Sträck ut en hand

”Låt oss söka lätta andras bekymmer, och stöda och hjälpa dem som har det svårt. Detta har redan gjorts i tusen och åter tusen fall, men vi veta också att nya problem behöver lösas och nya skaror hemlösa behöva vårt stöd. Vi måste stå starka och hålla ut till det yttersta, tills freden kommer och skänker vårt folk och vårt land lugn och trygghet. (…) Därför måste var och en följa med och skaffa sig insikter i tidens många svårlösta frågor. Råd och god handledning i hemmets skötsel under kristid få ni genom Marthaförbundets försorg. (…) Våra hem skola vi skänka en atmosfär av fosterländsk anda, av kärlek till frihet och människorätt, en kärlek som ej kan förmås att dagtinga i räddhåga, eller för snöd vinnings skull.” (Ur ett radioanförande citerat i Husmodern nr 10, 1941.)

Lisi Wahl hade själv studerat konstslöjd och under hennes ledning engagerade sig marthorna i hemslöjdens befrämjande, både genom utställningar och utbildning. Hon dog 1960.

Genom den stiftelse som bär hennes namn inverkar hon ännu idag på marthornas vardag och verklighet. Lisi Wahls stiftelse är en av våra största och mest betydande bidragsgivare. Våra tacksamma tankar följer Lisi Wahls minne och det är vår förhoppning att Marthaförbundet med sitt arbete idag skall kunna hedra det stöd som vi genom åren mottagit.

------

På marthakretsen Primas 10-årsjubileumsfest, som inföll en regnig novemberfredag, slog det mig att det är genom marthornas verksamhet som min egen jul har fått ett nytt innehåll.

Ända sedan Primas begynnelse har den humanitära verksamheten varit en del av kretsens ryggrad och dels insamlingarna av kläder och förnödenheter till barnhemmet i Imastu, dels julklappsinsamlingen och paketeringen har år efter år gett häpnadsväckande insamlingsresultat. Det har varit en glädje att, de gånger det har varit möjligt, få delta och se julklappshögen växa. Men glädjen och insikten ligger inte bara i det praktiska, den ligger att man fått vara med om att SKAPA jul.

Prima har fått stiga in som en del av en god tradition i martharörelsen, där man alltid har varit snar till grannhjälp och där resultaten talar för sig själva. Det händer dock att jag med oro ser på hur vårt samhälle alltmer blir individcentrerat och man fokuserar helt på det som ligger allra närmast; ibland bara sig själv.

Handen på hjärtat – visst är den materiella standarden i vårt land otroligt hög, visst har det hänt att man låtit sig manipuleras av marknadskrafterna och reklamen till att ”behöva” prylar och ting som mer tilltalar en än de verkligen behövs. I sig är det väl inget illa med det, blott det inte får övertaget om ens liv. Och visst är en del av julklappsmångfalden nästan skrämmande, om den kommer åt att överskugga det som julen kan och kanske borde handla om?

För julen är en möjlighet som vi inte skall förslösa. En möjlighet att sträcka ut en hand, att visa omsorg, att vara medmänniska. Om det sker genom att förgylla barnens jul i Imastu eller någon annanstans, eller genom en oväntad visit eller handräckning här hemma är upp till var och en. Men möjligheten att SKAPA jul önskar jag er alla, samtidigt som jag hoppas på ett riktigt Gott Nytt År.

Martina Harms-Aalto
Förbundsordförande