Simone-kretsen – citymarthor med feministiskt perspektiv

Vad då Simone? 

– Det är förstås den franska filosofen Simone de Beauvoir, och så träffas vi ju på Simonsgatan. Vi har ett feministiskt perspektiv, som utmanar gamla stereotypier om marthorna, berättar ordföranden Matilda Anttila.

På webben presenteras Simone under rubriken ”Gott och blandat” för åldersgruppen 20+. Man träffas fjärde onsdagen i månaden klockan 18 med paus under sommaren. Det började med ett upprop från marthaföreningen, som ville få unga med. Verksamheten körde i gång på Simones namnsdag 28.10.2020 på Simonsgatan 12 och fokuserar på hållbarhet, kultur och gemenskap.

– Efter studietiden har det funnits behov att ha ett sammanhang och träffa nya människor. Vissa av oss kommer från andra orter och har inte ett socialt nätverk här. Sakta men säkert har vi börjat forna våra värderingar och intressen. Vi gjorde en nedlemsenkät förra året och försöker utveckla verksamheten enligt den.

Man föds inte till martha, man blir det

Ett känt Simone Beauvoir-citat är: ”Man föds inte till kvinna, man blir det” – man föds inte heller till martha, man blir det. De flesta medlemmarna i Simone har inga tidigare marthakontakter.

– Fördomarna om att martha främst var något för äldre fanns nog med i bilden vid starten. Några av oss har haft mormödrar som gick på marthamöten där de satt och stickade, berättar Henrica.

– Kvinnorna kanske inte hade så många andra roller än att vara husmödrar, inflikar Merethe.

Vid Simones första möte 2024 doftar det inte kaffe. Värdinnorna bjuder på bubbel, druvor och snacks. Temat är ”Måla och skåla”, med kreativt hantverkspyssel, där man målar på glasburkar, glas eller vaser och piffar upp vardagliga föremål samtidigt som man planerar verksamheten.

Matilda funderar på vilka andra unga marthor det finns och nämner Anarkistimartat och Kässämartat på finskt håll, och skulle gärna ha kontakt med andra unga grupper. Henrika tar upp feminismen i martharörelsen och betydelsen av att kunna se samma frågor som kvinnor kämpat med i över hundra år och använda oss av tidigare erfarenheter.

Större grupp och varierande program

– WhatsApp är vår främsta kommunikationskanal – och så finns det ett dokument med massor av idéer på Google Drive. Vi planerar vårt program tillsammans två gånger per år och turas om att ordna träffarna. Det är en fördel att vi är en så pass stor krets. Vi får alltid ihop ett visst schack, är man 47–48 medlemmar så får man alltid ihop minst 10 till mötena, säger Matilda.

– Vi har nog lagat mat, men för tillfället har det inte varit så mycket sådant. Vi har gett blod tillsammans, prövat på kransbindning, yoga och makramé, gått på svamputflykt, vinterbadat och haft välgörenhetsbakning till julen.

Vanessa delar med sig av goda nyheter – Simone har av Marthaförbundet beviljats så kallat föreningsstöd för en inspirationskväll för hållbar klädvård. Det blir ett stort projekt som är öppet för allmänheten, med olika infopunkter och utomstående föreläsare i samarbete med Helsingfors svenska Marthaförening och Luckan.

Grundidén är att ta hand om det man har, både kläder och saker. Besökarna får bland annat lära sig att stoppa sockor och ta bort noppor från klädesplagg. Planen är att kvällen ordnas hösten 2024 som en Circular Monday, en motreaktion mot köpfesten Black Friday. Redan tidigare har kretsen ordnat kläd- och sakbytarkvällar, där alla fått ta med sig kläder och saker som kan bli nya favoriter hos någon annan.

Bubbel av kreativa idéer

Det bubblar av kreativa programidéer medan man målar på glas. I februari blir det något kulturellt, kanske museibesök, i mars är temat gemenskap, välmående och rekreation med dans eller brädspel. I april planeras ett möte med Helsingforsmarthornas nyaste krets Solveig, med ätbara växter som tema. Majmötet går i vårmiddagens tecken, med recept från martharörelsens första tid och andra historiska glimtar.

Att göra något med händerna, helst av natur- eller återvunnet material, enligt hållbara principer, är ett populärt programönskemål. Under hösten ordnas ”sportigt och kul program utomhus”, kanske en fotbollsmatch. Stickning tycks intressera de flesta och både stickretreat, stickklinik och Knit & Wine nämns. Ett annat förslag är författarträff eller att alla tillsammans läser en egen bok i en timme och diskuterar det man läst.

– Dagens ”citymartha” kan se ut hur som helst, och det står ingenstans att marthor ska vara kvinnor. Man kan göra typ vad som helst, vi går in både för sådant som är traditionellt förankrat, men vi vill också hitta nya modeller. Så här får vi nya sammanhang och kontakter i ett nätverk där man lär känna varandra. Det är en motvikt mot ett samhälle där man dragit ner på nästan allt kul så att folk mår dåligt, konstaterar Matilda och Henrika.

Radikal marthafeminism

För 125 år sedan var det radikalt att vara martha – är det radikalt att våga vara ung citymartha i dag? Efter att verksamheten kommit i gång efter pandemin träffade Jonas Forsbacka från Hufvudstadsbladet Simone-marthorna Malin Öhman och Nadine Nousiainen. Rubriken 15.12.2021 var ”Internet dödar subkulturerna – och gör martharörelsen radikal”. Frågan om Marthas feministiska förtecken togs upp. Faktum är att martharörelsen från första början varit feministisk och radikal, med folkbildning och kvinnlig rösträtt på agendan.

– ­Feminismen genomsyrar hela grundtanken med kretsen och martharörelsen över lag. Vår rörelse står för jämställdhet, men också att varje familj ska få en bra vardag, ekonomi, hållbarhet och välbefinnande. Jag är här för lära mig nya saker och det gör vi hela tiden, sade Malin Öhman i HBL.

Det finns tydliga kopplingar från de kvinnor som grundade Martha till dagens Simone-marthor. Det var ju också i Helsingfors som rörelsen började 1899, med namnet ”Bildning i hemmen”, som då ansågs för anarkistiskt. Täcknamnet Martha, med anknytning till hem och hushåll, kom med i bilden lite senare för att tona ner radikalismen.

Ingen kvinnofälla att sticka eller baka

Mycket av det som Simone-kretsen gör i dag tangerar det traditionella. Men under ytan finns stråk av radikal feminism, kombinerat med hållbar vardagskunskap – en intressant mix som påminner om Marthas första tid. För en gammal martharäv, som i åratal kämpat för att tvätta bort ”stickning och kaffe-stämpeln” ger det ett helt nytt perspektiv – de här unga citymarthorna stickar ju och de är stolta över det! Som Malin Öhman sade i HBL 2021:

– Jag tror att vi har kommit längre än att vara rädda för kvinnligt kodade aktiviteter, också i Simone. Det blir omvänd feminism för mig att tänka att vi inte ska sticka, eller baka, bara för att inte hamna i någon kvinnofälla. Om vi tycker om sådant, varför skulle vi inte göra det då?

Text och foto: Sheila Liljeberg-Elgert