Sänkt moms för sundare mat?

Våra projekt Hantera vardagen, som ska ge grundläggande kunskaper i bland annat matlagning för unga, barnfamiljer, studerande, personer med dieter av olika slag, samt projektet Lev lite lättare, vars målsättning är att visa att man med lätt och god kost i kombination med motion kan minska på midjemåttet och förlänga livslängden, har båda som gemensam nämnare att utnyttja baslivsmedel så mycket som möjligt. Liksom projektet Lätt som en plätt, som ska inspirera till sunda, lätta men goda mellanmål för barn och unga.

Därför är det förstås glädjande att se en trend där den finländska konsumenten har ökat sitt intag av grönsaker, rotfrukter, frukt, bär och spannmål (däribland speciellt rågbröd). Men tyvärr kan vi också se en växande trend vad gäller intaget av sötsaker, sockrade safter och läskedrycker samt alkohol. Sockerintaget överlag har ökat – och resultatet av det är enkelt att se bland finländarna, där fetma hos såväl barn och unga som vuxna är ett allt mera vanligt fenomen. Omkring en femtedel av den finländska vuxna befolkningen och cirka 15 procent av barnen och ungdomarna lider av rejäl fetma.

Det är klart att äta bör man – annars dör man. Men maten i Finland är dyr om man jämför den med den europeiska. Tillsammans med Irland, Sverige och Danmark har Finland den dyraste maten. Jämfört med övriga Europa betalar den finländska konsumenten över 20 procent mer för sin matkorg. Och vad beror det på?

Orsaken är bland annat den höga mervärdesskatten på livsmedel. Med 17 procent moms på maten hör Finland till de länder i Europa där man betalar högst skatt för det bröd och den sallad man dukar fram. Genom att sänka momsen på livsmedel till allmäneuropeisk nivå på 12 procent kunde den finländska konsumenten ha råd att köpa än mer spannmål och grönsaker. Det vill säga allt det som vi borde äta mycket av, såsom spannmålsprodukter (6–11 portioner per dag, där 1 portion = 50 kcal = cirka 1 dl gröt) och grönsaksprodukter (1/2 kilo om dagen).

Sänkt moms på livsmedel var något man beslöt att gå in för redan år 1994, då Finland anslöt sig till EU. I dag, tolv år senare, har ännu ingenting gjorts, men nu talas det ändå om att man i nästa regeringsprogram ska gå in för en sänkning av momsen på livsmedel. Detta skulle inte bara gynna småbarnsfamiljer, låginkomsttagare och pensionärer, utan i det långa loppet alla finländare. Och blir det fråga om att hitta en motsvarande inbesparing till den skatteförlust detta innebär, kunde man kanske tänka sig att höja skatten på onyttiga och ohälsosamma livsmedel. Sänkt moms på baslivsmedel för sundare kostvanor, och mera skatt på sockrade produkter – ett led i en strategi för ett hälsosammare Finland och samtidigt en mera fördelaktig matkorg.

Christel Raunio
verksamhetsledare

Källa: Tidskriften 03/06