Skolmaten: Inhemsk mat bör gynnas med hjälp av konkurrensutsättning – det är en investering i ungdomarnas hälsa och framtid

I Finland erbjuds alla elever kostnadsfri skollunch. Enligt skolhälsoenkäten äter cirka 85 procent av eleverna åtminstone en del av sin dagliga skollunch, men bara en tredjedel av eleverna äter hela måltiden med de tillbehör som bjuds. Den rekommendationsenliga maten kan bara främja ungdomarna hälsa och ork om den blir uppäten.

Idag uppskattas skolmaten inte i tillräckligt hög grad. De kommunala beslutsfattarna är inte tillräckligt intresserade av skolmaten, vilket visar sig bland annat genom att de anslag som är reserverade för skolmaten är oskäligt små.

De kommunala beslutsfattarna garanterar tillräcklig finansiering och resurser för att möjliggöra tillverkning av kvalitativ och inhemsk skolmat. Det är livsmedelsindustrins och matservicens uppgift att hitta sätt att förvandla de rekommendationer som styr skolmåltiderna till lockande, hälsosamma och smakliga måltidsalternativ.

Alltför ofta serveras importerad mat i skolorna. Ju närmare maten är tillverkad, desto färskare är den. Det är också lättare att klarlägga producenten och utnyttja säsongbetonad mat. Samtidigt kan man slå vakt om finska och på regional nivå landskapens mattraditioner. Statsrådets principbeslut uppmuntrar de offentliga köken att stå som exempel för andra genom att göra hållbara matanskaffningar.

Finland har en rik matkultur som borde vara en del av skolornas vardag. Det sätt man äter på och pratar om mat i skolorna inverkar på hur maten uppskattas. Ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv är inhemska livsmedel ett befogat val. Användningen av närmat ökar även vår ekonomiska välmåga. Skomatens uppskattning skulle stiga ifall skolmaten kopplades till undervisningen, vilket skulle bidra till att blivande konsumenter skulle få en uppfattning om matens ursprung och produktionssätt. Målsättningen för hållbar utveckling kan med hjälp av maten hämtas närmare elevernas konsumtionsval och attityder.

Matfostran vilar inte enbart på lärarnas axlar, utan hela skolsamfundet bör förbinda sig vid den. Uppskattningen för mat börjar i hemmen. För att eleverna ska kunna uppskatta maten mera, bör också föräldrarna göra det. Vi behöver hemmen som positiva förebilder i frågor som gäller skolmaten. Skolmatens uppskattning bör betonas och lyftas upp till diskussion till exempel på föräldrakvällar.

Av de kommunala beslutsfattarna kräver vi:

1. En satsning på den kostnadsfria skolmaten

Det är inte förnuftigt att knappa in på skolmatsresurserna för att uppnå kortsiktiga inbesparingar. Inbesparingarna återspeglas i skolmatens kvalitet och elevernas vilja att äta sin dagliga skolmåltid. Skolmaten är hälsosam bara om den äts upp, och ungdomarnas hälsa och ork försvagas ifall de inte äter vid skolmåltiderna. Finland bör vara ett modelland för kostnadsfria skolmåltider, där eleverna både erbjuds smaklig skolmat och uppmuntras till hälsosamma matvanor.

2. Skolorna bör få inhemsk mat

När matmarknaden blir allt mer global är inhemska livsmedel ett befogat val ur ett etiskt och miljömässigt perspektiv. Den inhemska livsmedelsproduktionen finns nära och företagen är bekanta. Nyttan av inhemsk matproduktion och förädling stannar i hemlandet. Globalt sett kan all mat som tillverkas i Finland anses vara närmat. Därför bör livsmedel som är producerade och förädlade i hemlandet gynnas i skolmaten och eleverna undervisas i matens ursprung.

När kommunerna gör mat- och råvaruinköp bör inhemska livsmedels gynnas, vilket stärker principerna för hållbar utveckling. I mån av möjlighet bör landskapens regionala smaker införas på skolornas menyer.

3. De kommunala beslutsfattarna och offentliga matinköparna bör få information om kvalitetskrav och konkurrensutsättning

Kvalitetskrav som stöder inhemska val bör införas för konkurrensutsättningen som gäller vid inköp av råvaror och produkter för skolmaten. De som arbetar med matservice och de anskaffningsansvariga bör göra upp en strategisk linjedragning för anskaffningar. I skolorna behövs ett beslut om att gynna närproducerat och inhemskt. Samtidigt stöds vårt lands arbetsplatser och livskraft.

Mellan kommunernas strategier och företagandets livskraft finns en koppling som beslutsfattarna antingen kan stärka eller försvaga. EU-kommissionens klimat- och energipaket förutsätter att den offentliga sektorn visar exempel och inleder konkreta handlingar för att främja hållbara val vid anskaffningar. Idag färdas en stor del av de råvaror som används i offentliga kök långa vägar på sätt som förbrukar både energi och klimatet, innan maten hamnar på matgästernas tallrikar. Av de egna regionernas produkter används främst rotfrukter, bär och bageriprodukter.

4. Matkulturen bör bli en del av skolornas vardag

Vi har en rik matkultur i Finland. Den borde bättre än idag vara en del av skolornas vardag, måltider och undervisning. I skolorna fostras morgondagens ansvarstagare och arbetskraft. Ett positivt grepp på frågor som berör maten i skolan ökar elevernas iver att se den matkedja som sysselsätter 300 000 personer som en framtida arbetsplats.

Finlands svenska Marthaförbund rf
förbundsdirektör Christel Raunio, christel.raunio (at) martha.fi, +358 50 911 2050

Marttaliitto ry
verksamhetsledare Marianne Heikkilä, marianne.heikkila (at) martat.fi, +358 50 375 1195

Finlands livsmedelsindustriförbund rf
vd Heikki Juutinen, heikki.juutinen (at) etl.fi, +358 40 502 6270

Ställningstagande 28.4.2012.