omöjligt att se skillnaden på dem, men arternas romkorn och lekbeteende skiljer sig från varandra.
Då man inom biologin talar om mångfald hänvisar man till tre olika typer: mångfald av arter och ekosystem samt genetisk mångfald. Den sistnämnda syftar på genetiska variationer inom en art.
Vilken betydelse har den biologiska mångfalden? På genetisk nivå innebär den att en art har större möjligheter att överleva då livsbetingelserna förändras, eftersom enskilda individer har olika egenskaper och därmed olika möjligheter att anpassa sig och överleva.
En mångfald av ekosystem i naturen är livsviktig, eftersom de erbjuder skydd och föda för arter, men även livsnödvändiga funktioner, såsom produktion av syre och upptagning av koldioxid som även vi människor är beroende av. Då ekosystemen rubbas kan de inte erbjuda oss dessa gratistjänster, så kallade ekosystemtjänster.
Vilken betydelse har mångfalden sist och slutligen? Tillsammans är vi starkare och överlever förändringar i vår omvärld. Det är mycket sällan som vi klarar oss ensamma och ofta är vi tvungna att lita på varandras hjälp – och likaså, att ta ansvar för varandra. Detta gäller inte enbart våra närmaste och käraste, utan också den miljö som vi lever i och påverkar, såsom Östersjön
