Samtal är bra för en jämställd ekonomi

Pengar brukar vara en aktuell fråga i de flesta förhållanden. Oberoende av livssituation handlar det om att prioritera, planera och budgetera: Vad väljer man att lägga pengar på och vad väljer man att låta bli att köpa eller göra? För att ekonomin i ett förhållande ska fungera, är det viktigt att man inte är rädd att ta upp frågorna med sin partner.

– Vi pratar jättemycket om ekonomi med min man. Det viktiga är att inse att ekonomisk jämställdhet inte kommer av sig själv, säger Karin Palmén.

Familjen har två barn och ekonomin har blivit en allt viktigare fråga i och med barnen. Enligt Palmén är det viktigt att alla par reflekterar över ekonomin och strävar efter att göra det så jämställt som möjligt enligt omständigheterna.

Dela på bördan

I familjen Palmén är det Karin som stannat hemma med barnen. Medan hennes mans karriär går framåt står hennes stilla. Det är inte bara karriären, utan också pensionen som påverkas. Därför poängterar hon att det är otroligt viktigt att den förälder som förvärvsarbetar betalar in en kompensation för den förlorade pensionen.

– Den som är hemma är inte ledig och det arbetet bör kompenseras. Det är viktigt att dela på den ekonomiska bördan.

Hon och hennes man har löst det genom fonder för att jämna ut pensionen, men också genom att han betalar en större andel av bostadslånet medan hon är hemma – fastän båda äger lika mycket av bostaden. Hon understryker ändå att det handlar om en klassfråga och något alla inte har möjlighet till.

– Vi är ett privilegierat par.

Så tidigt som möjligt

Fastän ekonomifrågor brukar framhävas när barn kommer med i ekvationen är det smart att börja prata om ekonomi med en ny partner redan i ett tidigt skede. För Michaela von Hellens har det varit viktigt att direkt ta upp pengar och ekonomi i sitt nya förhållande.

– Vi bor ännu på skilda håll, men nittio procent av tiden är vi hos någondera och planerar att flytta ihop. Vår grundläggande regel är att vi delar jämnt på det tråkiga, säger von Hellens.

Med tråkiga utgifter avser hon bland annat bensin, p-piller och mat. Matkostnaderna brukar paret dela jämnt så gott det går enligt devisen att det jämnar ut sig i längden. Det finns ändå en viss ekonomisk ojämställdhet i förhållandet – von Hellens pojkvän tjänar mer pengar än hon som fortfarande studerar och bara jobbar deltid.

– Därför blir det oftare han som bjuder på bio eller middag om vi äter ute.

För henne är det ekonomiska oberoendet ändå centralt, och om paret flyttar ihop blir den gemensamma ekonomin knivigare. Hennes pojkvän har bland annat erbjudit sig att betala mer för hyran, eftersom kostnaderna är högre än von Hellens nuvarande hyra.

– Men det känns obekvämt att den ena betalar mer för boendet.

Mer medvetet

Men hur ska man få ekonomin att gå runt – framför allt med barn? För familjen Palmén har till exempel resor blivit bortprioriterade samtidigt som de försöker minska på utgifterna genom att undvika slentrianshopping och i stället konsumera mer medvetet.

– Vi veckohandlar och veckoplanerar. Just nu bygger vi upp en sex veckors matplan. Det blir billigare och mindre mat-svinn så, säger Karin Palmén.

Det är ändå stor skillnad på var och hur man köper maten. Karin Palmén jämförde kostnaden av att beställa hem mat från Citymarket med att veckohandla på Lidl.

– Det var en prisskillnad på 40–50 euro per vecka.

Också i ett förhållande utan barn är ekonomin ständigt närvarande – speciellt om inkomstnivåerna är olika. Michaela von Hellens planerar en resa med sin pojkvän och säger att de diskuterat resans ekonomi på förhand.

– Budgeten för resan anpassar vi enligt min ekonomi, säger hon.

Om det däremot är så att hennes pojkvän vill ha med henne på till exempel en musikfestival tycker hon att det är okej att han betalar, eftersom hon följer med på något som intresserar honom, men som hon inte själv kanske skulle ha råd med.

Svagt system

Karin Palmén påminner ändå om att också personer med de bästa intentioner kan vara tvungna att fatta beslut som inte är helt jämställda eller som inte motsvarar drömscenariot. Själv skulle hon gärna ha återvänt till arbetet så att hennes man hade kunnat vara vårdledig – men av olika orsaker blev det ändå hon som stannade hemma.

– Ångesten över en paus i karriären är stor. Kommer jag för evigt att lida av det här? Det här kan hända vem som helst när systemet är så svagt.

Därför efterlyser hon bland annat ett större samhälleligt ansvar för att skapa en mer jämställd ekonomi för alla.

– Vi behöver en familjeledighetsreform, till exempel 6 + 6 + 6-modellen. Det är också viktigt att förkorta hemvårdsstödet, säger Palmén.

Framtida barn

För Michaela von Hellens känns också eventuella framtida barn som en ytterligare komplicerande pusselbit till ekonomin. Både hon och hennes pojkvän har yrken där arbetet till stor del kommer att vara projektbaserat.

– Hur kommer vi att ha råd med föräldraledighet? Vi är båda nästan trettio, så snart måste vi fundera på det här, säger hon.

Det är speciellt beroendet av den andra som hon är rädd för.

– När man är hemma med barn måste den andra ta hand om hela ekonomin. Det känns obekvämt för mig, men kanske det blir naturligare med barn eller ett gemensamt bostadslån.

Att partnern med fast jobb drar det större ekonomiska lasset, ser Karin Palmén som en självklarhet.

– Vi måste jobba emot rådande strukturer.

I föräldragrupper på Facebook har hon märkt att många kvinnor ofta anser att männen så klart ska få göra vad de vill med sina pengar – också i situationer där de inte kompenserar för att mamman stannat hemma med barnen och därför har en sämre ekonomi.

– Individens och parens ansvar är stort. Om man har råd med långtidsinvesteringar måste de tillfalla båda. Arbetet hemma måste respekteras, säger Palmén.

Text: Michaela von Kügelgen
Foto: Joanna Lindén-Montes