Solveig Forss – en passionerad marthavisionär

”Detta är verksamhetsledare Solveig Forss från Finlands svenska Marthaförbund”. Så kunde ett telefonsamtal börja på 1970- och 1980-talet. Ibland kunde ett sådant samtal leda en totalt oförberedd mottagare in på helt nya vägar, men det är en annan historia. Nu handlar det om uppringaren själv, en engagerad ledare i en tid då det var ett kall att vara martha.

Det svävar en gammaldags, värdig aura kring Solveig Forss (1922–1993). Redan som skolflicka i Åbo var Solveig föreningsaktiv och skrev berättelser och dikter i kyrkliga tidningar. Under hela sitt liv var hon en begåvad skribent och inspirerande föredragshållare.

Från topp till tå

Solveigs tid som martha omfattade närmare 40 år på alla nivåer inom förbundet. Inför Marthaförbundets 90-årsjubileum år 1979 berättade hon om sitt liv i Marthabladet och hur hon år 1945 handplockades av Elsa Bonsdorff för uppdraget som flickmarthaledare:

– Jag greps av stor respekt för damen, som då var riksdagsledamot. Hon granskade mig från topp till tå och sade att jag hade utmärkta betyg och goda rekommendationer. Hon hoppades att jag skulle trivas. Föga anade jag då att jag sjutton år senare skulle efterträda henne som ordförande i Borgådistriktet!

Hon beskrev resorna som hon gjorde som flickmarthaledare, med häst och kärra eller släde, i stånkande gengasbussar eller med båt över stormiga vatten. Det fanns många kretsar att besöka och kurserna kunde vara veckolånga.

– På min roll föll föredrag i ungdomspsykologi, ledarkunskap och föreningsfrågor. Vi gjorde också hobbyarbeten och höll brudkurser, och det sades att det inte var så märkvärdigt att vi även själva blev brudar.

Familjefrågor och föredragsresor

Brud blev Solveig också rätt snart. Medlem i Kottby marthakrets i Helsingfors hade hon blivit redan 1945. Efter att hon gift sig med Elmer Forss 1947 och fått två barn var hon hemmamamma under 1950-talet, dessutom hade hon flera förtroendeuppdrag.

Efter ett antal år i Grankulla och Hangö flyttade familjen till Borgå, där Solveig arbetade som biskop Karl Erik Forssells sekreterare under åren 1961–1970. När hennes make plötsligt avled år 1968 blev Solveig ensamförsörjare med två tonåringar. I Borgå var hon också aktiv martha och ordförande för Borgådistriktet under åren 1963–1977. År 1971 blev Solveig Forss Marthaförbundets första och enda konsulent i familjefrågor.

– Konsulenttjänsten i familjefrågor var ett pionjärarbete, berättade Solveig år 1979. Jag hade deltagit i många kurser i familjearbete, både hemma och utomlands, och fullbordade kurserna vid Hangö sommaruniversitet. Att familjefrågorna under 1970-talet lyftes fram i förbundet bevisar hur framsynta de ledande var. Redan då insåg de klart de faror som hotade att spränga sönder familjelivet.

Det fanns inte många familjerådgivningsbyråer och bara några familjerådgivare. Solveig reste runt i Svenskfinland, höll föredrag och gav personlig rådgivning. Också efter att Solveig valts till verksamhetsledare 1976 fortsatte engagemanget i familjefrågor. Bland alla kurser och föredrag med familjetema kan nämnas till exempel studiekursen under år 1979 med rubriken Tillsammans mot framtiden. Där behandlades svåra frågor som familjevåld och alkoholmissbruk samt samhällets ökade krav med långa arbetsresor och hårda arbetsvillkor.

Arbetshäst och stöttepelare

Solveig Forss såg sin marthauppgift som ett kall som hon brann för. Hon var en verklig arbetshäst, som drog ett tungt lass, och en stark stöttepelare som byggde vidare på Marthahörnstenarna hem, familj, samhälle och utbildning. Hon lyfte också fram konsulentverksamhet och konsumentfrågor.

Samarbetet med Marttaliitto, Arbetseffektivitetsföreningen och föreningen Kuluttajat–Konsumenterna spelade en stor roll. Ett aktuellt tema var till exempel Felnärd i välfärd, med information om rätt kost och att köpa vettiga, hållbara produkter både i fråga om matvaror och köksutrustning. Kursverksamheten fokuserade också mycket på praktiska konsumentfrågor och vettiga köpvanor.

Marthaförbundets stora Mama-undersökning, där sammanlagt 10 000 marthor deltog i ett program för självundersökning för tidig diagnos av bröstcancer under ledning av Gisela Gästrin, var också ett av de stora projekten på 1970-talet.

Internationella kvinnofrågor var aktuella, speciellt under Kvinnoåret 1975, och 1978 skrev Solveig en ledare i Marthabladet med rubriken Öppna ditt internationella fönster med anledning av The Associated Country Women of the Worlds 50-årsjubileum.

Det internationella intresset ledde också till att Solveig tog initiativ till hjälpverksamhet I Sri Lanka. Genom projektet Marthaschool understöddes byskolor och utbildade hushållskonsulenter i samarbete med kvinnoorganisationen Lanka Mahila Samiti.

En värdig dam med distans

Solveig Forss var en respektingivande och formell dam, som höll en värdig distans till personalen. Hon var en chef av den gamla stammen, som förväntade sig att personalen skulle uträtta också hennes privata ärenden. Att gå och köpa ”Ellen Svinhufvuds tårta” eller duka med ”de handmålade violkaffekopparna” gick förstås an. Men en gång kom den uppbragta mamman till en M-klubbsledare farande till förbundskansliet och skällde ut Solveig: ”Du ska inte tro att min dotter är en springflicka, som du kan skicka ut och köpa dina cigarretter och strumpbyxor!”

Det var svårt att avgöra om Solveig menade allvar eller skämtade när hon varnade nyanställda för ”Cely Mechelins vålnad”, som påstods smyga omkring nattetid i sitt gamla hem på Georgsgatan 11, där Marthas byrå fanns under åren 1951–1989. ”Flera har sett en vit skepnad – eller upplevt att lampor tänds i tomma rum”, sade Solveig gravallvarligt. ”Kommer vålnaden så ska jag fotografera den och göra en specialintervju”, sade den unga redaktören, som skulle tillbringa några sena timmar på kansliet. Men vålnaden dök aldrig upp och inga lampor tändes, inte ens vid spöktimmen!

Många bollar i luften

Solveig Forss hade en imponerande förmåga att hålla många bollar i luften. De utförliga protokollen från centralstyrelsemötena 1977–1986, där Solveig noggrant rapporterade vem som sagt vad, finns bevarade. På den tiden kunde diskussionernas vågor gå höga och det mesta dokumenterades. Också cirkulären till föreningarna var detaljerade och informativa.

Vid förbundsårsmötet i Borgå 1973 intervjuades hon i Marthabladet, där det konstaterades att hon var ”en hårt engagerad person med uppgifter i olika styrelser och kommittéer, i kyrkorådet och kyrkofullmäktige”. Hon var också aktiv i Folkhälsan och Andelsrörelsen, Finlands kommunala hälsovårdsförbund och Svenska Semesterförbundet i Finland, Nordens Husmodersförbund och ACWW. Hon tilldelades Finlands Vita ros medalj, Folktingets förtjänsttecken, Marthas stora guldmärke och SOK:s förtjänstmedalj.

Eldsjälar brinner för sitt kall – och bränns ut. Solveigs arbetsbörda var länge övermänskligt stor –hennes sista arbetsår präglades av vemod och trötthet. ”Alltid hittar jag väl någon grön äng att leka på”, hoppades Solveig vid pensioneringen år 1986 och såg fram emot att få mer tid för barnbarnen. Tanken var också att hon skulle skriva Husmodersförbundets historik, men krafterna tog slut och pensionärstiden blev inte lång – Solveig Forss avled hösten 1993 vid 71 års ålder.

Text: Sheila Liljeberg-Elgert